Foto: Bengt Ekberg /Azote.

Genom att kartlägga överskotten hoppas Baltic Eye-forskarna Annika Svanbäck och Michelle McCrackin kunna bidra till att minska näringsläckaget från jordbruket till Östersjön.

– Det produceras enorma mängder stallgödsel i Östersjöregionen varje år. Om vi utnyttjade den näringen mer effektivt skulle användandet av handelsgödsel kunna minska kraftigt, säger Michelle McCrackin.

Tillsammans med ett tiotal forskare från andra universitet tar hon och Baltic Eye-kollegan Annika Svanbäck ett unikt helhetsgrepp på gödselanvändningen i hela Östersjöns avrinningsområde.

– Vi beräknar hur mycket näring som finns i varje område – mängden stallgödsel som produceras och hur mycket handelsgödsel om används. Sedan jämför vi det med den beräknade mängd som grödorna tar upp. På så sätt får vi fram ett netto för varje specifikt område runt Östersjön, säger Annika Svanbäck.

 Utifrån kalkylerna skapas en unik näringskarta över hela avrinningsområdet, som visar vilka landområden som har störst näringsöverskott.

 – Jordbruket runt Östersjön har väldigt olika förutsättningar. Därför är detaljperspektivet så viktigt. Det gör det enklare att skräddarsy effektiva åtgärder för enskilda områden, säger Annika Svanbäck.

Kartläggningen för hela Östersjöns avrinningsområde är på en grov regional skala.

– Om vi vet vilka regioner i olika länder som har stora överskott  kan vi framöver titta närmare på dessa områden och vad som skulle kan göras för att minska överskotten, säger Annika Svanbäck.

Långt mellan djur och åker

Kartan över hela avrinningsområdet är ännu inte komplett. Bland annat väntar forskarna fortfarande på data från Ryssland och Vitryssland. Men de preliminära resultaten är tydliga:

Räknat i medeltal finns det nästan dubbelt så mycket näring i stallgödsel och handelsgödsel jämfört med vad grödorna tar upp.

I exempelvis Danmark, som har en väldigt stor köttproduktion, produceras tillräckligt mycket stallgödsel för att förse i stort sett hela landets växtproduktion med näring. Ändå importerar det danska jordbruket stora mängder handelsgödsel varje år.  

– Det viktigaste skälen till att stallgödsel inte används mer effektivt är att handelsgödsel är enklare att hantera och att det ofta är stora avstånd mellan åkrarna där grödor odlas och gårdarna med djur som producerar stallgödsel, säger Annika Svanbäck.

Bidrar till övergödningen

Stallgödsel innehåller mycket vätska och är tungt och dyrt att transportera. Det finns visserligen modern teknik för att torka stallgödsel och göra det mer lätthanterligt. Men sådana maskiner innebär en stor investering och höga driftskostnader för den enskilde lantbrukaren.

 – På växtodlingsgårdar är det oftast både enklare och billigare att köpa handelsgödsel istället för att använda stallgödsel, säger Annika Svanbäck.

Att den totala mängden tillgänglig näring i stallgödsel och handelsgödsel vida överstiger den mängd näring som växtodlingarna behöver, bidrar sannolikt även till övergödningen av Östersjön..

– I områden med stora näringsöverskott är det rimligt att anta att näringstillförseln till havet är större än i områden utan överskott. Tidigare forskning har visat på sådana  samband, säger Annika Svanbäck.

Hjälpa beslutsfattare

Drygt 18 procent (cirka 305 000 kvadratkilometer) av landytan i Östersjöns avrinningsområde är jordbruksmark. Varje år gödslas åkrarna där med totalt 3,5 miljoner ton kväve och 700 000 ton fosfor. Knappt hälften kommer från stallgödsel, resten från handelsgödsel.

 Ny forskning uppskattar att 17 procent av allt kväve och 12 procent av all fosfor som årligen tillförs Östersjön från land härstammar från stallgödsel.

 – En första grov uppskattning är att en tioprocentig förbättring, då handelsgödsel byts ut mot stallgödsel, skulle minska den årliga näringstillförseln till havet med 40 000 ton kväve och 1 000 ton fosfor, säger Michelle McCrackin.

 Enligt henne är projektets grundsyfte att skapa en helhetsbild, som bidrar till bättre hantering av näringsämnen inom jordbruket  i hela regionen.

 – Vi hoppas kunna ge beslutsfattare ett bra underlag för effektiva åtgärder, som på sikt leder till minskad övergödning i Östersjön.

Text: Henrik Hamrén