ASLA 2022 Program (version 4) (267 Kb)

Abstractsamling ASLA 2022 (3509 Kb)

Plenartalare vid ASLA 2022.
 

On demand and in the cloud: Examining the changing role of technologies in interpreting. Sabine Braun:, School of Literature and Languages, University of Surrey, Great Britain:

Vilket språk använde du nyss? – Erfarenhetsinsamling som metod för att undersöka exponering för och användning av språk i vardagslivet. Insikter från LANG-TRACK-APP projektet. Jonas Granfeldt, Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Sprogideologiske perspektiver på retstolkning. Martha Sif Karrebæk, Institut for Nordiske Studier og Sprogvidenskab, Köpenhamns universitet, Danmark.

Fredag 8 april kl. 11:30

Tillämpad språkvetenskap har ofta anspråk på att påverka utanför sin vetenskapliga disciplin. Vunna kunskaper ska kunna tillgodogöras i samhället, för att förändra och förbättra – eller kritiskt ifrågasätta och ompröva. Språkvetenskapens potential att vara relevant har fått vidare anspråk under de senaste decennierna: från att framförallt kunna säga något om hur språk lärs in eller hur skrivande utvecklas, till att bidra med kunskap om effekter av migration, förutsättningar för integration, överbryggande av klassklyftor och hantering av desinformation. Samtidigt har villkoren för forskningen att nå ut och påverka förändrats. Politiker och beslutsfattare har fler källor till kunskap än den traditionella vetenskapen. Tankesmedjor och lobbyister slåss (med framgång) om utrymmet, och argument som ”forskning visar” riskerar att tappa sin substans. Allt går fortare, och få har tid att läsa långa rapporter och utredningar. Allt färre pratar om ”folkbildning”, allt fler om ”kunskapsresistens”. Inom akademin debatteras huruvida forskningen ska vara politisk – eller om det inte är så att all forskning oundvikligen är politisk.

I ett panelsamtal diskuterar företrädare för akademi och samhälle hur språkforskare ska förhålla sig till de nya arenor och förutsättningar som erbjuds. Ska de anpassa sig till hur vägarna till påverkan nu verkar se ut, eller ska de sträva efter att själva sätta spelreglerna, och i så fall hur? Finns det framgångsexempel att lära av? Hur tidigt måste man in i processen? Är det redan för sent när remissvaren (kanske rentav utredningen) skrivs? Vad händer när forskare är oeniga i viktiga frågor? Hur påverkas det inomvetenskapliga samtalet av ett (upplevt) behov av att hela tiden vara tydlig och tillspetsad i den offentliga debatten? Vart leder fokuseringen på forskare som personer och profilerade röster? Kan det fria kunskapsbyggandet skadas av en alltför nära relation mellan forskning och politik, kortsiktiga satsningar och riktade utlysningar?

Moderator är Anna-Malin Karlsson (Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet).

Inbjudna deltagare

•     Erik Nilsson (tidigare statssekreterare vid Utbildningsdepartementet)
•     Linus Salö (Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet)
•     Karin Sandwall (Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet)
•     Martin Sundin (Institutet för språk och folkminnen).

Marie Nelson

Mårten Michanek

Maria Rydell

Susan Sayehli

Klara Skogmyr Marian

Gunlög Sundberg

Värd för arrangemanget var Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet och samtliga enheter vid institutionen var involverade i arbetet:

Centrum för tvåspråkighetsforskning

Svenska och nordiska språk

Svenska som främmande språk

Tolk- och översättarinstitutet  

ASLA står för den svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap (Association suédoise de linguistique appliquée).

ASLA är den svenska avdelningen av internationella AILA (Association internationale de linguistique appliquée). ASLA har till uppgift att främja forskning kring praktiska problem med anknytning till språk, förmedla kontakt mellan språkforskare i Sverige och andra länder, och rekrytera till de forskningsnätverk som AILA organiserar.

ASLA:s webbplats