Transspråkandets villkor i en supermångfaldig förskola - En konstruktivistisk grundad teori

Ylva Novosel är aktuell med en doktorsavhandling om flerspråkiga barns möjligheter att använda alla sina språkliga resurser i förskolan.

Vad handlar din avhandling i huvudsak om?

-  Min avhandling handlar om flerspråkiga barns möjligheter att använda alla sina språkliga resurser i förskolan. 

Ylva Novosel Foto: Niklas Björling

Kan du beskriva lite djupare?

-  Jag har med konstruktivistisk grundad teori på tidigare insamlad etnografisk data kommit fram till en temporär modell över praktiserande och villkor för barnens transspråkande. Konkret innebär detta att jag undersökt hur barnen transspråkar (dvs. använder sina språkliga resurser för kommunikation och meningsskapande) och vad som möjliggör eller begränsar användandet av olika verbala och icke-verbala språk. 

Jag var intresserad av att se vad som händer när barn kommer till förskolan och inte ännu talar svenska.

Varför valde du det temat som forskningsområde?

-  Jag har länge intresserat mig för barns kommunikation i flerspråkiga sammanhang, ända sedan jag fick mitt första jobb på en förskola som 19-åring. Jag var intresserad av att se vad som händer när barnen kommer till förskolan och inte ännu talar svenska. Hur kommunicerar de med varandra när kunskaper i det svenska språket saknas? 

Ylva Novosels avhandling "Transspråkandets villkor i en supermångfaldig förskola".

Vad är det viktigaste du vill lyfta fram från din forskning?

- Att barnen transspråkar och att det, när det gäller dessa barn, både de yngsta barnen (1-2 år) och äldre barn (3-5 år) med en framväxande flerspråkighet, som är nya på förskolan och inför det svenska språket, är extra viktigt att se till hela barnens repertoar av verbala och icke-verbala språk för att barnen ska kunna göra sig hörda i verksamheten. Annars finns det en övervägande risk att barnen blir missförstådda, vilket jag såg i mitt material. När det barnen kommunicerade på olika vis, och det inte uppmärksammades eller erkändes av pedagoger (och ibland även av andra barn), uppstod det missförstånd.

Något som förvånat dig under studien?

-  Jag förväntade mig att barnen skulle använda sina familjespråk mer med de andra barnen. När så inte var fallet kom jag senare att skifta fokus från det verbala till ett mer vidgat transspråkande-begrepp. Detta gjorde det möjligt för mig att även få syn på de yngsta (1-2 år) barnens transspråkande. 
-  De yngsta barnen använde sig mer av kroppen och fysiska ting i miljön, som exempelvis leksaker när de kommunicerade med andra. De äldre barnen (3-5 år) använde sig mer av verbala språk som sitt familjespråk, svenska och engelska för att kommunicera.  De använde sig även likt de yngre barnen av exempelvis kroppsspråk och fysiska ting, men detta uppfattades inte lika ofta av omgivningen. 

Vad hoppas du kunna bidra med din avhandling?

-  Jag hoppas kunna bidra med en ökad medvetenhet om transspråkande och hur det kan praktiseras i en supermångfaldig förskola. Jag hoppas kunna lyfta behovet av ett lyhört arbetssätt där pedagoger ser alla olika uttryckssätt som språkande. 
-  Jag har utformat en modell över barns transspråkande praktik och villkor som skulle kunna bli användbar i förskolor för att synliggöra barnens transspråkande. 

Avslutningsvis vad vill du göra härnäst?

-  Jag kan tänka mig flera olika områden – att fortsätta arbeta i barngrupp på förskola, med kompetensutveckling eller pedagogisk handledning, men även med forskning och undervisning inom förskollärarprogrammet.

Transspråkandets villkor i en supermångfaldig förskola (5389 Kb)

Läs mer om Ylva Novosel

På denna sida