Resultaten av en enkätstudie visar att en grund havsvik har en stor personlig betydelse för de som bor där, och bidrar till deras livskvalitet. Denna typ av anknytning benämns som ”sense of place” när man pratar om ekosystemtjänster, och påverkar människors välmående och vilket värde de sätter på naturen. Foto: Levande vikar

En enkät- och intervjuundersökning har länge varit en efterlängtad del inom projekt Levande vikar, och tack vare ett samarbete med projektet Pilot Stockholms skärgård blev det möjligt att genomföra. 

Kunskap saknades

– Vi skickade en enkät till drygt 300 fastighets- och fiskerättsägare vid nio grunda havsvikar i Stockholms och Upplands län, och gjorde uppföljande djupintervjuer med 30 av de som svarade, berättar Sofia Wikström som hållit i studien. Det är en ganska liten grupp, men vi tror ändå att resultaten och slutsatserna kan ge en bra förståelse för vad lokala intressenter betraktar som viktigt i åtgärdsarbetet. 

Frågorna handlade om vad aktörerna värderar hos vikarna och hur de nyttjar vikarna idag, samt hur de uppfattar miljötillståndet i viken, om det förändrats över tid och hur det påverkat deras möjligheter att använda viken. Dessutom frågades om några åtgärder redan gjorts i vikarna, vad som var drivkrafterna för det, och om det fanns några hinder för sådant arbete.

Sofia Wikström, Stockholms universitets Östersjöcentrum. Foto: Lisa Bergqvist

– Resultaten visar att vikarna bidrar väldigt mycket till de boendes livskvalitet, säger Sofia Wikström. Det finns också ett stort engagemang för den lokala miljön. Ett tydligt resultat är att en stor andel av dem som bor och visats runt vikarna upplever sig sakna kunskap om vad som är lämpliga åtgärder för att lösa miljöproblem – och det är just den kunskapen som projektet Levande vikar kommer att ta fram.

Användbart även för pilotprojekt

Resultaten av studien har nyligen publicerats i rapporten Ekosystemtjänstanalyser som stöd för en regional ekosystembaserad havsförvaltning. Havs- och vattenmyndigheten samlar där erfarenheter från tre pilotområden längs svenska kusten för att bidra med kunskap till myndigheter och aktörer som vill arbeta med restaurering. 

 – Ett återkommande tema i diskussionerna inom Pilotområde Stockholms skärgård har varit behovet av ett mer omfattande och effektivt åtgärdsarbete och av att bättre förstå vad som förhindrar det, säger Sofia Wikström, som deltar även i detta projekt. Där passade Levande vikars aktiva arbete med dialog och inkluderande väldigt väl in. 

Ett sätt att öka takten i restaureringsarbetet kan vara att ta vara på lokalt engagemang som redan finns. De boendes efterfrågan av bättre kunskap om vad som orsakar problemen och vilka åtgärder som är möjliga att göra på lokal nivå innebär en god möjlighet att stötta åtgärdsarbetet. Det är därför värdefullt att lokala vattenvårdsföreningar har möjlighet att söka LOVA-bidrag både för miljöundersökningar för att kartlägga miljöproblem och föreslå åtgärder, samt för att kunna genomföra dem.

Det kan också vara viktigt att förstå hur de områden som ska restaureras används idag och hur åtgärder kan gynna eller missgynna användning. Om människor upplever att deras nyttjande hindras kan det vara svårt att genomföra åtgärder, speciellt om de kräver godkännande från fastighetsägare eller andra lokala intressenter. 

Att undersöka och ta hänsyn till sådana här sociala dimensioner i restaureringsprojekt är något som forskare lyft som en framgångsfaktor, men som ofta glöms bort. 

Vad händer nu

Just nu pågår arbetet med en vetenskaplig artikel om studien som förhoppningsvis publiceras under året. Målsättningen är att återupprepa enkät- och intervjustudien om några år, efter att åtgärder har genomförts i vikarna.