2011:11 Arbetsmarknads- och utbildningseffekter av att öka segregeringen i gymnasieskolan
Syftet med projektet är att undersöka om segregering mellan skolor på gymnasienivå påverkar den sociala snedrekryteringen till högre utbildning samt ojämlikhet och segregering på arbetsmarknaden. Gymnasievalsreformen i Stockholms stad år 2000, då närhetsprincipen i intagningen till kommunala gymnasieskolor ersattes av betygsprincipen, används som ett naturligt förekommande experiment för att studera detta. Reformen ledde till kraftigt ökade skillnader i genomsnittliga intagningsbetyg mellan gymnasieskolor samt tydligt ökad etnisk och socioekonomisk segregering mellan skolor. Projektet kommer analysera de konsekvenser reformen fick för elevernas fortsatta utbildning och tidiga arbetsmarknadsdeltagande. Genomsnittliga effekter såväl som gruppspecifika (uppdelade på social bakgrund, födelseland etc.) kommer skattas. Genom att jämföra med de som gick i gymnasiet i Stockholms stad före reformen samt med de som gick i gymnasiet i angränsande kommuner under samma tidsperiod går det att isolera effekten av reformen med s.k. ”difference-in-differences” skattningar. På ett inomvetenskapligt plan bidrar projektet med kunskap kring skolsegregeringens effekter samt om och i så fall hur segregering fortplantas mellan olika institutionella sammanhang.  Policymässigt bidrar projektet med ny kunskap kring hur utbildningssystemet påverkar individers högre utbildning och arbetsmarknadsdeltagande.

Deltagande forskare: Magnus Bygren