Forskningen bedrivs i Östersjöns kustområden.

Algforskarsommar är ett årligt återkommande medborgarforskningsprojekt som samlar in observationer, rapporter och jämförelsematerial från utvalda platser längs hela den svenska Östersjökusten.

Gotland möter särskilda utmaningar gällande vattenförsörjningen, i synnerhet under vår- och sommarsäsongen. Avsaltning av Östersjöns havsvatten utgör en effektiv vattenresurs som kommer att gynnas av prognostjänster för skadliga algblomningar.

I det här projektet studerar vi habitatpreferens, populationsdynamik, fenologi och värdväxtval hos sex arter bastardsvämare som förekommer inom ett begränsat område i södra Östergötland. Årliga inventeringar har skett sedan 2012 och omfattar för närvarande ett hundratal lokaler med bastardsvärmare.

Kumulativa effekter av olika mänskliga aktiviteter på kustnära och marina ekosystem är ett angeläget problem. Havsbotten är utsatt för fysisk påverkan från till ex. konstruktioner, muddring, marin trafik och bottentrålning, vilka kan samverka både med varandra och med klimatförändringar och övergödning.

Upptäck mer om det här forskningsprojektet på engelska.

Interaktioner och synergier med andra ekosystemtjänster i våtmarker

Familjen kaffeväxter (Rubiaceae) är en av de största blomväxtfamiljerna med över 13 000 arter.

Vi arbetar också med braxengräs, som inte är gräs utan en slags lummerväxter med global utbredning.

Catarina Rydin's forskargrupp har främst arbetat med gymnospermerna i Gnetales: Ephedra, Gnetum och Welwitschia.

En kollaborativ och komparativ studie av småskaligt sjögräsfiske i Indiska Oceanen och Stilla havet.

- havsbottnens integritet, vattenkvalité och skyddade områden

Identifying refugia for retreating cold-favouring species

Upptäck mer om det här forskningsprojektet på engelska.

Djurplankton spelar en viktig roll i marina ekosystem eftersom de utgör en viktig länk för energiöverföring mellan primärproducenter och fiskar.

Mer information finns på den engelska sidan om detta projekt.

I detta projektet studerar vi effekter av extrem torka på växter i skogen.

Supergener är kromosomregioner som kan bidra till att upprätthålla komplexa anpassningar eftersom de nedärvs som en enhet. Studier av supergener kan därför bidra till en ökad förståelse av evolutionen av komplexa anpassningar.

Det tvärvetenskapliga FORCE-projektet ska identifiera de mest effektiva förvaltningsåtgärderna för att vända förlusten av biologisk mångfald i Östersjöns kust och öka motståndskraften mot klimatförändringar.

Att motverka globala klimatförändringar genom att identifiera och bevara naturliga biologiska kolsänkor är av största vikt för att möta hoten mot vår planet, men medför samtidigt stora utmaningar.

- en studie i Norra Ishavet

Syftet är att bygga upp forskningskapacitet och att förbättra forskarnas prestationer för att hantera nya utmaningar hantering av vatten, mark och relaterade resurser, för att maximera ekonomisk och social välfärd på ett rättvist sätt i Bolivia.

Experimenten utförs i en symbiotisk cyanobakterie i öppet hav genom uttryck i heterologa system.

Meringosphaera är ett utbrett släkte av marina planktoniska encelliga eukaryoter som är globalt spridda, men ändå dåligt karakteriserade.

Läs mer om forskningsprojektet på engelska.

Cyanobakterieblomningar i Östersjön ökar i och med klimatförändringar, men hur påverkar det tillväxten hos strömmingen?

identifiering av hotspot-miljöer för blått kol vid kusten och vägledning för hållbar förvaltning av de baltiska kustlandskapen under global förändring (CLIM-SCAPE))

Det marina ekosystemet runt Nordpolen, centrala Ishavet, är i snabb övergång från en permanent till en temporär istäckt ocean på grund av den globala uppvärmningen.

för livsmedelssäkerhet, anpassning till klimatförändringar, hållbar resursförvaltning och inkluderande utveckling

Projektet utvecklar ett kostnadseffektivt program för att kontrollera den invasiva arten blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) i Sverige.

Läs mer om det här projektet på den engelska projektsidan.

Detta projekt undersöker och utvärderar metoder för att vända den negativa utvecklingen som sker i många grunda vikar i Östersjön till följd av övergödning, fysisk exploatering och ändrade näringsvävar. Målet är både att öka den vetenskapliga kunskapen om olika åtgärder och att göra kunskapen tillgänglig så att lokalt åtgärdsarbete kan vila på säkrare grund.

För att motverka skadliga effekter av klimatförändringar och befolkningstillväxt kommer LIFAGRO att utveckla biobaserade material för avancerade jordbrukstillämpningar.

Läs mer om forskningsprojektet på engelska.

Vi kommer att undersöka hur en livsviktig grupp av organismer i jordens kretslopp, fytoplankton, påverkas av de kemikalier som ständigt finns i miljön, samt för att bättre förstå hur förhållanden i miljön påverkar fytoplanktons känslighet för kemikalier.

biogeokemiskt signifikanta modeller för att studera molekylär reglering och genomisk innovation

Växters blomningstid varierar mellan individer inom en population och denna variation har ofta delvis en genetisk bas. Samtidigt påverkas blomningstiden hos en individ även starkt av miljön, t.ex. i form av temperatur, dagslängd och markfuktighet under våren.

Strandängar är några av de mest effektiva kolsänkorna i världen, men global uppvärmning och förändrad markanvändning hotar att minska deras mångfald och förvandla dem till källor för utsläpp av den potenta växthusgasen metan.

Små pelagiska fiskar har en central roll i marina livsmedelsbanor eftersom de kontrollerar produktionen av rovfisk och samtidigt foder på djurplankton och indirekt kontrollerar algblomningar.

PlantFish har undersökt betydelsen av kopplingar mellan bottenvegetation och rovfisk för naturvärden och ekosystemtjänster i Östersjöns kustområden. Fokus är på ekosystemet i Östersjöns grunda vikar.

Plasticitet, naturlig selektion och lokal anpassning hos växter i geotermiska temperaturgradienter

Aquatic Microbiome Research Initiative

- från rovfisk till storspigg i Östersjöns kustområden

Detta projekt undersöker populationsstrukturer hos grupper av lokalt lekande strömming längs den svenska ostkusten. Genom att kombinera genetiska metoder och kemiska analyser av fiskens hörselstenar ska studien utvärdera om hemortstrohet, där en invidid återvänder till sin födelseplats för att leka, är en populationsstrukturerande mekanism.

Detta är ett tvärvetenskapligt projekt där vi vill undersöka hur olika aspekter av vattenkvalitet, vattenflöden, biodiversitet i vattendrag och vattenanvändning är länkade till varandra.