Forskare vid Stockholms universitet, Uleåborgs universitet och Greifswalds universitet har undersökt hur fjärilar kan påverkas av klimatförändringar. Puppor från rapsfjärilar, en fjärilsart som är vanlig i Sverige och hela Europa, exponerades för olika höstförhållanden i laboratorieförsök där forskarna varierade både höstens längd och temperatur. Forskarna upptäckte att puppor som utsatts för längre och varmare höstar tappade mer i vikt och använde mer energi än de som exponerats för kortare och kallare höstar. Även om inte fjärilarna dog direkt under de mer extrema höstförhållandena, fann forskarna att sannolikheten var mindre att de skulle överleva vintern och sen kläckas ut som vuxna fjärilar följande vår.
Matthew Nielsen, som genomförde försöken vid Stockholms universitet, säger:
– Klimatförändringarna gör höstarna varmare och längre, det var också denna specifika kombination av förhållanden som hade störst påverkan på fjärilarna i vår studie. Vi har kunnat visa att stressiga förhållanden vid en tid på året kan ge bestående negativa konsekvenser vid andra tider på året, och kopplar alltså förändringar under en säsong till konsekvenser i andra.
Matthew Nielsen finns numera vid Uleåborgs universitet.
Djur som tillbringar vintern i dvala är särskilt känsliga för varmare tempereraturer eftersom det ökar deras ämnesomsättning, vilket gör att de får slut på energi snabbare.
– Även om djur i dvala använder mindre energi än aktiva djur, använder de mer när det är varmare. De kan inte heller äta för att ersätta den förlorade energin. Tidigare forskning har konstaterat att varmare vintrar är värre än kalla för djur i dvala, våra resultat visar att varmare höstar kan vara ännu farligare, säger Matthew Nielsen.
I Sverige är vårgenerationen av rapsfjäril vanligtvis den minsta av årets generationer på grund av den stress som pupporna utsätts för under vintervilan. Artikelförfattarna varnar därför för att den ökade dödligheten de observerade efter de simulerade längre och varmare höstarna kan ha stor påverkan på förekomsten av fjärilsarten vid en kritisk tidpunkt på året.
– För att förstå hur den pågående förändringen av klimatet påverkar naturliga populationer av insekter är det nödvändigt att både ta hänsyn till att klimatförändringen går olika fort under olika delar av året, och att alla delar av insekternas livscykler kan påverkas av dessa förändringar, säger Karl Gotthard, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, som ledde forskningsprojektet.
Den vetenskapliga artikeln kan läsas i sin helhet i British Ecological Societys tidskrift Functional Ecology: doi.org/10.1111/1365-2435.14037
