Masterprogram i offentlig förvaltning och EU - Programinriktning statsvetenskap
Masterprogrammet i offentlig förvaltning och EU ger en bred och fördjupad förståelse för styrning och förvaltning inom såväl svensk som europeisk kontext. Studenter utvecklar analytiska och metodologiska färdigheter som kan tillämpas i kvalificerat utrednings- och analysarbete samt som grund för vidare forskning. Studenter förbereds för att efter examen kunna arbeta inom svensk eller europeisk förvaltning.
Sök vårt nya masterprogram i offentlig förvaltning och EU. Välj inriktning statsvetenskap. Foto: Kristian Pohl/Stockholms universitet & Jean Schweitzer/Mostphotos
Programmet har två studiegångar, en statsvetenskaplig och en nationalekonomisk, med gemensamma studier i offentlig förvaltning, EU:s politiska system, offentlig ekonomi och förvaltningsrätt. Därutöver ingår specialiserade studier inom statsvetenskap respektive nationalekonomi ur ett förvaltnings- och europeiskt perspektiv. Det här är programsidan för inriktningen statsvetenskap. För inriktningen nationalekonomi, se här.
År 1
Termin 1: Övergripande studier kring EU och Sveriges offentliga förvaltning.
- Offentlig förvaltning och förvaltningspolitik, 7,5 hp (huvudområde: statsvetenskap)
- EU som politiskt system, 7,5 hp (huvudområde: statsvetenskap med inriktning offentlig förvaltning och EU)
- Lagstiftningslära: Sverige och EU, 7,5 hp (ämnesgrupp: juridik och rättsvetenskap)
- Offentlig ekonomi i ett svenskt och europeiskt perspektiv, 7,5 hp (huvudområde: nationalekonomi med inriktning offentlig förvaltning och EU)
Termin 2: Specialiserade studier inom statsvetenskap med fokus på EU och offentlig förvaltning.
- Jämförande förvaltning och förvaltningspolitik, 7,5 hp (huvudområde: statsvetenskap)
- EU:s former och processer, 7,5 hp (huvudområde: statsvetenskap med inriktning offentlig förvaltning och EU)
- Statsvetenskapliga metoder, 15 hp (huvudområde: statsvetenskap)
År 2
Termin 1: Masteruppsats
- Självständigt arbete i statsvetenskap med inriktning offentlig förvaltning och EU för masterexamen, 30 hp (huvudområde: statsvetenskap med inriktning offentlig förvaltning och EU)
Termin 2: Praktik
- Yrkesförberedande praktik i statsvetenskap, 30 hp (huvudområde: statsvetenskap)
Ansökan till Masterprogrammet i offentlig förvaltning och EU görs via antagning.se. I ansökan väljer sedan din inriktning:
Mer om ansökningsprocessen
Antagning till programmet görs en gång per år, till höstterminen. Ansökan görs via antagning.se. Alla dokument du vill inkludera i din ansökan ska laddas upp på antagning.se enligt instruktionerna angivna där. Inga dokument ska skickas till institutionen.
Ansökningsperiod för våra svenska masterprogram är 16 mars till 15 april.
Behörighetskravet för programinriktningen statsvetenskap är en examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng i statsvetenskap. Svenska 3 eller Svenska nivå 3. Engelska 6 eller Engelska nivå 2
Har du pågående studier kan du bli villkorligt behörig vad gäller kraven på en examen och 90hp i statsvetenskap. Villkoret är då att du ska uppfylla behörighetskraven vid programstart. Läser du utomlands måste detta styrkas med ett intyg.
Om du har frågor gällande antagningsprocessen eller den grundläggande behörigheten kan du vända dig direkt till Antagningsservice (antagning.se), eller till Antagningen vid Stockholms Universitet (studentavdelningen@su.se).
För frågor gällande den särskilda behörigheten, urvalet eller programmet vänligen kontakta master@statsvet.su.se.
Urvalsprocessen
Bland de sökande som uppfyller behörighetskraven görs ett urval. Urvalet baseras på betyg på högskolekurser. Urvalsprocessen går till enligt följande:
- Alla sökande som avklarat 180 hp studier på kandidatnivå får ett meritvärde
mellan 240–360 baserat på betyg från samtliga avklarade kurser/examen
(totalt max 180 hp).
