– För miljön är det positivt att vi nu åtgärdar ett utsläpp som är helt onödigt. Plasten i dessa produkter kan relativt enkelt bytas ut mot mer miljövänliga alternativ, säger Marie Löf, ekotoxikolog vid Östersjöcentrum.

Förbudet gäller mikroplast i kosmetiska produkter som sköljs av eller spottas ut. Den definitionen innefattar exempelvis skrubbkrämer, duschtvål, schampo/balsam och tandkräm – men inte exempelvis smink, hudkräm och solkräm.

– Det finns mycket mikroplast även i kosmetiska produkter som lämnas kvar på kroppen och inte sköljs av. Till exempel innehåller vissa sorters ögonskugga och puder väldigt mycket mikroplast. Och även dessa mikroplaster kan hamna i avloppsvattnet till slut, säger Marie Löf.

Spelar ingen roll om partiklarna kommer från en skrubbkräm eller från ögonskugga

Enligt en ny rapport till EU-kommissionen används 40 till 60 procent av all mikroplast i kosmetiska produkter inom EU just i produkter som enligt definitionen inte sköljs av utan istället är avsedda att lämnas kvar på kroppen. Enligt beräkningarna rör det sig om uppemot 1 100 ton mikroplast per år.

­­– Därför hoppas jag att detta bara är ett första steg. För ett djur som får i sig mikroplast spelar det ingen roll om partiklarna kommer från en skrubbkräm eller från ögonskugga, säger Marie Löf.

Förbudet börjar gälla från och med den 1 juli i år, och betyder att det därefter inte längre är tillåtet att sälja kosmetiska produkter som sköljs av och samtidigt innehåller mikroplast.

Produkter som köpts in i lager innan förbudet börjar gälla får fortsättas att säljas i butik fram till den 1 januari 2019.

"Ett nödvändigt steg mot att minska mikroplasterna i våra vatten"

I regeringens pressmeddelande konstaterar miljöminister Karolina Skog att mikroplast i avsköljbar kosmetika är långt ifrån den största källan till plast i havet.

– Men det är en lågt hängande frukt och förbudet är ett nödvändigt steg mot att minska mikroplasterna i våra vatten, säger hon.

Marie Löf håller med. Enligt henne är mikroplastens påverkan på havsmiljön ett relativt ungt forskningsområde, och det saknas fortfarande mycket kunskap om källor, spridning och miljöeffekter.

– Mikroplast från kosmetika är en av många källor till mikroplast och det är viktigt att vi försöker begränsa den totala tillförseln till sjöar och hav. Men om vi tar krafttag mot den här källan till att börja med kan det leda till en positiv spiral med åtgärder även mot de källor som är mer diffusa och svårare att åtgärda, säger hon.

" Detta skickar förhoppningsvis viktiga signaler till EU-kommissionen"

I Storbritannien, Frankrike, Italien, Nya Zeeland, Kanada och USA finns redan liknande förbud mot mikroplast i kosmetiska produkter som sköljs av. Marie Löf hoppas att Sveriges beslut kan stimulera fler EU-länder att följa efter och införa egna förbud.

– Förhoppningsvis skickar detta även viktiga signaler till EU-kommissionen. För egentligen borde denna fråga regleras på EU-nivå istället för genom en rad olika nationella förbud med olika definitioner att förhålla sig till, säger hon.

Regeringen har varit tydlig med att en gemensam EU-reglering vore att föredra framför olika nationella regler. På EU-nivå har det nyligen tagits fram en plaststrategi för hur tillförseln av både mikroplaster och större plastskräp till haven ska minskas.

– Jag hoppas att plaststrategin kommer resultera i krafttag mot marin nedskräpning, både vad gäller stort plastskräp och mikroplast, säger Marie Löf.

ECHA och KemI utreder ytterligare förbud mot mikroplast

Den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA har fått i uppdrag av EU-kommissionen att granska det vetenskapliga underlaget för att införa ett förbud på EU-nivå mot mikroplaster i kosmetiska produkter och, om underlaget håller, initiera en regleringsprocess inom 12 månader.

Samtidigt har den svenska regeringen gett Kemikalieinspektionen (KemI) i uppdrag att utreda om det behövs ett bredare förbud mot mikroplast i fler kosmetiska produkter och rengöringsprodukter. KemI ska presentera sina slutsatser senast den 31 mars.