Genusakademins mobila seminarium (GMS) tar upp aktuella frågor inom genusforskning samt anordnar varje år ett firande av Internationella kvinnodagen 8:e mars.

Seminarieserien "Gender, Gender Equality and Natural Sciences" belyser genusaspekter av naturvetenskaplig forskning och bjuder in internationella experter inom fältet. "Gender, Gender Equality and Natural Sciences" sprider också information om forskning om jämställdhet och lika villkor för att stödja arbetet med dessa frågor på institutionerna.

Feministiskt Socialpolitiskt Seminarium (FemSem) vid Institutionen för Socialt arbete. Kontaktperson Klara Hussénius.

Genushistoriska seminariet vid Historiska institutionen. Kontaktpersoner Anders Ahlbäck och Helena Tolvhed.

Seminariet för feministisk teori och metod på BUV vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Kontaktperson Linnea Bodén.

Seminariet för kritiska ungdomsstudier vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Kontaktperson Linnéa Bruno.

Vid avdelningen för genusvetenskap vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap finns flera seminarier:

Högre genusvetenskapliga seminariet. Kontaktperson: Kristina Fjelkestam.

Queerseminariet. Kontaktpersoner: Fanny Ambjörnsson och Elin Bengtsson.

Seminariet i feministisk kontinentalfilosofi i Stockholm. Kontaktpersoner: Lisa Käll, Stockholms universitet, och Ulrika Björk, Södertörns högskola.

Genusakademins konferenser uppmärksammar den bredd och vitalitet som finns inom genusforskningen vid Stockholms universitet. Konferenserna synliggör genusforskningen som ett sammanhängande kunskapsområde.

Tidigare konferenser

"Genus i forskning, undervisning och tredje uppgiften", 26-27 oktober 2023

Till konferenssidan

Artikel om konferensen, "Genusakademins konferens öppnade för nya perspektiv och möten mellan forskare"

"Genusforskning idag och imorgon", 28-29 oktober 2021

Höstterminen 2024

Nedslag i genusstudier: dekolonialitet och feminism, 2,5 hp

Feminist and Critical Phenomenology, 7,5 credits

Feminist Digital Ethnography, 7,5 credits

Höstterminen 2023

Gender and Biological Sciences, 7,5 credits

Feminist Economics, 7,5 credits

Feminist Epistemology and Methodology, 7,5 credits

Här finns en översikt över tidigare kurser. Många av kurserna är del av ett återkommande kursutbud.

Vt 2023

Intersectional challenges, 7,5 credits

Gender and Science, 7,5 credits

Queer Theory, 7,5 credits

Ht 2022

Kritiska perspektiv på män och maskulinitet, 7,5 hp

Nedslag i genusstudier, 2,5 hp

Vt 2022

Gender and Method: Reading Feminist Ethnography, 2,5 hp

Vt 2021

Tema: Genus, kunskapssyn och metod (Vt 2021, Ht 2021, Vt 2022, Ht 2022)

Feministisk vetenskapsteori och metodologi, 7,5 hp

Kreativt akademiskt skrivande, 7,5 hp

Vt 2020

Feminist Epistemology and Methodology, 7,5 hp (ECTS)

Ht 2019

Kreativt akademiskt skrivande, 7,5 hp

Vt 2018

Perspektiv på män och maskulinitet, 7,5 p

Ht 2017

Intersektionella utmaningar, 7,5 hp

Genus och tid i mångvetenskaplig belysning, 7,5 hp

Vt 2016

Förändring i feministisk teori och empiri, 7,5 hp

Ht 2014

Feministiska kulturstudier: Kropp, kultur, materialitet, 7,5 hp

Vt 2014

Förändring i feministisk teori och empiri, 7,5 hp

Ht 2012

Intersektionella utmaningar, 7,5 hp

Genus och biologisk forskning, 7,5 hp

"TRÄD nr 8" © Eva Trolin / Bildupphovsrätt 2022.

Doktorandnätverket är öppet för alla doktorander med genusinriktning vid Stockholms universitet. Nätverket arrangerar bland annat doktoranddagar, sociala träffar och öppna evenemang i samband med forskarskolans kurser.

Doktorander som vill ansluta sig till doktorandnätverket, komma med tips eller synpunkter, eller veta mer om verksamheten kan kontakta nätverkets koordinator Ina Hallström, ina.hallstrom@gender.su.se.

GenuslistanSU är en e-postlista för forskare och doktorander med genusinriktning knutna till Stockholms universitet. Syftet med listan är att enkelt kunna dela information om olika genusevenemang. Det kan handla om disputationer, forskarkurser, bokreleaser, seminarier, workshops eller forskarsamtal som äger rum på SU eller på bibliotek, studieförbund, museer eller ordnas av andra högskolor/universitet i Stockholmsområdet.

