2011:10 "Vredens druvor" i den gröna ekonomin: Mobilitet, globala värdekedjor och sociala effekter på landsbygdens arbetsmarknader inom bärindustrin
De internationella målen att uppnå en "grön ekonomi" och "territoriell balans" är grundligt utmanade av den globala värdekedja som den svenska bärindustrin utgör. Denna näring baseras på transnationell arbetskraftsrörlighet från asiatiska länder, särskilt Thailand, som kommer för att plocka bär unders svåra arbetsförhållanden. Arbetskraftsmigranterna blir en del av den lokala arbetsmarknaden på svensk landsbygd, som har samtidiga effekter på rurala områden i ursprungslandet. Med utgångspunkt i detta syftar projektet till att undersöka den transnationella, globala värdekedja som den svenska bärindustrin utgör, och dess translokala, sociala effekter på rurala områden i sändar- och mottagarländer. Projektet ska kritiskt granska hur de ovan nämnda internationella målen tillvaratas i en process där maktrelationer och ojämlika förhållanden produceras både på lokal nivå, inom länder, och på internationell nivå, mellan länder. Projektet ska utföras genom "mångsituerad etnografi": kontextuella fältstudier baserade på observationer och livshistoriska intervjuer med migranter och lokala invånare på landsbygden i både Sverige och Thailand. Projektet har också en konstbaserad metodologiansats, där samarbete med en konstnär ska resultera i fördjupad analys och en utställning.
Deltagande forskare: Charlotta Hedberg
2011:9 Den nya ruraliteten och omvärlden - Internationella migrationsflödens effekt på svensk landsbygd (Formas)
Det här projektet undersöker internationell migration på svensk landsbygd från demografiska och transnationella perspektiv. Projektet fokuserar på de influenser och potentiella tillgångar som landsbygden kan uppnå genom internationella migrationsprocesser. Migranter tar med sig transnationella nätverk som binder samman platser för in- och ut- migration och vilket skapar "transnationella sociala rum". Transnationella nätverk kan vara inflytelserika både för den region de länkas samman med samt för migranterna själva. För glesbefolkade områden kan internationell migration verka stimulerande två sätt: Demografiskt kan de bidra med en yngre befolkningsstruktur. Vidare kan de tillföra kvalitativa aspekter till landsbygden genom att direkt sammanbinda den med omvärlden. En del av projektet analyserar vad internationell migration betyder för landsbygdens arbetsmarknader, både genom transnationellt entreprenörskap, som en del av den lokala arbetskraften samt hur sysselsättningsmönstren ser ut för internationella migranter på landsbygden.
Deltagare i projektet: Charlotta Hedberg, Stockholms Universitet, Gunnel Forsberg, Stockholms Universitet, Natasha Webster, Stockholms Universitet, Ali Najib, Uppsala Universitet och Susanne Stenbacka, Uppsala Universitet
2011:5 Ingenmansland: Internering och avvisning i migrations tidsålder
Globaliseringen har ökat flödet av människor mellan och till länder i Europa. Den har medfört ekonomisk expansion och ökad etnisk mångfald. Öppna politiska och sociala gränser har ökat europeisk integration och ökat ömsesidigt beroende mellan länder. Detta har i sin tur skapat en kosmopolitisk europeisk union med många transnationella medborgare. Parallellt med denna ökade rörlighet över nationella gränser, har det statliga tvånget i tysthet har varit på uppgång. Sedan 1990 har det i nästan alla europeiska demokratier skett en ökning av fängslande av lagbrytare och en ökad användning av interneringar och utvisningar av invandrare. Inom ramen för detta forskningsprojektet undersöks hur invandrare och etniska minoriteter har drabbats av konflikter kring global integration, neo-nationalism, och mångkulturalism vilka ofta får sitt uttryck genom kriminalisering och bestraffning av de som upplevs som ”andra”. Kriminalisering av invandrare, särskilt genom fängsligt förvar och utvisning, ger medlems-staterna möjlighet att åter hävda sin suveränitet, kontrollera sina gränser och reglera gruppmedlemskapet, något som understryker det territoriella medborgarskapets fortsatta relevans och motståndskraft även i denna tidsålder av transnationell migration.
