Stockholms universitet

Forskningsprojekt Språkkaféet som social mötesplats och arena för språkträning

Projektet ”Språkkaféet som social mötesplats och arena för språkträning” bidrar med ny kunskap om språkkaféer som drivs av aktörer inom civilsamhället och deras roll för vuxna nyanländas språkliga integration.

Resultaten från vårt projekt visar att samtalsmiljön på de fjorton språkkaféer vi studerat erbjuder ett rikt och diversifierat sammanhang för språkträning. Intresset för gemensam förståelse (genom tillämpningen av flerspråkiga praktiker och ordförklaringsarbete) visar att språkträningen är organiserad på ett sätt som främjar delaktighet.

Projektbeskrivning

Projektets syfte

Jämfört med den rika litteratur som finns om klassrumsinteraktion är forskning om informella miljöer utanför klassrummet, som är organiserade för språkträning, ett relativt outforskat område. I det här projektet utforskas språkkaféer som organiseras av civilsamhället (kyrkor, bibliotek och Röda Korset) som interkulturella mötesplatser och som hjälp till integrationen genom språkträning. Hur fungerar språkkaféer som arenor för språkträning och sociala mötesplatser? Hur hjälper de till i integrationen? Vilka är vinsterna med språkkaféer?

Varierande aktiviteter

Aktiviteterna på de 14 kaféer vi studerat är varierande och vittnar om volontärernas olika ideologier om språkinlärning (t.ex. att man lär sig genom fokus på språklig form eller genom interaktion med andra) och deras förmåga att anpassa kaféverksamheten till behovet hos kafébesökarna.

Även om syftet med språkkaféerna har varit att erbjuda informella mötesplatser har vi sett att de antingen organiseras som klassrum eller har inslag av klassrumsliknande verksamheter. Man ägnar sig ganska mycket åt språklig form, som exempelvis ordkunskap och högläsning. Andra språktränande verksamheter som småprat och praktiska moment (t.ex. bakning, dans och sång), förekommer också men bara på en del kaféer.

Intresse för gemensam förståelse och delaktighet

Våra resultat visar att det finns ett intresse hos volontärerna att utveckla gemensam förståelse och delaktighet. Både volontärer och kafébesökare är engagerade i ordförklaringar, något som är mycket frekvent i så gott som alla verksamheter.

Migranternas modersmål används frekvent i språkträningen, särskilt då modersmålet underlättar gemensam förståelse och således främjar deltagande i kommunikationen på svenska.

Ömsesidigt kunskapsutbyte

Tillhörighet och gemenskap betonas av många volontärer som ett viktigt mål. Många beskriver  sitt eget deltagande i språkkaféet som en källa till kunskapsutbyte. Det pekar på att språklig och kulturell integration är en tvåvägsprocess som är ömsesidigt berikande. En miljö där samtal mellan nyanlända och avancerade talare av svenska ses som tillfällen till ömsesidigt kunskapsutbyte är lika mycket en vinst för volontärerna som för de nyanlända.

Våra resultat erbjuder exempel som kan inspirera praktiker som är involverade i integrationsinitiativ att reflektera över målen med sådana initiativ och de redskap som står till buds.

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Gunilla Jansson

Professor emerita

Institutionen för svenska och flerspråkighet
Gunilla Jansson. Foto: Johan Asplund

Medlemmar

Ali Reza Majlesi

Universitetslektor

Institutionen för pedagogik och didaktik
Ali Reza Majlesi

Publikationer

Mer om projektet

Forskningen har presenterats i artiklar i Situation Stockholm och i Altinget samt på ett seminarium vid Delegationen för Migrationsstudier, Regeringskansliet, samt på ett seminarium på Länsstyrelsen Skåne.