I Lärarinformationen till de nationella proven finns det en text som förklarar den teoretiska modell som provkonstruktionen bygger på. I modellen beskrivs även de nationella provens funktion och hur de är relaterade till den teoretiska modellen. 

Teoretisk modell för bedömning (496 Kb)

I bedömningsmaterialet Samtal på gång finns en teoretisk text som ligger till grund för konstruktion och bedömning av muntliga uppgifter i proven.

Talat språk och bedömning (386 Kb)

Samtal på gång

Proven har under årens lopp varit utgångspunkt för ett flertal examensarbeten vid olika universitet och högskolor. Här listas ett urval.

• Ahlström, Isabelle (2022). De nationella provens påverkan på sfi- undervisningen. En kvalitativ studie ur ett lärarperspektiv. Kandidatuppsats 15 hp, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet.
• Hvistendahl, Jakob (2019). En undersökning av sambandet mellan uppnådd nivå enligt processbarhetsteorin och bedömningen av den skriftliga delen av de nationella proven i sfi, B-uppsats, Malmö universitet.
• Stenkula, Anna (2019). Strategisk kompetens i provsamtal. Kandidatuppsats 15 hp, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet.
• Lindberg Rios, Catarina (2019). Automatisk bedömning av SFI-texter – Korpusbyggnad och analys av texter från slutprov i SFI D, Kandidatuppsats, 15 hp, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet 
• Jadari, Samir (2018). Processbarhet och SFI: En jämförande studie av nationella prov på SFI D-nivå enligt processbarhetsteorin, Kandidatuppsats 15 hp, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
• Celebi, Ferit & Majchrowska, Margareta (2018). Nationella provs inverkan på lärares bedömningspraxis, Kandidatuppsats 15 hp, Institutionen för pedagogik och didaktik. Stockholms Universitet.
• Mörlund, Maria (2016). ”Många studenter frågar om de får göra prov snart” Om de nationella provens påverkan på sfi- undervisningen, Magisteruppsats 15 hp, Institutionen för svenska, Göteborgs universitet.
• Nasr, Pamela (2016). Processbarhetsteorin som ett komplement vid bedömning av skriftlig produktion? Kandidatuppsats, 15 hp, Lärande och samhälle, Malmö högskola.
• Barrameda, Catarina (2015). Förstår du vad du hör? Om hörförståelse på SFI
• Självständigt arbete på grundnivå, 15 hp, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.
• Schwartz, Claudia (2015). Betyg och bedömning på SFI: En utmaning i likvärdighet när det handlar om skriftlig färdighet, Självständigt arbete på grundnivå, 15 hp, Institutionen för språk, Linnéuniversitetet.
• Illström, Jenny (2014). Styrande eller stödjande? Nationella provets inflytande på kursbetyget på SFI. Kandidatuppsats, 15 hp, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola.
• Gustavsson, Emelie (2013). Självbedömning i förhållande till uppnått resultat: Nationella prov och processbarhetsanalys på sfi, Kandidatuppsats, 15 hp, Institutionen för svenska språket, Linnéuniversitetet.
• Renlund, Bodil (2013). Kan man synliggöra skriftlig grammatisk kompetens?: En explorativ studie av godkända texter i Nationellt prov Sfi C, Kandidatuppsats, 15 hp, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet.

Några av provgruppens tidigare och nuvarande medarbetare har skrivit sin avhandling med fokus på bedömning eller med utgångspunkt i svenska för invandrare. Här listas dessa.

• Rydell, Maria (2018). Construction of Language Competence: Sociolinguistic Perspective on Assessing Second Language Interactions in Basic Adult Education, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
• Ahlgren, Katrin. (2014). Narrativa identiteter och levande metaforer i ett andraspråksperspektiv, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet. 
• Rosén, Jenny (2013). Svenska för invandrarskap?: Språk, kategorisering och identitet inom utbildningsformen Svenska för invandrare, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet
• Sandwall, Karin (2013). Att hantera praktiken – om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. 
• Franker, Qarin (2011). Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi undersöker littteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi), Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet
• Lindberg, Inger (2005). Språka samman: om samtal och samarbete i språkundervisning. Andra utgåvan. Stockholm: Natur & Kultur.

Flera av provgruppens medarbetare skriver artiklar samt bedriver forskning med anknytning till de nationella proven. Här listas vetenskapliga artiklar. 

