Illustration: Christian Portin/Midjourney

 

En av huvudorsakerna till besvären med skiftarbete handlar om dygnsrytmen. Dygnsrytmen styrs av en biologisk klocka som finns i hjärnan och som gör att vi är naturligt inställda på att sova på natten och vara vakna på dagen. På natten har vi kroppstemperatur (= låg ämnesomsättning och lågt varvtal i hjärnan) och höga nivåer av ett hormon som heter melatonin. Melatonin är viktigt för sömnen och höga nivåer i samband med nattarbete innebär ökad risk för ofrivilliga tillnickningar.

På dagen, även efter ett nattskift, är kroppstemperaturen (ämnesomsättningen) hög och melatoninnivån låg. Detta skapar inte bra biologiska förutsättningar för sömn och den höga ämnesomsättningen är en viktig anledning till att sömnen avbryts i förtid när skiftarbetaren sover på förmiddagen efter att ha arbetat natt.

Dygnsrytmen försvårar tidigt morgonarbete

Att stiga upp tidigt på morgonen när kroppstemperaturen är som lägst och nära melatonintoppen innebär stora besvär att vakna och en tröghet som kan sitta i flera timmar efter uppstigandet.

Dagsljus gör det svårt att ställa om dygnsrytmen men piggar upp

Det är mycket svårt att rucka på den biologiska klockan. En viktig orsak till att det är så svårt att vända på dygnet är att dagsljuset, särskilt på morgonen och förmiddagen, ser till att ställa in dygnsrytmen så att vi ska sova på natten och vara vakna på dagen. Med andra ord kommer de flesta skiftarbare inte att ha biologiskt anpassat sig till nattarbete ens efter att ha arbetat 4-5 nattskift i följd. Att arbeta när vi är inställda på att sova och att sova när vi är inställda på att vara vakna anses skapa en stress som kan påverka biologiska hälsoprocesser negativt.

För lite dagsljus gör dygnsrytmen utslätad vilket gör oss trötta på dagen men inte riktigt sömniga på kvällen. Detta kan leda till sömnbesvär och att skiftarbetet blir mer slitsamt. För att undvika denna typ av dygnsrytmstörning är det viktigt att vistas i dagsljus varje dag. Under vintertid kan det vara nödvändigt att komplettera med dagsljuslika lampor med ljus med blå våglängder. Dagsljus lampor har en omedelbar uppiggande effekt och blockerar utsöndringen av hormonet melatonin. Genom att minska melatoninnivån ökar piggheten.

Individuella skillnader: morgon eller kvällsmänniska

Kvällsmänniskor har en sen dygnsrytm och kan sova lite längre på dagtid och blir mindre trött på natten. En kvällsmänniska har sena sömnvanor på lediga dagar och får ofta besvär med att vakna tidigt på morgonen och är trötta på morgonskiftet.

Morgonmänniskan har en tidig dygnsrytm vilket innebär att tröttheten kommer ganska tidigt på kvällen och att det är lätt att stiga upp tidigt på morgonen. Därmed har morgonmänniskor besvär med att vara vakna på natten och nattskiftet är ofta förenat med stor trötthet. Äldre skiftarbetare är oftast mer morgonmänniskor medan yngre i större utsträckning är kvällsmänniskor.