Musselodling fortfarande en osäker åtgärd mot övergödningen
2019.05.23: Testodlingarna för musslor i Östersjön har nu skördats. Resultaten bekräftar Östersjöcentrums tidigare analyser om att musselodling i Östersjön är en osäker och relativt dyr övergödningsåtgärd, som dessutom innebär miljörisker om odlingarna skalas upp. Forskarna bakom odlingsprojektet gör dock en delvis annan tolkning av resultaten.
I takt med att det blir allt mer uppenbart att de gemensamma miljömålen för övergödningen i Östersjön inte kommer att nås inom utsatt tid diskuteras olika åtgärder för att skynda på havets återhämtning. En av dem är musselodling.
Nyligen släpptes en rapport från det EU-finansierade projektet Baltic Blue Growth, som rekommenderar fler och större musselodlingar i Östersjön.
– Våra data visar att det skulle kunna vara en motiverad och kostnadseffektiv satsning för att ta upp kväve och fosfor ur Östersjön, säger Anders Kiessling, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och en av författarna bakom rapporten.
Han hänvisar till data från ett antal testodlingar i bland annat St Anna skärgård, vid danska Musholmen och utanför tyska Kiel, och framhåller särskilt möjligheterna att förädla de skördade musslorna till exempelvis djurfoder.
– Vi måste börja skapa kretslopp där vi återför näringen från havet till matproduktion på land, säger han.
Musslor blir småväxta i Östersjön
Alla inom havsforskningen är dock inte lika övertygade om musslornas potential. I fjol publicerade forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum en rapport och en policy brief som ifrågasätter musselodling som övergödningsåtgärd i Östersjön, främst på grund av miljöriskerna och för att reningskostnaderna är relativt höga jämfört med de flesta andra övergödningsåtgärder som i dag kan göras på land.
Det främsta skälet är Östersjöns låga salthalt, som gör att musslorna växer långsamt och blir småväxta jämfört med odlade musslor i västkustens saltvatten. I rapporten betonas också miljöriskerna med allt för storskalig odling.
– Om önskan är att minska övergödningen i hela Östersjön är effekten minimal om man inte skalar upp enormt mycket. Och storskaligheten leder till ökade miljörisker, säger Sofia Wikström, docent och forskare vid Östersjöcentrum.
"För varje kilo fosfor som tas upp släpps tre kilo ut i miljön"
För varje kilo näring som tas upp från en odling släpps i snitt tre kilo näring ut till den lokala miljön via musslornas avföring, vilket kan leda till en lokal övergödningseffekt under och i närheten av odlingen.
– Och den risken ökar ju större odlingarna är, säger Sofia Wikström.
Hon och de andra forskarna bakom Östersjöcentrums rapport har dock inga synpunkter på att musselodlingar i Östersjön används för att exempelvis skapa arbetstillfällen och inkomster lokalt – så länge de inte orsakar negativa miljöeffekter. Ännu bättre är det om man på sikt hittar sätt att producera godkänt djurfoder och ersätter foder som produceras i anda delar av världen, menar Sofia Wikström.
– Men det är viktigt att ha realistiska förväntningar. Musselodling är än så länge en osäker metod. Skördar kan gå förlorade och det finns risker för negativa miljöeffekter. Dessutom är den potentiella effekten på övergödningen väldigt liten sett ur ett Östersjöperspektiv, säger hon.
"Även de lite mindre åtgärderna är viktiga"
Östersjön tar varje år emot mer än 30 000 ton fosfor. Att anlägga 1 000 odlingar i St Anna-storlek skulle teoretiskt kunna leda till ett upptag av knappt 29 ton fosfor per år, förutsatt att samtliga skördar blir lyckade, vilket är osannolikt – till en kostnad av omkring 240 miljoner kronor per år.
Anders Kiessling håller med om att musslor inte kan lösa hela övergödningsproblematiken i Östersjön.
– Men även de lite mindre åtgärderna är viktiga om vi ska nå de miljömål för havet som vi har kommit överens om, säger han.
Både SLU:s och ÖC:s rapporter bygger till stor del på samma data, bland annat från en fyra hektar stor testodling i St Anna skärgård. Detta gör att de båda rapporterna kommer fram till i princip samma resultat, men landar i olika rekommendationer.
Den årliga snittskörden i St Anna blev ungefär 12 ton musslor per hektar och år. Också skördarna i de andra odlingarna inom Baltic Blue Growth-projektet hamnade inom spannet i Östersjöcentrums rapport (10-30 ton/ha/år).
Drygt 8 000 kronor per kilo fosfor
Även när det gäller reningskostnaderna stämmer beräkningarna överens. I SLU-rapporten uppskattas den totala kostnaden till ungefär 8 000 kronor per kilo fosfor som tas upp ur vattnet. I Östersjöcentrums rapport beräknas kostnaden ligga i det övre intervallet av 300-800 euro per kilo fosfor.
Trots samstämmigheten dra forskarna bakom de båda rapporterna olika slutsatser. SLU-forskarna hävdar att det är ekonomiskt försvarbart att odla musslor i Östersjön och efterlyser förbättrade odlingstekniker och större odlingar.
Östersjöcentrums forskare vidhåller å andra sidan att medel som är öronmärkta för övergödningsåtgärder inte bör användas till musselodling. Dels är storskalig odling förknippad med stora miljörisker, dels är det vetenskapliga kunskapsläget fortfarande allt för tunt. Dessutom har de flesta av de åtgärder som redan används betydligt lägre kostnader per kilo upptagen fosfor (se illustration nedan).
"Den samlade kunskapen har stärkts"
Eftersom det fortfarande finns stora osäkerheter kring musselodling i Östersjön är det dock bra att det nu kommit ännu en vetenskaplig rapport som visar ungefär samma resultat, tycker Sofia Wikström.
– Även om vi forskare drar olika slutsatser stämmer våra analyser av grundfakta överens i rapporterna. Den samlade kunskapen har stärkts, vilket också ger ett starkare vetenskapligt beslutsstöd för våra politiker, säger hon.
Text: Henrik Hamrén
Läs mer
Läs mer om Sofia Wikströms forskning
Läs mer om Linda Kumblads forskning
Östersjöcentrums policy brief om musselodling i Östersjön
Länsstyrelsernas rapport om kostnader för olika övergödningsåtgärder
Senast uppdaterad: 4 april 2022
Sidansvarig: Östersjöcentrum