Den nationella utvärderingen gav ett större friutrymme i instrumentkonstruktion än standardproven. Det gjorde det möjligt för PRIM-gruppen att utveckla olika metoder för att utvärdera elevernas olika kunnande i matematik. Bland annat utvecklades gruppuppgifter i matematik och mycket öppna uppgifter, som har flera korrekta lösningar (Pettersson, 1997).
Nationella utvärderingen (NU)
Inom NU utvecklades bedömning i matematik i olika kvalitativa nivåer, och dessa erfarenheter har varit oumbärliga vid framtagning av proven enligt Lpo 94 och Lpf 94. Samlat förstärktes uppfattningen att mätning av kunskap var ett alldeles för snävt begrepp och därför har inriktningen av PRIM-gruppens arbete vidgats till bedömning av kunskap och kompetens.
En central fråga i och med NU var också vem som kan och ska bedöma kunskaper. I och med NU visade sig en annan aktör på bedömningsarenan, nämligen den som skulle bedömas. Eleverna fick själva bedöma sitt kunnande i matematik. Genom den design som används i NU kunde vi bland annat konstatera att svenska elever under 1990-talet hade god kompetens att bedöma sig själva i matematik. Så gott som alla elever hade då en realistisk uppfattning om sina kunskaper satt i relation till de resultat som de presterade på kunskapsprov. Senare utvärderingar har dock visat att eleverna numera har en tendens att överskatta sin förmåga (Skolverket, 2004).
I ett nordiskt projekt Nordlab, som PRIM-gruppen deltog i, fokuseras självvärdering i syfte att göra matematikämnet mer meningsfullt och nyttigt för eleverna. Ett tjugotal lärare och deras elever från två kommuner deltog i projektet som benämndes MIMA (MIn egen MAtematik).
Utvärdering genom uppföljning av elever (UGU)
Självbedömning hade redan tidigare använts inom PRIM-gruppen genom den longitudinella undersökningen, Utvärdering genom uppföljning av elever (UGU). 10 000 elever följdes från början av 1980-talet genom hela grundskolan med avseende på matematikämnet. En viktig slutsats av denna undersökning, redovisad i en avhandling (Pettersson, 1990), var att hur man klarar sig i matematik senare i skolan inte påverkas så mycket av vad man presterar i matematik i de lägre årskurserna. Däremot påverkar hur man löser uppgifterna och då i huvudsak vilka fel man gör. Detta resultat har varit en av hörnstenarna när vi utarbetat olika diagnostiska material i matematik.
Kommunala utvärderingar
Många av de kommunala utvärderingarna vi gör har också en longitudinell prägel, dock inte på individnivå utan på gruppnivå, se exempelvis Ingemansson & Nordlund (2006). UGU-undersökningen fick också tjäna som inspiration för en annan av PRIM-gruppens forskningsinriktningar.
UGU:s huvudsyfte var att undersöka elevers skolsituation och se dess förändringar över tid. Till detta anknyter vår studie om allergiska elevers skolsituation, där syftet är att undersöka om och i så fall hur allergibesvär/ allergimedicinering kan påverka elevers skolprestationer. Studien fokuserar björkpollenallergi Mannerfeldt (2004, 2007).
Internationella projekt
PRIM-gruppen har engagerats i utvärderingar på olika nivåer, den nationella och kommunala nivån har redan nämnts. Dessutom har gymnasieprogram i enskilda kommuner/skolor utvärderats. PRIM-gruppen deltar och har ansvar för den svenska delen av OECD:s PISA-projekt avseende matematik och för 2003 även problemlösning (Skolverket, 2004).
Forskningsgruppen har tidigare medverkat i ett EU-projekt där teknikers/ingenjörers matematiska kunnande undersöktes (Jernståhl Nordlund & Stenström, 1999). PRIM-gruppen har tagit fram utvärderingsinstrument både åt kommuner och för kursverksamheten på KTH (Pettersson & Skog-Östlin, 1997).