2006:5 Invandringen och den offentliga sektorn
Omfördelningen mellan generationerna sker huvudsakligen på tre olika sätt: inom familjen, via marknaden och via den offentliga sektorn. Omfördelningen via den offentliga sektorn har kommit att bli alltmer betydelsefull. Invandringen kan påverka fördelningen via den offentliga sektorn. I de flesta länder är invandrarna överrepresenterade bland dem i aktiv ålder, vilket talar för att resurser förs från invandrarna till övriga i samhället. Å andra sidan är i de flesta europeiska länder sysselsättningen och lönerna lägre bland invandrare än bland infödda, vilket pekar på en överföring till invandrarna. I vilken riktning överföringen går totalt sett är en empirisk fråga och svaret kan variera mellan länder och över tiden. Vi har individdata för Danmark och Tyskland om överföringarna till och från den offentliga sektorn. Data för Danmark är från en databas som innehåller detaljerad information på individnivå om inkomster, skatter, inkomstöverföringar, offentlig konsumtion, sysselsättning och olika individkarakteristika för 1/30 av befolkningen i Danmark 1995-2001. Det är möjligt att få data mycket hög kvalitet också för Sverige genom att kombinera individdata från olika register från SCB med aggregerade data för vissa komponenter.
Deltagande forskare: Christer Gerdes och Eskil Wadensjö
2006:6 Invandring, arbetslöshet och löner
Två mycket diskuterade frågor är vilka effekter, om några, invandringen har på arbetslöshet och löner. Leder invandringen till högre arbetslöshet? De flesta studier pekar på små eller inga effekter men att det kan finnas effekter för vissa grupper. Ett sätt att testa om invandring påverkar arbetslösheten är att använda sig av observationer på kommunal nivå. Vi har data för både Danmark och Sverige som möjliggör den typen av studier. Invandring betyder att arbetskraftens storlek i invandringslandet ökar. Lönerna kan som ett resultat av detta förändras med större effekter för vissa yrken, utbildningsgrupper och regioner beroende på invandringens selektivitet. Det finns grundläggande två typer av studier av invandringens löneeffekter. Den första baseras på variationer i invandringens andelar i olika yrken eller regioner, den andra utgår från arbetsmarknaden som enhet. Då vi har data där vi kan kombinera individ- och regiondata kan vi genomföra flera olika typer av undersökningar.
Deltagande forskare: Eskil Wadensjö
2006:9 Decentralisering av löneförhandlingarna och invandrarnas löner
Löneförhandlingarna har med en start i början av 1980-talet gradvis blivit allt mer decentraliserade bland tjänstemännen. Denna process tog fart i mitten av 1990-talet och har åtföljts av en markant ökad lönespridning. Lönespridningen har ökat både inom och mellan olika grupper av anställda och mellan arbetare och tjänstemän. Detta betyder att en individs lön i ökad utsträckning bestäms av egenskaper dels hos individen, dels hos dennes arbetsplats. Man kan förvänta sig en öka lönespridning när inflytandet över lönesättningen har övergått från branschnivån till företagsnivån och den lokala fackklubben. I detta projekt analyseras om utvecklingen mot ökad lokal lönebestämning har gynnat eller missgynnat invandrarna. Decentralisering kan ge ökat utrymme för diskriminering men också göra att lönerna bättre svarar mot individernas produktivitet. För analysen används en databas som kombinerar individdata med företagsdata från 1995 och framåt.
Deltagande forskare: Per Lundborg
