Illustration: Christian Portin/Midjourney

 

Människan är inte anpassad för att arbeta på natten och att sova på dagen. Forskningen har visat att skiftarbete som innefattar nattarbete har en högre risk att drabbas av:
•    hjärtsjukdom
•    typ-2 diabetes
•    övervikt/fetma
•    vissa cancerformer
•    graviditetsstörningar
•    arbetsolyckor

Överdriven oro om riskökningen

Riskökningen är ganska liten och det finns ingen anledning till överdriven oro. De flesta skiftarbetare kommer att kunna arbeta fram till pensionering utan att drabbas av någon av ovannämnda sjukdomar. Men vissa skiftarbetare kan vara mer sårbara, till exempel till följd av ett belastande skiftschema, hög arbetsbelastning, problem med sömn och återhämtning eller för att de har ohälsosamma levnadsvanor. För dessa personer är det viktigt att regelbundet undersöka sin hälsa så att sjukdomarna kan upptäckas så tidigt som möjligt.

Flera studier visar att skiftschemat kan spela stor roll. Att arbeta något enstaka nattskift per månad har sannolikt marginell effekt på hälsoriskerna. Även antalet år som skiftarbetaren arbetat natt och skift verkar ha betydelse. Många studier visar ökad risk först efter 5-10 år med skift- och nattarbete. När det gäller permanent nattarbete går det inte att dra några säkra slutsatser om det innebär högre eller lägre hälsorisker jämfört med roterande skiftarbetare som växlar mellan dag-, kväll- och nattarbete.

Orsakar nattarbete sjukdomar som cancer?

Det är inte klarlagt om skift- och nattarbete orsakar sjukdomarna. Det kan inte uteslutas att skiftarbetares arbetsmiljö eller livsstilsfaktorer har betydelse för risken att utveckla ovannämnda sjukdomar. Särskilt frågan om nattarbete orsakar bröstcancer är kontroversiell. Vissa experter menar att det inte finns något stöd för att nattarbete orsakar bröstcancer. När det gäller andra cancerformer är resultaten spretiga och det är svårt att dra några säkra slutsatser om nattarbete orsakar andra tumörsjukdomar till exempel prostatacancer.

Högre risker efter kort dygnsvila

Aktuell forskning har visat att kort dygnsvila (under 11 timmar) innebär en ökad risk att drabbas av sjukfrånvaro, arbetsolyckor och sömn/vakenhetsbesvär. En viktig orsak till att kort dygnsvila kan påverka hälsa och säkerhet är sömnbrist och sömnbesvär. Många gånger är sömnen mer störd i samband med kort dygnsvila jämfört med dagsömn efter nattarbete. Kort dygnsvila är vanligt förekommande inom vård- och omsorgssektorn, till exempel att kvällsarbete följs av dagarbete med endast 9 timmars vilotid mellan arbetspassen.

Långa arbetspass ökar olycksrisken

Arbetspass som är längre än 12 timmar har större risk att drabbas av olyckor. Till exempel dubbelskift (två arbetspass i följd) bör undvikas om arbetet är säkerhetskänsligt. Arbetspass som är kortare än 12 timmar men längre än 8 timmar kan ha en ökad olycksrisk om arbetsuppgifterna innebär hög stress eller är fysiskt krävande, om det är svårt att ta rast och pauser under arbetet, samt om arbetet ställer höga krav på koncentration och uppmärksamhet.

 En risksituation är att köra bil från arbetet efter att ha arbetat nattskift. Den höga tröttheten innebär ökad risk att nicka till vid ratten, vilket kan orsaka singelolycka eller andra trafikolyckor.