Delkurser med betyget VG/A-B värderas högre än delkurser med betyget G/C-E. För delkurser om 7,5 hp med betyget VG/A-B ges meritvärdet 15 och för delkurser med betyget G/C-E ges meritvärdet 10. Detta ger alltså ett meritvärde mellan 240–360.
Vidare kan ytterligare poäng erhållas, i följande fall: - Om sökande har läst en samhällsvetenskaplig metodkurs (M) om 7,5
eller 15 hp med betyg A, B eller VG erhålles 10 poäng. - Om sökande har skrivit en kandidatuppsats (U) i ett samhällsvetenskapligt ämne med betyg A, B eller VG erhålles 10 poäng.
- Vilket meritvärde det kommer att krävas för att bli antagen beror på hur
många studenter som har sökt programmet samt hur många som tackar ja till
sin plats. Vi kan således inte ge ett förhandsbesked angående möjligheten att
bli antagen innan andra urvalet är publicerat. - Notera: 26 juni 2026 måste alla meritvärden vara inrapporterade till
antagningen. 18 juni 2026 är sista kompletteringsdag för sökande till
masterprogram HT2026. Detta betyder att meritvärdet enbart kommer att
baseras på godkända kurser och delkurser vars betyg är inlagda i LADOK
senast 18 juni 2026.
Stöd från regeringen
Programmet genomförs med stöd av regeringen. Stockholms universitet tilldelas 27 miljoner under 2026-2027 för arbetet med programmet med syftet att stärka svenskt inflytande i EU. Regeringen ger tre universitet medel för att starta nya masterprogram.
Samverkan med externa aktörer
Under programmet kommer studenterna att ha utbyten med en rad externa aktörer, som exempelvis
- Besök vid EU:s institutioner
- Utrikespolitiska institutet (UI)
- EU:s rekryteringsbyrå
- Universitets- och högskolerådet
Det förs även diskussioner med flera andra aktörer både i Sverige och i Bryssel, Belgien.
Internationella perspektiv i utbildningen
En seminarieserie och studiebesök planeras under termin 1 inom den statsvetenskapliga inriktningen och termin 3 på den nationalekonomiska. Under dessa besök och seminarier får studenterna träffa alumner från Stockholms universitet som arbetar inom EU, samt företrädare från andra relevanta organisationer såsom Sveriges representation i EU, statsrådsberedningen, Europarlamentet och EU-kommissionen.
Syftet är att få nya perspektiv och inspireras kring det framtida yrkeslivet. Besöken kommer fokusera på EU och ha många internationella perspektiv. Under termin 2 på båda inriktningarna får studenterna även delta i en simulation av en förhandling inom EU tillsammans med studenter från andra lärosäten samt gå på studiebesök vid Utrikespolitiska institutet och Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps).
Utöver det kommer det vara möjligt att praktisera utomlands inom EU och studenterna uppmuntras att studera tyska eller franska vid sidan av sina studier.
Den nationalekonomiska inriktningen har en tydlig internationell prägel. Undervisningen under programmets första år ges på engelska i samläsning med Nationalekonomiska institutionens internationella masterprogram, vilket innebär en internationell studentmiljö och kontinuerlig exponering för jämförande och europeiska perspektiv.
Studenter uppmuntras även att genomföra sommarkurser, praktik eller examensarbete med internationell inriktning, exempelvis vid EU-institutioner eller internationella organisationer.
Förutsättningar för internationellt studentutbyte och lärarutbyte
Inom det här programmet finns det ingen särskild utbytestermin utan studenterna uppmanas följa studiegången vid Stockholms universitet. Däremot uppmuntras studenterna studera utomlands under sommarterminen mellan termin 2 och 3. Det kan göras genom redan existerande utbytesavtal, exempelvis Civis, Nordplus eller Erasmus.
Det är även möjligt att göra examensarbetet utomlands, exempelvis samtidigt som studenterna praktiserar eller arbetar vidare efter den ordinarie praktikterminen. Det förekommer på masterprogrammet i offentlig politik och organisation.
Utöver möjligheterna via inriktning statsvetenskap har den Nationalekonomiska institutionen utbytesavtal med cirka 15 universitet i Europa. Dessa partneruniversitet har kurser som är lika Nationalekonomiska institutionens kurser. De flesta partneruniversiteten undervisar på det inhemska språket, men vissa kurser ges på engelska.
