Ansvariga forskare: Matilda Arnell (doktorand), matilda.arnell@su.se, och Ove Eriksson (professor), ove.eriksson@su.se

Sidensvans. Foto: Lis-Marie Jansson.
Sidensvans. Foto: Lis-Marie Jansson.

En app för att kartlägga fåglars fröspridning

Fröspridning kan ske genom att växten har frukter som är ätbara, och att de därmed erbjuder fågeln föda. Man kan se det som att växten ger fågeln en belöning för att fröna sprids. Idén med appen som håller på att utvecklas, är att intresserad allmänhet ska meddela när de ser en fågel som äter bär, och rapportera vilken fågel- och växtart det rör sig om. Appen ska publiceras i mitten av augusti och utan allmänhetens hjälp skulle det vara omöjligt att få en heltäckande bild över hela Sverige och hela bärsäsongen.

– Jag skulle få sitta med en kikare framför en rönn tills jag såg en fågel och sen åka vidare till en annan plats. På det sättet skulle det aldrig gå att samla in tillräckligt med data, säger Matilda Arnell, doktorand på DEEP som driver projektet.

Matilda Arnell och omogna fågelbär.
Matilda Arnell och omogna fågelbär.

Hur sprids frön vid klimatförändringar?

Förutom att kunskapen som appen kommer att bidra till är intressant i sig – samverkan mellan växter med bär och deras fröspridare är ett av de viktigaste exemplen på samevolution mellan växter och djur – så är kunskapen värdefull för att förstå konsekvenserna av landskapsförändringar och av ett förändrat klimat.  

– Om klimatet blir varmare och bären då mognar tidigare, och fåglarna flyttar senare, skulle det kunna innebära att vissa bär är övermogna när fåglarna flyttar, och att de på sikt får svårare att få tag på föda, säger Matilda Arnell.

Vilka fåglar sprider frön mest?

En nyckelfråga som appen kan ge ledtrådar till är vilka fågelarter som är de viktigaste spridarna för de olika växtarterna.

– Vi vill veta hur fröspridningen varierar geografiskt, och över tid, från sensommaren och fram över vintern. I ett av våra fältområden (Tullgarn, söder om Stockholm) gör vi egna detaljerade undersökningar av hur fåglar äter bär. Men vi vill också ha kunskap från hela Sverige, och över en längre tid. Och det är här ’Medborgarforskningsprojektet Fågelbär’ kommer in, säger Matilda Arnell.

Tid och plats rapporteras automatiskt i appen. Man kan också välja att stå en stund och spana på en växtart med bär och rapportera de fåglar man ser som äter av frukterna. Det kan då förstås också innebära att det inte kommer någon fågel alls, men det är också värdefull information.

Mycket bär vid skogsbryn

Forskargruppen bakom appen studerar hur utbredningsmönster av olika arter beror på olika miljöfaktorer och på landskapens historia, exempelvis tidigare markanvändning. Man finner exempelvis ofta många växter med bär i skogsbryn, och de vill ta reda på om detta beror på att växterna trivs bäst där, eller om det beror på att många fåglar vistas i bryn.

– Man kan tänka sig en sorts positiv spiral där fåglar som äter bär lockas till bärrika platser, och att detta leder till att ännu fler av dessa växter sprids och etableras i närheten. En annan fråga vi ställer är om äldre tiders lövängar, d.v.s. mark som användes för att producera vinterfoder till nötkreatur, särskilt gynnade en del av de växtarter vi studerar, säger Matilda Arnell.

Den tid bären mognar är viktig

De olika arterna forskargruppen studerar skiljer sig åt i flera avseenden. En viktig skillnad är vid vilken tid frukterna mognar eftersom klimatförändringar kan påverka detta, som nämnt ovan.

En art som fågelbär (som gett sitt namn till projektet och appen) har frukter som mognar redan under sommaren. Frukterna är mycket omtyckta av fåglar, och de går åt snabbt. Man kan också göra saft, sylt och vinberedningar på fågelbär och de har värdefullt virke.

Andra arter har en sen fruktmognad. Det gäller exempelvis fågelbärets släkting slån, vars frukter inte blir attraktiva för fåglar förrän senare på hösten. Ett annat exempel på en sent mognande frukt är olvon. Olvon tycks inte var särskilt omtyckt alls, men frukterna kan å andra sidan sitta kvar länge, och de äts ofta av sidensvansar som kommer i flockar under senhösten (se fotografiet ovan). Olvonfrukterna kan faktiskt vara helt fräscha även framåt vårkanten. Olvon är också ett exempel på en art som utnyttjas av djur som äter själva fröna, och därför inte bidrar till spridningen. Man ser ofta lämningar av fruktskal på buskarna, efter att fröna ätits av domherre (se foto nedan), och under buskarna kan man hitta resterna av fröskal efter att fröna ätits av gnagare, framför allt skogsmöss (se nedan). Även fåglar som egentligen inte bidrar till fröspridningen, utan äter själva fröna (t.ex. domherre) är viktiga att rapportera i appen.

Fruktrester från olvon, där fröna ätits av domherre.
Fruktrester från olvon, där fröna ätits av domherre.

 

Under buskarna kan man hitta resterna av fröskal efter att fröna ätits av gnagare.
Under buskarna kan man hitta resterna av fröskal efter att fröna ätits av gnagare.

Forskarna hoppas förstås att många vill delta, och att de får in data för stora delar av Sverige, och från hela perioden sensommar till vinter. Projektet kommer att genomföras 2017 och 2018, och eventuellt fortsätta även efterföljande år. Målsättningen är att resultaten från Medborgarprojektet Fågelbär ska ingå i Matilda Arnells doktorsavhandling (planerad till våren 2020). Resultaten publiceras i en vetenskaplig tidskrift, men också i en populärvetenskaplig artikel.

För den som vill läsa mer om samevolutionen mellan växter med bär och djur som sprider deras frön, finns en länk till en vetenskaplig artikel här:

 Eriksson 2016 Biol Rev (322 Kb)