I en av årets största fältprovtagningar ska projektet FORCE kartlägga förändringarna och hur man bäst återfår kustens rovfiskbestånd och biologiska mångfald. Från Västervik till Östhammar undersöks vilka arter av fisk, växter och alger som lever i 32 olika vikar. Därtill tas prover av näringshalter och plankton, som ett sätt att mäta vattenkvalitet. 

Det är full verksamhet på provtagningsstationen i Krysshamnsviken vid Värmdö, där flera fisknät vittjas på den intilliggande båtbryggan och stranden samtidigt som prover samlas och sorteras med hjälp av dykare och assistenter i en rib-båt.

Krysshamnsviken är en av de 32 vikar som forskare inom FORCE studerade redan 2014 för att undersöka samband mellan fiskarter, växtlighet och vattenkvalitet. Nu, 10 år senare är man tillbaka för att följa upp hur de har utvecklats.

– De här vikarna skiljer sig ganska mycket. De har olika mängd rovfisk och mängd spigg men också olika grad av fredning från fiske och olika mängder säl och skarv. Detta sammantaget ger oss en bättre bild av orsaken och möjliga åtgärder, som till exempel fiskefredning, säger Johan Eklöf, professor i marin ekologi vid institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet och projektledare för FORCE.

Samband mellan spiggen och klimatförändringar

Minskningen av rovfisk som gädda och abborre, och ökningen av storspigg, påverkar många naturvärden. Situationen har bidragit till grumligare vikar med mer trådalger och allvarligare övergödningssymptom. Mer rovfisk bidrar till att vattenområden förblir rena och klara. Nu försöker forskarna ta reda på om stärkta bestånd även kan kopplas till klimateffekter.

– Vi ska undersöka om områden där vi har mycket rovfisk är bättre på att lagra in kol än spiggdominerade områden där omsättningen av kol är större, säger Johan Eklöf.

Doktoranden Sara Westerström är en av de som ska närstudera sambanden mellan biologisk mångfald och hur kol omsätts i de kustnära miljöerna.

– Jag ska försöka lokalisera var kolet finns i födoväven, och se vilka faktorer som gör vikarna till kolkällor eller kolsänkor. Jag kommer främst titta på fisk, men också vilken betydelse växtlighet och sediment har, säger hon.

De färska resultaten kommer att kombineras med analyser av 40 års data om hur klimatförändringar och lokala påfrestningar har bidragit till regimskiftet i Östersjökusten. 

Vattenkvaliteten testas i viken. Forskningsingenjören Jesper Ström och doktoranden Sara Westerström hanterar flera provtagningar från rib-båten. Foto: Isabell Stenson

Översyn av lagstiftningen

För att se vilka åtgärder, som exempelvis skydd eller restaurering som bäst kan stärka rovfiskbestånden och återfå en god miljöstatus kommer en grupp forskare att granska vilka hinder och möjligheter som finns med rådande regelverk kring bland annat fiske.

– Vi tittar på förvaltningsfrågor runt fiskerihantering. Det finns många olika åtgärder man kan göra som påverkar fisket, eller fisken. Primärt utgår vi från fiskerifrågor på olika administrativa nivåer som exempelvis kommuner eller länsstyrelser, säger Örjan Bodin, forskare vid Stockholm Resilience Centre.

För att lyckas driva igenom olika anpassningar och åtgärder i syfte att skydda ett specifikt område krävs det ofta att ett flertal olika aktörer är inblandade. Därför vill forskarna också få en bild av vilka åtgärder som förvaltare själva upplever som lättare eller svårare att genomföra. 

– Saker och ting kostar pengar och någon kan förlora pengar på vissa åtgärder. Vi försöker kartlägga vilka ekonomiska konflikter som finns i förvaltningen, säger Örjan Bodin.

Forskarna är också intresserade av hur olika förvaltningsregler och policys hakar i i varandra, på nationell nivå och inom EU i stort. 

– Det institutionella landskapet är komplext och vi försöker förstå hur de olika aktörerna samverkar med varandra för att få mer effektiva, holistiska åtgärder, säger Örjan Bodin.

FORCE-projektets övergripande mål är att hitta effektiva vägar framåt för att förbättra Östersjöns kustmiljöer i ett föränderligt klimat. Forskarna understryker särskilt hur viktigt det är att försöka vända trenden med spiggens övertag i många av Östersjöns vikar. 

– Här kan det finnas en möjlighet att få till två bra effekter samtidigt, förbättra vattenkvaliteten i Östersjön och samtidigt motverka klimatförändringarna, avslutar Sara Westerström.

Storspigg gömmer sig i bland tången. Foto: Jesper Ström

Text: Isabell Stenson