Storskarv. Foto: Ken Billington /Wikimedia Commons.

– Äntligen har man gjort ett allvarligt försök att uppskatta hur mycket fisk som tas av säl, skarv och yrkesfisket. Och det behövs, eftersom debatten har varit så polariserad under allt för lång tid, säger Gustaf Almqvist, fiskeforskare och omvärldsbevakare vid Östersjöcentrum.

Studien har gjorts av tolv forskare från bland annat Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och universitet i andra Östersjöländer, under ledning av Sture Hansson vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet.

De har undersökt hur mycket av fisken i Östersjön som äts av säl och fåglar, och hur mycket som fångas av yrkesfisket.

Totalt sett äter säl och fåglar (framför allt skarvar) ungefär lika mycket fisk vardera per år, medan fisket drar upp drygt tre gånger så mycket fisk som fåglar och sälar tillsammans. Men det är det småskaliga kustfisket som är mest påverkat av konkurrensen från säl och fågel. I det fisket är abborre, gädda, gös, havsöring, lax, sik och siklöja de viktigaste arterna. Och av dessa kustarter äter sälarna och skarven ungefär lika mycket som människan fångar (både yrkes- och fritidsfiske).

Däremot har sälar och fåglar inga stora effekter på havsfisket av sill/strömming, skarpsill och torsk (se tabell nedan).

I ett pressmeddelande drar forskarna bakom studien slutsatsen att sälarnas och skarvens negativa effekter på fiskbestånden är så pass betydande att det är dags att de börjar beaktas i fiskeriförvaltningen.

Gustaf Almqvist håller med, och välkomnar att man nu kan börja diskutera en eventuell förvaltning av skarv och säl.

– Båda arterna har ökat ordentligt de senaste årtiondena. Sälen fortsätter stadigt att öka, och skarvens är nu vår vanligast förekommande havsfågel i skärgårdarna. Båda arternas påverkan på kustfiskebestånden och kustfisket är otvetydigt - även om sälen på det stora hela framförallt säl äter sill och strömming, säger han.

 Samtidigt betonar han att frågan om hur vi ska förvalta skarv och säl inte bara handlar om hur yrkesfisket påverkas.

– Vi ska även lyfta förtjänsterna med att ha dessa djur i vår närmiljö. Vissa andra fågelarter såsom svärtan har visat sig ta skydd och häcka i skarvlokaler, och sälens närvaro i våra vatten utgör ju ett stort värde i sig för många, inklusive för mig själv. Till exempel. Men att identifiera områden där konflikten är särskilt påtaglig och införa åtgärder där tycker jag skulle vara en möjlig avvägning, säger han.

Studien: Competition for the fish – fish extraction from the Baltic Sea by humans, aquatic mammals, and birds

Text: Henrik Hamrén