2008:9 Utvidgningen av EU och villkoren för de nya invandrarna
EU har utvidgats i två steg under 1990-talet. Utvidgningarna föregicks av en omfattande diskussion om de nya invandrarna skulle komma till arbete eller om de i stor utsträckning skulle få sin försörjning via transfereringssystemen. Social turism användes som en benämning för den senare formen. I en tidigare studie har vi sett på förhållandena året närmast efter utvidgningen år 2004. Vi fann inget stöd för hypotesen om social turism. I det nya projektet kan vi följa invandrarna under fler år efter utvidgningen och också grundligare belysa fler av transfereringssystemen. Vi kan också bättre studera vilka som mär sysselsatta och hur lönerna är givet utbildning. Projektet stöds av SIEPS.

Deltagande forskare: Christer Gerdes och Eskil Wadensjö

2008:7 Assimilering: Löner, Dagar i Sysselsättning och Arbetsinkomster
Integration av invandrare studeras oftast genom att man jämför deras löner med den inhemska arbetskraftens löner. Men även om lönerna (per tidsenhet) skulle utjämnas på sikt kan man inte nödvändigtvis tala om full integration eftersom invandrarna kan vara utsatta för högre arbetslöshet. Ett bättre uttryck för integrationen är då att studera skillnaderna i totala arbetsinkomster, dvs produkten av dagar i sysselsättning och lön. Syftet med projektet är att förklara hur lång tid efter invandringen till Sverige det tar innan arbetsinkomsterna utjämnas samt att förklara om det är lönen (per tidsenhet) eller sysselsättningen som släpar efter. Denna distinktion är avgörande för en förståelse av varför integration tar tid och för att förstå vilken politik som kan vara effektiv för att skynda på integrationen. Invandrarna delas in i olika grupper för att på så sätt fånga upp skillnaderna mellan arbetskraftsinvandrare och icke arbetskraftsinvandrare, huvudsakligen flyktinginvandrare. Invandrarna kan också separeras m.a.p. utbildningsnivå och på kön för att man ska få en uppfattning hur assimileringstiden skiljer sig åt mellan olika grupper.

Deltagande forskare: Per Lundborg.

2008:1 Äktenskapsmigration till Sverige: Orsaker och konsekvenser för dessa immigranters arbetsmarknadssituation
Syftet med detta projekt som har beviljats medel från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS 2007-0297) är att undersöka bestämmningsfaktorerna bakom äktenskapsinvandring till Sverige samt utvecklingen på arbetsmarknaden för personer som flyttar till Sverige på grund av äktenskap. Den största andelen av uppehållstillstånd i Sverige ges idag på grund av familjeanknytning. Migrationsverket uppskattar att cirka 30 procent av alla uppehållstillstånd under perioden 1980-2005 beviljades på grund av äktenskap eller sammanboende med någon som bor i Sverige. Trots att äktenskapsinvandring utgör en stor andel av invandringen till Sverige finns det väldigt lite forskning kring detta fenomen. Vad kännetecknar personer som flyttar till Sverige på grund av äktenskap/sammanboende? Vad kännetecknar personer boende i Sverige som finner makar/sambor utomlands? Hur interagerar dessa faktorer för att underlätta eller försvåra inträdet på arbetsmarknaden för äktenskapsinvandrare? Vårt projekt syftar till att besvara dessa frågor genom empiriska kvantitativa studier baserad på registerdata innehållande personer som har invandrat till Sverige av äktenskapsskäl och deras makar/sambor samt en enkätstudie av ett slumpmässsigt urval av dessa par. Bra och effektiv integrationspolitik bygger på en förståelse för alla typer av invandring till Sverige. Givet att äktenskapsinvandring är en stor och viktig källa till invandring är det därför förvånande att det finns få studier som har undersökt detta fenomen.

Deltagande forskare: Lena Nekby, Saman Rashid och Aycan Celikaksoy