Du ansluter dig till listan som enskild forskare/doktorand. Anslutning kräver att du har ett SUKAT-konto och ett intresse för genus/genusforskning. Listan administreras av Genusakademin men modereras inte. Det betyder att listans medlemmar själva ansvarar för den information de skickar ut. Information skickas på svenska eller engelska.

Anmäl dig via denna länk (anmälan i två steg)

Genusakademin är öppen för alla ämnen och institutioner vid Stockholms universitet. Ämnen som vill ansluta sig kan kontakta styrgruppens ordförande Cecilia Åse, cecilia.ase@gender.su.se.

• Barn- och ungdomsvetenskap, kontaktperson Lucas Gottzén (lucas.gottzen@buv.su.se)
• Ekonomisk historia, kontaktperson Carolina Uppenberg (carolina.uppenberg@ekohist.su.se)
• Etnologi, kontaktperson Maria Bäckman (maria.backman@etnologi.su.se)
• Företagsekonomi (Stockholm Business School, SBS), kontaktperson Jacob Östberg (jacob.ostberg@sbs.su.se)
• Förskoledidaktik, kontaktperson Mia Heikkilä (mia.heikkila@buv.su.se)
• Genusvetenskap, kontaktperson Cecilia Åse (cecilia.ase@gender.su.se)
• Historia, kontaktperson Helena Tolvhed (helena.tolvhed@historia.su.se)
• Idéhistoria, kontaktperson Annika Berg (annika.berg@idehist.su.se)
• Institutionen för pedagogik och didaktik, kontaktperson Paula Mählck (paula.mahlck@edu.su.se)
• Institutionen för ämnesdidaktik, kontaktperson Auli Orlander (auli.arvola.orlander@su.se)
• Internationella relationer, kontaktperson Maria Wendt (maria.wendt@ekohist.su.se)
• Juridik, kontaktperson Maria Nääv (maria.naav@juridicum.su.se)
• Konstvetenskap, kontaktperson Catharina Nolin (catharina.nolin@arthistory.su.se)
• Kriminologi, kontaktperson Robin Gålnander (robin.galnander@criminology.su.se)
• Kulturgeografi, kontaktperson Natasha Webster (natasha.webster@humangeo.su.se)
• Litteraturvetenskap, kontaktperson Frida Beckman (frida.beckman@littvet.su.se)
• Religionshistoria, kontaktperson Marja-Liisa Keinänen (marja-liisa.keinanen@rel.su.se)
• Socialhögskolan Socialt arbete, kontaktperson Klara Hussenius (klara.hussenius@socarb.su.se)
• Statsvetenskap, kontaktperson Lenita Freidenvall (lenita.freidenvall@statsvet.su.se)
• Teatervetenskap, kontaktperson Tiina Rosenberg (tiina.rosenberg@teater.su.se)

Genusakademin är ett nätverk för samarbete kring genusforskning vid Stockholms universitet. Ämnet genusvetenskap vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap har det övergripande ansvaret för nätverket, dess administration och ekonomi.

Genusakademin är öppen för alla ämnen/institutioner vid Stockholms universitets fyra fakulteter. Villkoren för anslutning är att ämnet ifråga är villigt att ingå i ett aktivt samarbete med andra ämnen. Vid anslutning utser ämnet en disputerad forskare med inriktning mot eller intresse för genusforskning som representant i Genusakademin.

Möte med samtliga anslutna ämnen hålls en gång per termin. Vid dessa möten fattas övergripande strategiska och verksamhetsrelaterade beslut. Möten för anslutna ämnen sker vid behov i form av halvdagsmöten eller internat.  Det löpande arbetet leds av en styrgrupp som ansvarar för verksamhetsplan och genomförande av verksamhet.  I styrgruppen ingår förutom genusvetenskap som innehar ordförandeskapet en representant för varje fakultet. 

Genusakademin har sin bakgrund i framväxten av det tvärvetenskapliga forskningsområdet kvinnoforskning, senare genusforskning. I slutet av 1980-talet fick området en organiserad form då centrum-bildningar inrättades vid svenska universitet och högskolor. Centrum för kvinnoforskning vid Stockholms universitet inrättades 1987 i syfte att skapa en gemensam miljö för genusforskare som dittills verkat inom sina egna discipliner. Centrets styrande organ var en nämnd med representanter från Stockholms universitets fyra fakulteter. Ett allmänt formulerat uppdrag att främja genusforskning ingick i Centrets uppgifter. Vid Centret växte grundutbildningen i genusvetenskap  fram med start 1997. Lärare på de tvärvetenskapliga kurserna i genusvetenskap rekryterades både bland forskare vid Centret och bland genusforskare verksamma inom de många livaktiga miljöerna på Stockholms universitets institutioner eller bland individuella genusforskare med  expertis inom ett visst område.

