Om projektet

Skiftarbetaren är ett forskningsprojekt från Stressforskningsinstitutet. Sidan vänder sig till dig som jobbar skift, är schemaplanerare eller arbetsleder en grupp som arbetar oregelbundna tider. Målet är att informationen ska kunna användas för att skapa attraktiva och hållbara arbetstider som är bra både för verksamheten och för skiftarbetarnas trivsel och hälsa.

Om forskningen

Forskningsprojektet Må bra i skiftarbete! Hur ser de goda lösningarna ut? pågick under åren 2016–2020. Det övergripande syftet var att bidra med kunskap som kan användas för att utveckla attraktiva och långsiktigt hållbara arbetstider för vårdpersonal och andra yrkeskategorier som arbetar skift.

I studierna undersöktes sambanden mellan skiftarbete, sömn och hälsa. Genom att använda objektiva arbetstidsdata studerades vad belastande skiftkombinationer betyder för förekomsten av besvär med skiftarbete. 

Det andra syftet med studien var att utvärdera en intervention som syftar till att ge medarbetarna verktyg för att hantera sömn och livsstil så att risken att drabbas av långsiktiga hälsobesvär kan minimeras. 

Lär dig mer om skiftarbete

Skiftarbete kan innebära hälsorisker, störa sömnen och öka risken för olyckor, särskilt om nattarbete ingår. Samtidigt finns det många myter om riskerna med skift- och nattarbete, vilket kan leda till oro och att riskerna överdrivs. Den här webbsidan lyfter fram den senaste forskningen och ger en nyanserad bild om hur hälsa och säkerhet påverkas av arbetstidernas upplägg.

Här kan du öka din kunskap om hur skift- och nattarbete påverkar hälsa, säkerhet, sömn och trötthet, hur planeringen av skiftschemat påverkar riskerna samt ta del av tips baserade på forskning. 

Schemats betydelse

Hur schemat är planerat har stor betydelse för sömn, trötthet och hälso- och säkerhetsrisker. Om schemat ger mycket besvär med sömn och trötthet ökar risken att drabbas av sjukdomar och olyckor.

Läs mer hur långsiktigt hållbara arbetstider kan skapas:

Schemats betydelse

Expertverktyg för att bedöma risker med skiftarbete

Tips för dig som jobbar skift

Det finns starka samband mellan livsstil och hälsa och det gäller även för skiftarbetare. Att arbeta skift påverkar matvanor, särskilt kan måltidsrytmen bli mer oregelbunden. Den starka tröttheten som drabbar många skiftarbetare kan innebära ökad passivitet och mer stillasittande, vilket innebär mindre motion och lägre fysisk aktivitet på ledig tid. Vissa skiftarbetare kan dricka stora mängder kaffe och röka för att bekämpa tröttheten på arbetet. En annan viktig livsstilsfaktor är dagsljuset som minskar risken att drabbas av dygnsrytms- störningar.

Livsstilsfaktorer har även stor betydelse för sömn och återhämtning. Att äta på regelbundna tider, motionerna regelbundet – gärna utomhus i dagsljus, och undvika en alltför stor kaffekonsumtion minskar risken att drabbas av sömnstörningar. Det är viktigt att prioritera vila och återhämtning under ledighet. Detta gäller särskilt efter belastande arbetsperioder med många arbetspass i följd eller när arbetsbelastningen varit hög. Men skiftarbetarens livstilsvanor kan inte kompensera för ett slitsamt skiftschema. Däremot kan sunda vanor tillsammans med ett skiftschema som ger goda möjligheter till återhämtning minska risken att drabbas av allvarliga sjukdomar.

Ta del av praktiska tips gällande livsstilsvanor:

Tips: Mat och dryck

Tips: Ljus

Tips: Vardagsmotion

Slutrapport och informationsmaterial

Här kan du ta del av Skiftarbetarens slutrapport och informationsmaterial:

Skiftarbetaren – Projektrapport (413 Kb)

Må bra i skiftarbete – Broschyr (874 Kb)

Handbok i återhämtning (Karolinska institutet)

Så genomfördes projektet

Ett stort urval av sjukvårdspersonal som arbetar skift inom Västerbottens läns landsting deltog i projektet. Det gjordes en jämförelse mellan tre olika arbetstidsmodeller inom landstinget: 1) ett traditionellt fast skiftschema, 2) ett schema som innebär en viss arbetstidsförkortning och 3) scheman där medarbetarna själva kan planera sin arbetstid. Jämförelsen baserades dels på en webbenkät som besvaras under hösten 2016 samt 2017, dels på en analys av faktiska arbetstider (hur de verkliga schemana ser ut).