Snart är det val till Europaparlamentet, EP. Den 9 juni ska 721 ledamöter från hela EU väljas för att representera EU:s befolkning under den kommande femårsperioden. Vad EP har för roll, hur det jobbar och hur ledamöterna grupperar sig har vi försökt beskriva i två tidigare artiklar i syfte att öka förståelsen för att det är viktigt att engagera sig i det kommande valet. Väldigt mycket av lagstiftningen i Sverige bestäms på EU-nivå, särskilt på miljöområdet. Så för den som bryr sig om hur haven mår är det ofrånkomligt att vilja ha ledamöter i EP som arbetar för välmående hav. 

I denna artikel ger vi några exempel på när EP har spelat en viktig roll för att driva på centrala havsmiljöförbättringar eller har satt käppar i hjulen, samt spanar framåt rörande kommande havsfrågor.

EP bidrar till förbättringar

Det finns flera exempel på när parlamentet har bidragit till förbättringar på havsområdet.

Jordbrukspolitik

EU:s gemensamma jordbrukspolitik (Common Agricultural Policy, CAP) har funnits sedan Romfördraget 1957 och är fortfarande ett centralt politikområde för EU. En stor andel av EU:s gemensamma budget avsätts för CAP. Andelen har dock successivt minskat över tid och är nu ca 30 procent. 

Vid den omfattande jordbrukspolitiska reformen som kulminerade 2013, testades EP:s medbestämmande på jordbruksområdet för första gången. EP hade då nyligen genom Lissabonfördraget fått rätt till medbestämmande över budgeten. Efter reformen tog EU-kommissionen initiativ till en studie om EP:s inflytande över CAP-reformen . Studien pekar på att EP:s medbestämmande gjorde stor skillnad för jordbrukspolitikens utformning, även om parlamentets barnsjukdomar som bristande resurser och erfarenhet, satte käppar i hjulen. EP:s ledamöter och kanslier hade vid den tidpunkten inte djuplodande kunskap om jordbruksfrågorna eller upparbetade arbetssätt och var inte heller vana vid förhandlingar på detta område. Studien belyser dock att EP:s medbestämmande gjorde att öppenheten kring och dialogen med andra delar av samhället om revideringens innehåll, ökade. Dessutom förstärktes vissa miljökrav på lantbruket. 

EP:s miljöutskott var det mest aktiva utskottet under reformen och föreslog en rad tillägg/förändringar av lagförslaget, varav vissa röstades igenom i plenum. I plenum röstade dock många av EP-parlamentarikerna med sitt land snarare än med sin politiska grupp. Totalt sett kom hälften av EP:s förslag, alltså från alla utskotten, med i det slutliga lagförslaget som antogs av såväl rådet som EP. 

Fiskeripolitik

När Lissabonfördraget trädde i kraft blev Europaparlamentet en central aktör i beslutsprocesserna för EU:s gemensamma fiskeripolitik (Common Fisheries Policy, CFP) och då särskilt vid revideringen 2012 - 2014. Parlamentet införde en rad förbättringar från det ursprungliga lagförslaget från EU-kommissionen. Parlamentet tog strid i domstol för att få rätt att bli medbestämmande om de fleråriga förvaltningsplanerna, som var centrala verktyg för att genomföra reformen. 

Ett syfte med planerna var att komma ifrån fokuset på kortsiktiga, ekonomiska vinster på bekostnad av både miljön och ekonomin på lite längre sikt. Det infördes då regler för hur man skulle besluta om fiskemöjligheter (kvoter, eller tillåtna fångster). För den händelse att man inte nådde det övergripande målet om starka fiskbestånd, infördes en säkerhetsklausul för att minska risken för att bestånd skulle hamna i farozonen, den så-kallade 5-procentsregeln. 

När regeln skulle tillämpas i skarpt läge för första gången valde ministerrådet att bryta regeln, samt be EU-kommissionen om ett förslag om att slopa regeln för att också i framtiden kunna ta större risker med fiskbestånden. Sedan kommissionen lagt ett sånt förslag bad rådet parlamentet att snabbehandla frågan. Parlamentet sade nej och frågan kommer att lämnas över till nästa parlament. Med andra ord bidrog EP till att alla parter måste få yttra sig och höras. 

