Forskning med inriktning på dialog, interaktion och talad och skriven diskurs är ett dynamiskt fält som vuxit i betydelse successivt under de gångna två decennierna i de romanska språkämnena vid Stockholms universitet. Såväl institutionellt som informellt talspråk i skilda aktivitetstyper, liksom även olika genrer av skriven diskurs, har varit föremål för forskning.
Inom ämnet franska har diskurslingvistik en stor och växande betydelse. Ett projekt med inriktning på mediaspråk – le Français Parlé des Médias – står sedan över två decennier tillbaka vid den internationella forskningsfronten. Olika mediala diskursgenrer, främst från tv men även tidningar, har studerats, och särskilt intresse har ägnats TV-debatter mellan huvudkandidaterna i de franska presidentvalen 1974-2007. Analysen i mediaspråksforskningen sker utifrån en kombination av pragmatisk/diskursiva, semantiska och språkstrukturella perspektiv, och fokus läggs i hög grad på de kommunikativa aktiviteterna ’argumentera/ motargumentera’, ’intervjua’ samt ’återge annans diskurs’.
Sedan 2014 har ett nytt interdisciplinär projekt etablerats med diskursanalys som huvudinriktning: ”Politiska diskurser i de romanska länderna: språkvetenskapliga och samhällsvetenskapliga perspektiv” (ROMPOL). Projektet är tänkt att drivas utifrån ett statsvetenskapliga och språkvetenskapliga perspektiv d.v.s. av forskare från såväl den humanistiska som samhällsvetenskapliga fakulteten, och som är verksamma vid Stockholms universitet. Hela forskningsidén bygger på antagandet att kunskaper om och förståelse av politisk diskurs bäst uppnås genom samarbeten mellan disciplinerna språkvetenskap och samhällsvetenskap. Projektet kommer således att präglas av diskursanalys, m.a.o. den politiska diskursen analyserad i sin sociala och historiska kontext eller omvänt, den sociala och historiska verklighetens avtryck i språket. Gruppen har redan anordnat två workshops: 1) år 2014 kring politiska valdebatter 2) år 2016 kring extrema politiska diskurser. Flera publikationer inom området kommer att ges ut under de närmaste åren.
För spanskans del är interaktions- och diskurslingvistik det idag starkast representerade språkvetenskapliga forskningsfältet. Ett omfattande vetenskapligt utbytesprogram med inriktning på verbal interaktion (VISSAS/EIVES Verbal Interaction Studies in Santiago and Stockholm) var verksamt 2006-2011 med utbyte av studenter lärare och forskare i vardera riktningen och har genererat såväl flera konferenser som ett antal master- och doktorsavhandlingar.
Ett forskarnätverk, EDICE, har byggts upp kring artighetsdiskurs i spanska. Inom ramen för denna skolbildande verksamhet har sex internationella konferenser hållits sedan starten år 2002, och flera hundratal arbeten har publicerats med inriktning på artighetsdiskurs i skilda genrer och aktiviteter ur ett sociokulturellt perspektiv. Nätverket utgör idag basen för ett internationellt ledande forskningsområde med inriktning på spanskans pragmatik. Sedan 2013 ger EDICE ut den internationella tidskriften Pragmática Sociocultural (http://www.degruyter.com/view/j/soprag).
Institutionell diskurs, i sht i rättegångskontext, utgör ämnet för flera studier inom spanska. Argumentationsstruktur, talakter, tilltalsformer, diskursmarkörer och intersubjektivitet är andra framträdande forskningsobjekt inom spanska och portugisiska, liksom olika aspekter av interkulturell kommunikation. Inom samtliga nämnda områden har samtalsanalytisk metod varit ett väsentligt redskap.
Ett intresse som delas av forskare från alla fyra ämnena är studiet av diskursmarkörer, främst argumentativa konnektorer och tal-/interaktionsreglerande partiklar.