• Ahlgren, K. & Rydell, M. (2020). Continuity and change: adult migrants’ reflection on lived experience of language. European Journal for Research on the Education and Learning of Adults (RELA), 11 (3), 399–414.
• Ahlgren, K. & Magnusson, U. (2021). Second half part of the apple: Friendship metaphors in adult second language writing. Metaphor and the social world, 11(2): 284–305. Special issue Metaphor in education.  
• Ahlgren, K., Golden, A. & Magnusson, U. (2021). Metaphor in education: A multilingual and Scandinavian perspective. Metaphor and the social world, 11(2): 200–2015. Special issue Metaphor in education.
• Ahlgren, K. (2016). Teoretisk utveckling och framtida utmaningar: nationella prov i svenska för invandrare. Språk, utbildning och samhälle / Kieli, koulutus ja yhteiskunta, 7(6).
• Ahlgren, K,  Bartholdson, G., Engman, S. Olofsson, M. et Philipsson, A. (2013). Bedömning av språkfärdighet inom utbildning i svenska för invandrare, I: Profession, politik och passion. (Red.) Axelsson, M. Carlson, M. Franker Q. & Sandwall, K., Göteborgs Universitet.
• Rydell, M. (2018). Being ’a competent language user’ in a world of Others: Adult migrants’ perceptions and constructions of communicative competence. Linguistics and Education, 45, 101–109.
• Rydell, M. (2019). Negotiating co-participation: Embodied word searching sequences in paired L2 speaking tests: Journal of Pragmatics, 149, 60–77.
• Rydell, M. (2015). Performance and ideology in speaking tests for adult migrants. Journal of Sociolinguistics, 19(4), 535–558.

Eftersom sfi-utbildningen är kopplad till migrationspolitiska mål har den granskats och utvärderats vid ett flertal tillfällen under årens lopp. Här följer några av dessa rapporter samt en kunskapsöversikt över forskning relaterad till sfi.

Skolinspektionen (2023). Undervisning inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare: Att lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk.

Utbildningsdepartementet (2022). En modell för att mäta och belöna progression inom sfi, SOU 2011:17.

Skolverket (2022). Kunskapstappet inom svenska för invandrare: En intervjustudie med fem huvudmän som bedömt att det skett ett kunskapstapp med anledning av covid-19-pandemin.

Skolinspektionen (2021). Undervisning inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare: Att lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk.

Utbildningsdepartementet (2020). Samverkande krafter – för stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk, SOU 2020:66. 

Skolinspektionen (2018). Undervisning i svenska för invandrare: Kvalitetsgranskning (2016:66995).

Ifous Rapportserie (2017). 15 års forskning om sfi – en överblick, av Lundgren, B., Rosén, J. & Jahnke, A. 

Vid Stockholms universitet bedrivs forskning relaterad till utbildningen i svenska för invandrare. Här nedan hittar du länkar till några av dessa projekt. 

Språk och livsbana: Svenska för invandrare som inkörsport 

Det här projektet avser att följa migranters livsbanor (beträffande variabler som familjebildning, bostadsområde, utbildning, anställning och inkomst) och relatera dessa till deltagande i grundläggande språkutbildning och resultat från de nationella proven i svenska för invandrare (sfi). Projektet har ett longitudinellt perspektiv (1990–2023) och bygger på registerdata och intervjuer. Det syftar till att undersöka i vilken utsträckning språkkunskaper är relaterade till social inkludering och bidrar till migranters integration på arbetsmarknaden. 

Bo Malmberg (PI), Katrin Ahlgren, Linn Axelsson, Samaneh Khaef och Gustav Wallentin Staaf, Vetenskapsrådet (2024-2027)

Att ompröva språkundervisning för vuxna via kritiska tvärvetenskapliga perspektiv 

Det här projektet undersöker undervisning inom anpassad kommunal vuxenutbildning och folkhögskola, med särskilt fokus på undervisning i svenska. Syftet är att bidra med ny kunskap om alternativa undervisningspraktiker för vuxna med dövhet, hörselnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), migrationsstress och andra hälsotillstånd. Projektet avser på så vis att bidra till en mer komplex och nyanserad förståelse för begrepp som inkludering och integration. 

Christina Hedman (PI), Elizabeth Adams Lyngbäck, Enni Paul och Jenny Rosén, Vetenskapsrådet (2024-2027)

SWE-QUEST: Automatisk generering av läsförståelsefrågor
Det här projektet syftar till att ta fram ett system för automatisk generering av flervalsfrågor för att bedöma läsförståelse i svenska som andraspråk. 

Johan Boye (PI) och Maria Rydell, Digital futures (2022-2024)

Visuella resurser i språkundervisning inom sfi och särskild utbildning för vuxna 
Det här projektet undersöks visuella resurser används i språkundervisningen med fokus  på undervisning i svenska för invandrare för vuxna, vuxenutbildning för döva och hörselskadade samt komvux som särskild utbildning.

Jenny Rosén (PI), Kristina Hedman, Elisabeth Adams Lyngbäck, Enni Paul, Skolforskningsinstitutet (2022-2023)