Inkludering av PFAS i avloppsvattendirektivet

Våren 2024 antog EU-parlamentet och rådet det uppdaterade avloppsvattendirektivet. En viktig del av direktivet var införandet av ett fjärde reningssteg som tar bort mikroföroreningar. Behovet av detta uppmärksammades av forskningen för över 10 år sedan och är särskilt aktuell för slutna och grunda havsområden, såsom Östersjön, där svårnedbrytbara miljögifter stannar länge i systemet.   

EU-kommissionen släppte det första förslaget på ett uppdaterat direktiv under hösten 2022, ett förslag där avancerad vattenrening var med, men som i praktiken inte inkluderade evighetskemikalierna PFAS. Att PFAS borde vara med anfördes dock av flera organisationer, inklusive Östersjöcentrum. PFAS-frågan, som samtidigt var högaktuell med det nya förslaget på ett gruppvis förbud av denna kemikaliegrupp, plockades upp av Europaparlamentets rapportör Nils Torvalds som i sin rapport och förslag till ändringar av direktivet lade in krav på övervakning av PFAS samt krav på EU-kommissionen att skriva en rapport om behovet att inför ett utökat producentansvar för PFAS-producenter. Dessa båda ändringar kom med i det nu antagna direktivet.  

EP förhindrar förbättringar

Europaparlamentet kan också vara en försvagande kraft i havsmiljöfrågor. Nyligen lyckades de konservativa krafterna inom Europaparlamentet med att kraftigt försvaga kommissionens förslag om att restaurera natur, inklusive havsområden, med argumentet att den kommer att få negativa konsekvenser för EU:s jordbrukare. Först genom förhandlingarna och omröstningarna i EU-parlamentet och dess utskott, sedan ytterligare i förhandlingarna med medlemsländernas regeringar. Även medlemsländerna är tveksamma och Sverige har sagt att de ska rösta nej. Just nu är det oklart om förslaget överhuvudtaget kommer att bli en lag. 

Ett annat exempel på hur de starkaste grupperna i EP har urvattnat ett kommissions-förslag är lagen om utsläpp från industrier, Industry Emissions Directive, IED. Detta direktiv reglerar inte bara större industrianläggningar utan även stora djurhållningar. EU-kommissionen förslog att även nötboskap skulle inkluderas i syfte att minska utsläpp av klimatgaser till luft. Men motståndet blev starkt från de grupper som står lantbruket nära, bland annat Europeiska folkpartiet, EPP. Till slut uteslöts nötboskap helt från direktivet. 

Viktiga havsfrågor under den kommande mandatperioden

Vilka frågor kommer då att bli viktiga under kommande mandatperiod? Att svara på den frågan är förstås delvis en gissning. I början av rådande mandatperiod var alla fulla av entusiasm och förhoppningar eftersom EU-kommissionen lanserade sin så kallade Gröna giv (Green Deal), den mest ambitiösa miljösatsningen från en EU-kommission hittills. Men nu, när mandatperioden är i elfte timmen, har otäcka omvärldshändelser satt käppar i hjulet för i stort sett alla miljöförbättringar och utvecklingen går snarare bakåt än framåt. Det är med andra ord inte lätt att veta vad de kommande fem åren bär i sitt sköte. Men en hel del processer är redan i rullning och kommer att tas vidare. 

Övergödning

När det gäller processer som berör övergödning av våra vatten är givetvis den redan pågående miljöförsämringen av jordbrukspolitiken, CAP, en av de viktigaste. I ljuset av ökade energipriser, beredskapsfrågor, självförsörjning och dålig lönsamhet hos lantbrukare har EU-kommissionen med stöd av såväl rådet som EP, beslutat att lätta på rådande miljökrav. Detta har man gjort samtidigt som man har börjat debattera hur en ny CAP ska se ut. Just nu är det inget som pekar på att nästa reform kommer förstärka miljöfrågorna utan snarare det motsatta. 

Flera andra lagstiftningsområden som berör växtnäringsläckage har redan, eller kommer att, revideras. För nitratdirektivet, som bland annat pekar ut vilka särskilt läckagekänsliga områden som finns och vilka regler som gäller för lantbruket inom dessa, har EU-kommissionen just haft en konsultation ute och bett om synpunkter på vad som borde ändras, samt i dagarna lanserat ett direktivförslag , vilket även det kan kommenteras fram till mitten av maj. 

