Foto: © OCEANA.P

Publicerad: 2024-09-26.

Underlaget till fiskeministrarnas förhandlingar om kommande kvoter för bland annat torsk, strömming och skarpsill i Östersjön tas fram årligen av forskare genom Internationella havsforskningsrådet (ICES). Det brukar offentliggöras i maj. Men i år kom underlaget för strömmingen i Bottniska viken först i mitten av september.

Skälet är att forskarna hade noterat att tidigare bedömningar inte stämde; trots att fiskefångsterna minskade ökade inte strömmingsbeståndet i Bottniska viken som det borde. De behövde mer tid för att studera saken. 

Nu har ICES reviderat flera av de referensvärden som ligger till grund för bedömningen av beståndets storlek och utveckling, samt prognoserna över hur hög ”högsta hållbara avkastning” (Maximimum Sustainable Yield, MSY) kan vara. 

Prognosen för 2025 ligger på 66 400–74 500 ton. Det senare värdet i spannet innebär en ökning med 18 procent jämfört med motsvarande prognos förra året. Ökningen beror på att ICES nu menar att 2022 års klass är starkare och fiskeridödligheten lägre, och därmed blev lekbiomassan högre än man skattade förra året.

Påpekar riskfaktorer

ICES påpekar dessutom att strömmingsbeståndet i Bottniska viken består av flera olika delpopulationer som är genetiskt skilda. De bedömer att strömmingen i Bottniska viken kan vara sårbar för förlust av biologisk mångfald, det vill säga att delpopulationer riskerar att slås ut. Samtidigt finns det ont om äldre fiskar, ett förhållande som väntas förvärras.

Policyanalytiker Charles Berkow. Foto: Lisa Bergqvist

Efter höjningen av referensvärden beräknar ICES sannolikheten för att lekbiomassan (SSB) sjunker under den kritiska gränsen (Blim) är 4,8 procent vid ett fiske på 74 500 ton. Enligt EU:s regelverk (artikel 4.6 i den fleråriga förvaltningsplanen) ska man sätta högsta fångstmängd så att sannolikheten är mindre än 5 procent.

Under produktiv nivå

Dessutom uppskattar ICES att lekbiomassan inte kommer att komma upp till en produktiv nivå (över MSY Btrigger, vilken också har satts högre än tidigare), även om beståndet inte skulle fiskas alls. EU:s regelverk syftar till att få upp och behålla bestånden över åtminstone säkerhetsnivån MSY Btrigger (artikel 3.1 i förvaltningsplanen), en nivå som borde ha nåtts senast 2020 enligt havsmiljödirektivets mål om god miljöstatus. Enligt förvaltningsplanen ska fisket även vara förenligt med EU:s miljömål, vilket innebär att risken inte ska öka för förlust av biologisk mångfald (vilket bland annat också kommer att försämra beståndets framtida produktivitet), för utarmade näringsvävar (där hänsyn tas till fisk som predator och byte för andra arter) eller för försämrad ålders- och storleksfördelning (vilket kan få konsekvenser för ekosystemet). Dessa är också aspekter av den goda miljöstatus som skulle ha uppnåtts 2020 enligt havsmiljödirektivet. Samtliga dessa mål talar för ett lägre fisketryck.

Förra året fastställde ministrarna en kvot på 55 000 ton för 2024. I slutet på oktober kommer EU:s ministerråd att besluta om nästa års fiskemöjligheter i Östersjön. Då får de, utifrån prognoser som är notoriskt osäkra, väga målet om högre fångster mot målen att få upp beståndsstorleken, bevara biologisk mångfald, behålla näringsväven och nå högre andel äldre och förhoppningsvis större fiskar och mot risken för att beståndet kraschar, med allt vad det innebär för havsmiljön, fisket och livsmedelsförsörjningen.

Text: Charles Berkow