Deltagande forskare: Vanessa Barker
2011:4 Globalisering, invandring och den straffrättsliga ordningen
Detta projekt syftar till att förklara varför vi i en tid av ökad global rörlighet och politisk frihet ser en ökning av statligt tvång (t.ex. mer fängsligt förvar, frihetsberövanden, interneringar) och att förklara mönster för konvergens och divergens i några europeiska länder. I projektet undersöks hur regimer för införlivande av invandrare spelar en viktig roll vad gäller användning av statligt tvång mot utlänningar: En hög grad av inkorporering av invandrare i landet kan mildra straffrättsliga sanktioner mot utländska brottslingar, en liten grad av inkorporering av invandrare kan öka den sociala kontrollen. Projektets teoretiska bidrag rör frågan om hur kriminalisering av migration omformar staten och medborgarskapet, hur det uppstår ett stratifierat gruppmedlemskap baserat på uteslutning av dem som upplevs som "de andra".
Deltagande forskare: Vanessa Barker
2011:3 Löneeffekter för invandrare i en förhandlingsekonomi
I litteraturen över löneeffekter av invandring antas, explicit eller implicit, att lönen sätts på en fri konkurrensmarknad. Medan detta i många fall, i synnerhet för studier av amerikanska arbetsmarknader, kan vara relevant är det inte relevant för studier av marknader där lönen sätts i förhandlingar mellan arbetsgivare och fackförening eller individ vilket ofta är fallet i Europa. I detta projekt studerar jag effekterna av invandring på löner som sätts i individuell förhandling d.v.s. mellan arbetsgivare och den anställde. I modellen påverkar invandring lönesättningen genom att invandrare under en kortare eller längre assimileringsfas kan förväntas ha lägre reservationslöner än den inhemska arbetskraften. I modellen har invandring en negativ effekt på inhemska löner, men denna effekt tenderar att försvinna på lång sikt. En testbar hypotes som modellen genererar är att enbart nyligen anlända invandrare utövar ett negativt tryck på löner. Denna hypotes testas och bekräftas av data.
Deltagande forskare: Per Lundborg
2011:2 Arbetskraftsinvandring från Central- och Östeuropa till Norden: migrationsmönster, arbetsförhållanden och rekryteringspraxis
Detta är ett gemensamt projekt med forskare från Norge, Danmark, Island och Polen. Institutet för arbetslivs- och välfärdsforskning (Fafo) i Oslo ansvarar för samordningen av projektet som finansieras av Nordiska ministerrådet. Projektets huvudsakliga syfte är att generera ny jämförbar kunskap om arbetskraftsinvandringen från Central- och Östeuropa till Norden. Forskare från SULCIS kommer att delta i två av projektets tre delar. I det första delprojektet jämför och analyserar vi sammansättningen, volymen och riktningen av invandringsströmmarna från Central- och Östeuropa till de nordiska länderna samt studerar dynamiken och drivkrafterna bakom dessa strömmar. I det andra delprojektet analyserar vi rekryterings- och bemanningsföretagens roll, särskilt deras betydelse för arbetskraftsinvandringen från Polen. Det är möjligt att denna typ av företag spelar en viktig roll för polska invandrare när de vill etablera sig på de nordiska arbetsmarknaderna. Kunskapen om denna snabbt växande bransch är mycket begränsad kunskap. Specifika forskningsfrågor är: Hur utbredd är användningen av rekryteringsföretag vid rekrytering av utländsk arbetskraft? Kan sådana företag ersätta informella nätverk? Hjälper rekryterings- och bemanningsföretagen utländska arbetstagare vid hantering av olika tillstånd och informerar de dem om deras rättigheter och skyldigheter? Erbjuder de den utländska arbetskraften arbete i mindre reglerade på delar av arbetsmarknaden som har sämre villkor? Har anställda i bemanningsföretag samma anställningsvillkor som dem som är anställda av andra arbetsgivare? Vilka likheter och skillnader finns mellan de nordiska länderna när det gäller betydelsen av rekryterings- och bemanningsföretag?
Deltagande forskare (SULCIS): Pernilla Andersson Joona, Stina Petersson och Eskil Wadensjö