Direktivet om avloppsslam kommer att ses över. En så kallad ”feasibility study” har presenterats från EU-kommissionen som diskuterar två möjliga handlingsvägar för hantering av slam; antingen ökad spridning på jordbruksmark efter rening eller ingen spridning alls. 

En tredje pågående process är diskussionen om kolbindning i skogs- och jordbruksmark. För jordbrukets del handlar det om vilka brukningsmetoder som ska betraktas som kolbindande och om och i så fall hur lantbruket ska få ersättning för insatser. Markens innehåll av kol är inte bara viktigt för klimatfrågan utan kopplar starkt till kväveflöden i marken, med andra ord till risken för växtnäringsläckage.   

Fiske

Vad gäller fiskefrågorna så meddelade den ansvariga fiskekommissionären i mars att han har satt igång en översyn av den gemensamma fiskeripolitiken, vilket ska resultera i en rapport för nästa kommission och parlament att hantera. Bakgrunden är bland annat att enligt honom har en del bestånd misskötts så grovt att de har kollapsat eller riskerar att kollapsa, samtidigt som intresset för livsmedelsförsörjningen har ökat till följd av handelsstörningar. Till sommaren 2024 ska kommissionen också presentera en lägesrapport om hur Östersjöplanen fungerar. 

En annan fråga som nästa parlament får ta hand om är bestämmelserna om så kallade bifångster. Detta blir aktuellt eftersom en del bestånd har minskat så mycket att vissa aktörer vill behandla bestånden som bifångster, samtidigt som domstolen har slagit fast att målet att få upp bestånd på friska nivåer inte gäller lika skarpt för de som klassas som bifångst. 
Inom fisket lanserade kommissionen våren 2023 ett åtgärdspaket för att förbättra hållbarheten i EU:s fiskesektor. Det innehöll flera delar men värt att notera är en utfasning av bottentrålning i marina skyddade områden till 2030, att öka selektiviteten i fisket och att skydda känsliga och hotade arter. 

Kemikalier

För kemikalier väntar alla med spänning på EU-kommissionens förslag om ett gruppförbud mot PFAS-ämnen. Oavsett hur ambitiöst förslaget från kommissionen blir, kommer detta bli en viktig fråga för parlamentets ledamöter att hantera. Under PFAS-diskussionerna kommer det att vara viktigt att lyssna på vetenskapen och larmen från människor som redan idag drabbats av förhöjda halter i miljön. Som i alla kemikaliefrågor finns det föregångare inom industrin som jobbar med alternativa och miljövänliga ämnen och metoder vilka bör lyftas och premieras.

Kommissionen håller också på att se över Reach-förordningen (EU:s kemikalielagstiftning), ett arbete som skjutits upp gång på gång. Översynen ska omfatta en grundlig bedömning av hur eventuella ändringar av Reach kan påverka (1) skyddet av människors hälsa och miljön, (2) användningen av djurförsök, (3) den inre marknadens funktion och (4) den europeiska industrins och de europeiska företagens konkurrenskraft och innovation. Även detta kommer bli ett utmanade men viktigt uppdrag för nästa Europaparlament. 

Och många fler frågor …

Detta var ju exempel på några viktiga miljöfrågor där det redan rör på sig. Det finns fler, till exempel lagförslaget rörande bekämpningsmedelsanvändning, det så kallade SUR-paketet som skulle minska medlemsländernas användning av bekämpningsmedel. Förhandlingarna gick helt i stå och förslaget har dragits tillbaka av kommissionen. Men problemen med för höga halter av bekämpningsmedel som skadar både insekter och människors hälsa finns kvar.

En annan het fråga är hur såväl gruvdrift på havsbotten som etablering av vindkraft till havs ska regleras på bästa sätt. EU är angeläget att både säkra tillgången på viktiga metaller och mineraler och öka andelen förnybar energi, för att underlätta omställningen till ett hållbart och fossilfritt samhälle. 
Som nämndes ovan är det svårt att med säkerhet säga hur det kommer att gå med alla dessa frågor men en sak som är säker är att det spelar stor roll vilka ledamöter som tar plats i nästa parlament.

Text: Gun Rudquist, Ellen Bruno och Charles Berkow

Tidigare artiklar i serien:

Valet till Europaparlamentet spelar roll för havet (2024-02-23)

Så går arbetet i EU-parlamentet till – spaning nummer två inför EU-valet (2024-04-22)