2003 ändrades namnet från Centrum för kvinnoforskning till Centrum för genusstudier och två år senare blev centrumbildningen en del av den nybildade Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier (senare med namnet genusvetenskap), ERG.

2010 upplöstes Centrum för genusstudier. Ett av skälen var att ämnet genusvetenskap som byggts upp till masternivå var berett att inrätta egen forskarutbildning, vilket inte var möjligt som Centrum-bildning.  Ämnet genusvetenskap övergick nu till att bli ett av de tre ämnena vid ERG. Vid upplösningen av Centrum-bildningen lyftes frågan om vilken form det fakultetsövergripande samarbetet kring genusforskning skulle ta. Representanterna för de fyra fakulteterna i Centrets  nämnd var tillsammans med ämnet genusvetenskap ense om att  en ny samarbetsform var önskvärd. Under namnet Genusakademin formerades officiellt året därpå, 8 mars 2011 (inrättad med beslut 2010), en ny struktur som tog med sig den fakultetsövergripande representationen från centret. Genusakademin har därmed en för universitetet unik uppbyggnad som möjliggör samarbete över alla fyra fakulteter.

Genusakademins målsättning formulerades i nya termer: istället för att samla genusforskare vid ett Centrum skapades en öppen konstruktion för att möjliggöra samarbete mellan alla ämnen med genusforskning, däribland genusvetenskap, vid Stockholms universitet. En viktig principiell fråga för genusvetenskap var att som ämne inte överta Centrets uppdrag att allmänt främja genusforskning på universitetet, utan istället ingå i ett ömsesidigt samarbete med andra ämnen med stark genusforskning. Den principen var också vägledande för strategin att etablera Genusakademin genom nomineringen av det övergripande området genusforskning till ledande område (2011 och 2014). Vid båda tillfällena fick Genusakademins vetenskapliga kapacitet goda kvalitetsomdömen av både svenska och internationella bedömare.

I samband med inrättandet av forskarutbildningen i genusvetenskap år 2012, startades en öppen forskarskola och ett doktorandnätverk. Syftet var både att skapa en miljö för de två första doktoranderna i genusvetenskap och för doktorander med genusinriktning i övriga discipliner. Genusvetenskapens doktorander har sedan dess koordinerat Genusakademins doktorandnätverk, vilket visa sig fylla en viktig funktion på Stockholms universitet. Idag är doktorandnätverket en viktig medarbetare i utvecklingen av forskarskolans kurser.

En stötesten för etableringen av Genusakademin har utgjorts av frågan hur den skulle finansieras. Under de första åren  bidrog ämnet genusvetenskap med den större delen. Bidrag tillfördes först från enskilda fakulteter (humanistisk, samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig) och senare via strategiska medel från Humanvetenskapliga områdesnämnden. År 2020, då Genusakademin kunde fira 10-års jubileum, erhölls en mer långsiktig finansiering genom en samlad medelstilldelning från universitetets ledning, rektor och de båda områdesnämnderna. 

Genusakademin är ansluten till CIVIS Gender Studies Network. I nätverket ingår genus-miljöerna på de olika CIVIS-universiteten, vilka är Bukarest, Bryssel, Tübingen, Salzburg, Rom, Aten, Madrid, Aix/Marseille,  Glasgow och Stockholm.

Nätverket ska möjliggöra samarbeten på områden där genusmiljöerna har gemensamma intressen, inom såväl forskning som grundutbildning. Vidare fyller nätverket en funktion avseende delade erfarenheter av aktuella utmaningar. Ett exempel är antigenus-rörelser, vilka flera europeiska genusmiljöer nödgats förhålla sig till under senare tid. En annan gemensam erfarenhet är kopplingen mellan genusforskning och jämställdhetsarbete som existerar på samtliga universitet, men i olika form.

För Genusakademin erbjuder CIVIS Gender Studies Network en möjlighet att stärka band till en rad genusmiljöer i Europa och samverka med fler kulturområden än det anglosaxiska.   Ett första samarbete mellan Genusakademin och CIVIS ägde rum 2021 då doktorander från CIVIS universitet deltog i Genusakademins forskarskolas tema Gender, Knowledge and Methodology i samarbete med Humanistiska Fakultetens forskarskola.

Fortsatt samarbete planeras kring gemensamma kurser på doktorand- eller avancerad nivå samt en digital seminarieserie med deltagande av forskare från partneruniversiteten.