Inom den nationalekonomiska inriktningen skrivs om möjligt examensarbetet i samarbete med en EU-relevant organisation i Sverige eller utomlands som exempelvis EU-kommissionen.
Nära samband mellan forskning och utbildning
Lärarna på de statsvetenskapliga kurserna inom programmet är forskare inom de ämnesområden de undervisar i. Många är engagerade i externfinansierade forskningsprojekt och samtliga bedriver forskning under sin avsatta FUK-tid (Förkortad underhålls- och konferenstid). På så sätt har lärarna ena foten i forskningen och den andra i undervisningen, och för att säkerställa en tydlig och dynamisk forskningsanknytning deltar olika personalkategorier i kurserna: professorer, lektorer, biträdande lektorer, forskare/postdocs och doktorander.
Det föreslagna masterprogrammet kommer att ha en nära koppling till relevant och aktuell forskning och utbildning samt beprövad erfarenhet.
Flertalet forskare vid Statsvetenskapliga institutionen är aktiva inom SCORE (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor) som är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum som drivs av Handelshögskolan och Stockholms universitet och ägnar sig åt forskning om offentlig styrning och organisation.
Mellan 2025–2030 bedrivs också forskarskolan FOFOS (Forskarskola för framtidens förvaltning) som finansieras av Vinnova och bedrivs med Mälardalens universitet som värd och Stockholms universitet, Lunds universitet, KTH, Luleå tekniska universitet och Göteborgs universitet som partners.
Forskarna inom offentlig förvaltning vid institutionen har även regelbundna seminarier på institutionen om bland annat om relationen mellan politik och förvaltning, teorier om offentlig politik och organisation samt samspelet mellan offentliga och privata organisationer.
Vad gäller kurserna med statsvetenskapligt EU fokus, det vill säga kurs 2 (EU som politiskt system) och kurs 6 (EU:s former och processer) så kommer lärare med fokus på EU inom sin forskning att undervisa dessa kurser.
EU-forskning presenteras vid arbetsseminarier om bland annat internationell politik, komparativ politik, miljöpolitik, politisk teori och offentlig förvaltning.
Kurserna inom den nationalekonomiska inriktningen vilar på stark forskningsanknytning och ges av forskningsaktiva lärare vid Nationalekonomiska institutionen. Samtliga kurser bemannas av professorer och docenter med internationellt publicerad forskning inom områden av direkt relevans för offentlig förvaltning och EU, såsom offentlig ekonomi, makroekonomi, politisk ekonomi, internationell ekonomi, konkurrenspolitik och ekonomisk integration.
Kursen Offentlig ekonomi i ett svenskt och europeiskt perspektiv utgör en central forskningsanknuten komponent i programmet och ges av flera forskare som var och en bidrar med perspektiv från sina respektive forskningsfält.
Forskningsanknytningen säkerställs även genom att kurslitteraturen i hög grad består av vetenskapliga artiklar och rapporter baserade på aktuell forskning, samt genom att undervisningen kontinuerligt uppdateras i linje med nya forskningsresultat.
Studenterna tränas i att tolka och kritiskt granska empiriska studier och policyanalyser, vilket ger dem insikt i hur nationalekonomisk forskning används i praktisk förvaltning och inom EU:s institutioner.
Möt våra lärare
Programansvariga för inriktningen statsvetenskap är Niklas Bremberg och Jon Nyhlén.
- Niklas Bremberg är docent och lektor som även är associerad seniorforskare inom Europaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet (UI). Forskar kring internationella relationer, europeisk integration, EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, regional säkerhet samt klimatrelaterade säkerhetsfrågor. Här kan du läsa mer om Niklas och hans forskning.
- Jon Nyhlén är docent och lektor i statsvetenskap och forskar om policy- och styrningsfrågor samt organisering av den offentliga förvaltningen. Här kan du läsa mer om Jon och hans forskning.
Andra lärare som kommer undervisa på programmet är:
- Alexander Katsaitis är docent och biträdande lektor som bland annat forskar kring interaktionen mellan beslutsfattare och organiserade intressen, beslutsfattandeförfaranden och transnationella partipolitiska kopplingar. Särskilt med fokus på EU. Här kan du läsa mer om Alexander.
