2008:6 Socialt kapital och arbetsmarknadsintegration: En kohortstudie
Projektet syftar till att sprida ljus över ett av våra mest brinnande samhälls-problem genom att bättre förstå en av integrationsprocessens mekanismer: Betydelsen av socialt kapital för individens möjligheter på arbetsmarknaden. Vi samlar in unika data över det sociala kapitalet hos en kohort 18-åriga svenskar, med och utan invandrarbakgrund, för att analysera betydelsen av och förändringen i socialt kapital över tid. I urvalet återfinns invandrade individer, individer födda i Sverige till en eller två invandrade föräldrar, samt individer födda i Sverige till svenska föräldrar. Genom urvalet kan vi undersöka skillnaden i sammansättning av socialt kapital och dess betydelse för utbildningsval och utbildningsresultat och anknytning till arbetsmarknaden. Det övergripande syftet är alltså att undersöka kopplingen mellan socialt kapital och arbetsmarknads-integration, brett definierat, på kort och lång sikt. Vi kommer att följa denna kohort vid ytterligare två nedslag i tiden, då de är 22 respektive 26 år gamla, under en livsfas som är avgörande för utbildningsval och framtida position på arbetsmarknaden. Projektet har ekonomiskt stöd från Forskningrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Deltagande forskare: Christofer Edling och Jens Rydgren.

2008:11 Varför finns det skillnader mellan ungdomar med svensk och med utomeuropeisk bakgrund i vägen från skola till arbete?
Projektets syfte är att fördjupa och aktualisera kunskaperna om orsakerna till att ungdomar med utomeuropeisk bakgrund har mindre framgång på arbetsmarknaden än ungdomar med svensk bakgrund. De specifika frågeställningarna är 1) I vilken mån kan olikheter på arbetsmarknaden hänföras till skillnader i individernas beteenden och till skillnader i tillgången till arbetstillfällen. 2) Gäller resultat från forskning över ungdomar som trädde in på arbetsmarknaden under den djupa lågkonjunkturen i början av 1990-talet även på 2000-talets arbetsmarknad? 3) Är akademisk utbildning en väg att övervinna de etniska klyftorna på arbetsmarknaden? 4) Vilken betydelse har olika aktiviteter under de första åren efter avslutat gymnasium eller högskola för skillnader i den senare arbetsmarknadskarriären? Det empiriska underlaget är en specialutformad enkätundersökning som kompletterats med registeruppgifter.

Deltagande forskare: Lena Schröder.