Ett långsiktigt hållbart schema ska minimera:

•    sömnbrist
•    ihållande och långvarig trötthet
•    dygnsrytmsstörningar

Det är viktigt att schemat ger bra förutsättningar för återhämtning så att sömnbrist och trötthet som ökar dag-för-dag (ackumulerar) kan undvikas.
 

Ett hållbart skiftschema: 10 rekommendationer

Här är 10 rekommendationer för hur ett skiftschema bör planeras så att allvarliga problem med sömn och trötthet kan undvikas:

1. Undvik att ha långa, intensiva, arbetsperioder med många arbetsdagar i följd, eller långa arbetspass

2. Dygnsvilan mellan arbetspass bör alltid vara minst 11 timmar
3. Arbetspassen bör inte vara längre än 12 timmar. Är arbetet säkerhetskänsligt, eller innebär hög fysisk eller psykisk arbetsbelastning bör passen inte vara längre än 10 timmar.
4. Är arbetsbelastningen mycket intensiv utan möjlighet att ta rast bör arbetspassets längd inte vara mer än 8 timmar
5. Antalet nattpass i följd bör inte vara fler än 3. Detta är särskilt viktigt om arbetspassen är längre än 10 timmar.
6. Antalet arbetsdagar i följd bör inte vara fler än 5. Är arbetspassen längre än 10 timmar bör antalet arbetsdagar i följd minskas till 4.
7. Tidiga morgonpass som börjar före klockan 6 bör undvikas (såvida inte verksamheten kräver att dagskiftet måste börja tidigt på morgonen)
8. Arbetspassen bör innehålla minst 30 minuters rast så att det finns möjlighet till återhämtning och nedvarvning under arbetspasset
9. Delade arbetspass där den anställde arbetar både på morgonen och sent på eftermiddagen, med en lång rast mitt på dagen, bör undvikas
10. Efter det sista nattskiftet bör minst 48 timmars ledighet förekomma. Innehåller schemat 3 eller fler nattskift i följd bör ledigheten vara minst 72 timmar.

Tänk även på att de flesta skiftarbetare vill ha framförhållning och känna till sina arbetstider under åtminstone de närmaste 6 veckorna. När det gäller storhelger som jul, påsk och midsommar är det extra viktigt att ha framförhållning.

Att vid något enstaka tillfälle arbeta intensivt innebär ökad trötthet, mer sömnbesvär, men knappast några hälsorisker. Hälsorisker uppstår först när slitsamma arbetstider förekommer över lång tid.
 

Individuell schemaplanering: bra att kunna påverka sina arbetstider

Att kunna påverka sina arbetstider innebär ofta att skiftarbetarna trivs bättre med schemat och kan minska störningarna i privatlivet. Det finns stöd för att ett större egen inflytande över arbetstiden även kan vara bra för hälsan, minska förekomsten av sömnstörningar och gör det lättare att orka arbeta fram till pensionsåldern.

Inom vissa yrken, till exempel vård och omsorg, är det vanligt att personalen själva får planera sitt arbetstidsschema. Även om individuell schemaplanering innebär bättre möjligheter att påverka arbetstiderna kan det finnas problem med denna typ av schemaläggning.

•    skiftarbetarna prioriterar ledighet och sociala behov, vilket kan innebära intensiva och slitsamma arbetstider
•    att det planerade schemat måste ändras på kort varsel, vilket leder till oförutsägbara arbetstider som kan vara slitsamma
•    att skiftarbetarnas önskemål inte kan tillgodoses
•    att det uppstår konflikter i personalgruppen för att man inte kan komma överens

För att undvika dessa problem är det viktigt att ha tillräckligt hög personalbemanning så att oplanerad frånvaro inte leder till extra pass som försämrar schemats kvalitet. Individuell schemaplanering ställer även höga krav på att chefen följer upp hur personalen planerar sina arbetstider. Även om arbetstiderna är självvalda så bör rekommendationerna gällande kort dygnsvila, långa arbetspass och antalet arbetsdagar i följd följas.
 

Arbetstidsförkortning

Att ha reducerad veckoarbetstid innebär fler lediga dagar under förutsättning att längden på arbetspassen är 8 timmar eller längre. Fler lediga dagar är sannolikt bra för sömn och återhämtning, även om det finns mycket lite forskning på hur arbetstidsförkortning påverkar hälsa och säkerhet för skiftarbetare.

Är det dåligt att arbeta ständig natt?

Att enbart arbeta på natten kan störa dygnsrytmen och innebära sömnbrist. Men det finns en mindre grupp skiftarbetare som klarar av att arbeta ständig natt utan att drabbas av störd sömn och allvarlig trötthet. Personer som gillar att arbeta enbart på natten trivs ofta bra med sina arbetstider och det är inte säkert att de drabbas av sjukdomar som beror på arbetstidens förläggning. De kan även vara extrema kvällsmänniskor och ha en förskjuten dygnsrytm vilket medför sena sömnvanor på lediga dagar. Många gånger kan de som arbetar ständig natt ha mer problem med tidigt dagarbete än med nattarbete.

För att minska risken att bli sjuk av nattarbetet bör de som arbetar ständig natt genomgå regelbundna hälsoundersökningar så att tidiga tecken på sjukdomar kan utredas och vid behov behandlas. Det är även viktigt att de som arbetar ständig natt får sitt behov av kompetensutveckling tillgodosett, vilket innebär att de bör delta på arbetsplatsträffar och utbildning som genomförs på dagtid.
 

Jour och beredskapsarbete

Att ha sovande jour på arbetsplatsen under nattskiftet innebär ofta mycket långa arbetspass. Den avgörande faktorn för om jourarbete innebär problem med sömn, säkerhet och hälsa är möjligheten att sova på jouren. Om det är möjligt att sova 2-3 timmar under jouren kan tröttheten och säkerhetsriskerna vara hanterbara, medan mycket allvarlig trötthet och sömnbrist kan uppstå om skiftarbetaren tvingas arbeta under stora delar av jourperioden. Om tröttheten blir mycket hög ökar risken för felhandlingar, vilket kan få allvarliga konsekvenser i fall arbetet är säkerhetskänsligt.

Sömn under jour är mer orolig och ytlig och inte lika bra som normal sömn. Dessutom är många tröga och svårväckta i samband med jour. Trögheten vid plötsliga uppvaknanden gör det svårare att hantera komplexa och uppmärksamhetskrävande arbetsuppgifter särskilt under de första 10 minuterna efter att man blivit väckt.

Att ha beredskap innebär att skiftarbetaren sover i bostaden men är beredd att träda i tjänst och åka till arbetsplatsen om så behövs. Det finns nästan ingen forskning om hur beredskap påverkar sömn, trötthet och hälsa. Sannolikt stör beredskapen sömnen, särskilt om det är vanligt att bli väckt under de nätter då beredskap förekommer.

Expertverktyg

Med expertverktyget ARTUR kan du utvärdera dina arbetstidscheman. ARTUR ger information om var besvär med trötthet och sömnbrist förekommer i schemat.

Arthur