- Ulrika Mörth är professor i statsvetenskap med inriktning mot europeisk politik. Hennes forskning fokuserar bland annat på olika styrnings-, reglerings- och organiseringsprocesser inom europeisk politik, mjuk lag och demokrati, penningtvättsbekämpning. Här kan du läsa mer om Ulrika.
- Ludvig Norman är docent och lektor. Forskar inom Europeisk politik, demokratins svar på populism och extremism och reglering av sociala medier-plattformar. Norman har också ett stort intresse för samhällsvetenskaplig metod, och i synnerhet kvalitativa och ’mixed methods. Här kan du läsa mer om Ludvig.
- Göran Sundström är professor och prefekt vid Statsvetenskapliga institutionen. Forskar om offentlig förvaltning och förvaltningspolitik samt tjänstemannaroller. Här kan du läsa mer om Göran.
- Marta Reuter är lektor som forskar kring offentlig förvaltning och särskilt kring hur staten kontrollerar och reglerar intressegruppers deltagande i offentliga politiska processer. Föreståndare för kandidatprogrammet i statsvetenskap och offentlig styrning. Här kan du läsa mer om Marta.
- Martin Qvist är docent och lektor. Forskar kring offentlig förvaltning och särskilt kring konsekvenserna av nya reformer på lokal nivå, inklusive flykting- och integrationspolitik. Föreståndare för masterprogrammet i offentlig politik och organisation. Här kan du läsa mer om Martin.
Inom EU:s förvaltning finns det en underrepresentation av svenska tjänstepersoner. EU-institutionerna har fler än 60 000 anställda från de 27 EU-länderna. Av dessa är strax under 1000 svenskar, dvs ca 1,6 procent.
Det är klart lägre än de 3 procent som Sveriges andel av EU:s totala folkmängd uppgår till. Vad som är än mer alarmerande är att andelen svenskar i EU:s förvaltning stadigt sjunker och prognosticeras fortsätta göra så, då en stor andel av svenskarna inom EU förväntas pensionera sig inom närtid samtidigt som nyrekryteringen av yngre tjänstepersoner inte räckt till.
I september 2025 föreslog därför regeringen en större utbildningssatsning på masterutbildningar för att stärka Sveriges genomslag i EU. Förslaget innebar att utvalda lärosäten skulle få 30 miljoner kronor under 2026, och ytterligare 60 miljoner kronor årligen beräknat från och med 2027.
Miljonsatsning på utbildning stärker Sveriges genomslag i EU
Om Sveriges inflytande i EU på allvar ska stärkas måste detta också avspeglas i hur utbildningarna som har just detta som syfte utformas. Tvärvetenskap, professionsförankring och ämnesmässig bredd bör inte vara ambitioner – utan grundkrav, skrev Stockholms universitets rektor Hans Adolfsson och statsvetarprofessor Göran Sundström på Dagens Industris debattsida i februari 2026.
Risk för bristande kompetens hos framtidens EU-tjänstemän
Universitets- och högskolerådet (UHR) har ett regeringsuppdrag som innebär att myndigheten ska stödja svenskar att söka jobb och praktik vid EU:s institutioner.
Från Stockholm till Bryssel – mastern som öppnar EU:s dörrar
En masterexamen i offentlig förvaltning och EU öppnar dörrar till en rad karriärmöjligheter inom Europeiska unionen. Programmet har ett tydligt fokus på att fler svenskar ska arbeta som tjänstepersoner inom EU:s förvaltning och programmets tvärvetenskapliga fokus ger en bred kompetens till att arbeta med bland annat EU-förvaltning, utrikespolitik, ekonomi och handel, revision och juridik.
Jobb och praktik vid EU:s institutioner
Vanliga titlar för tjänstepersoner inom EU är exempelvis utredare och handläggare. Utredare samlar in och analyserar fakta för att ligga till grund för exempelvis lagändringar. Handläggare tillämpar lagar och regler på olika typer av ärenden. Andra roller specialiserar sig inom ett område och arbetar som analytiker eller sakkunniga, där de använder sin expertis för att bedöma specifika frågor.
Kontakta gärna våra studievägledare via master@statsvet.su.se
