Fram till och med 2007 disputerade institutionens doktorander i pedagogik men från år 2008 är Stockholms universitet det enda universitetet i Sverige som har forskarutbildning i ämnet specialpedagogik. 

Tvärvetenskapligt ämne

Det fastställdes vid Stockholms universitet att ämnet specialpedagogik var tvärvetenskapligt och att fokus för institutionens forskning var att stödja utveckling, lärande och socialisation hos personer med olika funktionshinder eller i socialt utsatta situationer – gärna redan innan svårigheter uppstår. Specialpedagogiska åtgärder aktualiserar inte bara individens egna förutsättningar utan också samspelet med samhället. 

Det flervetenskapliga förhållandet påverkade i sin tur kursutbudet på grund-, avancerad- och forskarnivån. De disputerade medarbetarna kom från ämnen som pedagogik, psykologi, medicinsk vetenskap eller socialt arbete. Idag finns ännu fler ämnen representerade bland lektorer och professorer vilket också visar på ämnets utveckling och dess tvärvetenskapliga karaktär.

Anpassning till Bolognaprocessen

I början skulle all verksamheten bedrivas utifrån nya organisationens behov och krav, bland annat behövdes en anpassning av kursplaner till Bolognaprocessen och till sjugradiga betygskriterier, vilket under perioder satte stark press på medarbetarna. 

Första året arbetade 16 lektorer, 16 adjunkter, 3 professorer och 7 administratörer tillsammans med 16 doktorander. För att klara undervisningsuppdraget och samtidigt utveckla och förändra verksamheten hjälpte flera lektorer och adjunkter som gått i pension till. Efter hand tillkom så kallade kommundoktorander som garanterades utbildning fram till licentiandexamen. När nya utlysningar av doktorandanställningar var möjligt gjordes de i flertal vilket säkerställde att de nytillkomna hade en grupp att verka i både på arbetsplatsen och i kurser på forskarutbildningen.

Ämnesspecifika kurser

Tre av kurserna i forskarutbildning i specialpedagogik är specifika för ämnet och består av vetenskapsteori och forskningsmetodik ur ett flervetenskapligt perspektiv, områdesöversikt över internationell forskning inom specialpedagogik och specialpedagogik i ett historiskt och samhällsperspektiv. Övriga block innehåller metoder som är specifika för det valda avhandlingsområdet.

Det var i början svårt att erhålla forskningsmedel men efter hand kom framgång. Framgångsrika samarbeten med andra forskare och universitet, både svenska och internationella, ledde också till att fler doktorander kunde anställas. 

Speciallärarutbildning återinförs

Dåvarande utbildningsminister gav 2007 beskedet att speciallärarutbildning, som hade lagts ner 1989 och ersatts av specialpedagogprogrammet, skulle återinföras. Det nya programmet startade 2008 med två inriktningar: dels mot språk-, skriv- och läsutveckling och dels mot matematik. 

Foto: Niklas Björling

Både specialiseringar bedrevs på institutionen och 2011 infördes ytterligare fyra specialiseringar: utvecklingsstörning, synskada, dövhet och hörselskada och grav språkstörning. De tre första ingår i institutionens vanliga utbud och i Lärarlyftet.  

Specialpedagogprogrammet som anpassats utifrån Bolognaprocessen behöll i stort sett sin utformning och innehåll som tidigare. Men ända fram till 2013 var utbildningen ifrågasatt tills då beskedet kom att det inte längre fanns någon avsikt att lägga ner den. En anledning till kritiken hade varit att det var svårt att särskilja de båda utbildningarna.

Kvalitetsgranskning

Sedan starten har både professionsutbildningarna och kurserna under åren kvalitetsgranskats, reviderats och samordnats med utgångspunkter i lärarerfarenheter och studentaspekter samtidigt som professionsutvecklingen och forskningsanknytningen beaktats. 

Institutionen har medverkat till att utbilda pedagoger enligt regleringsbrev till Stockholms universitet om att tillgodose behovet av att utbilda pedagoger med inriktning mot undervisning av elever med syn- och hörselskada. Kurser som svarade mot lärarbehovet på Specialskolan för döva och hörselskadade fanns på institutionen i samarbete både med andra institutioner inom universitetet och med Specialpedagogiska skolmyndigheten. 

Utveckling av kurser

Nya studiegångar skapades med utveckling av kurser på grundnivå, till exempel i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och intellektuell funktionsnedsättning, om vardera 7,5 hp. Det fanns ett stort söktryck för kurser om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och särskolans elevgrupper. Som följd skapades liknande utbud inom det sociala kunskapsområdet. 

När universitetets olika lärarprogram sjösattes blev åtagandet för institutionen stort eftersom alla lärarprogramsstudenter läste en kurs i specialpedagogik som oftast var placerad i senare delar av utbildningen. Det ledde till stor press på att få fram både lärarkapacitet och lokaler i och med att flera årskullar av programstudenter behövde gå sin kurs under samma terminsperiod. I början var antalet lärarprogramsstudenter relativt litet medan antal är omkring ansenliga 2000 per år.

Masterprogram

2009 inrättades två masterprogram. Det ena fokuserade på synpedagogiskt arbete. Stockholms universitet har ett särskilt ansvar att säkerställa utbildning av personal inom områdena döv och hörsel och syn. För att ordna det måste också återväxten av disputerade lärare säkerställas och möta kommande pensionsavgångar inom hela utbildningsväsendet i specialskola och skola, specialpedagogiska skolmyndigheten och universitet och högskola. 

Det andra masterprogrammet gavs en allmän inriktning i specialpedagogik. Även om genomströmningen var liten eftersom flertalet studenter samtidigt arbetade heltid behövde kurser på avancerad nivå finnas för att möjliggöra vägen till forskarutbildningen. 

Ytterligare ett masterprogram startades i samarbete med Psykologiska institutionen på Stockholms universitet inom tillämpad beteendeanalys och autismspektrumtillstånd. 

Uppdragsutbildning

Institutionen fick ett växande åtagande i uppdragsutbildning, Lärarlyftet, den första satsningen på fortbildning för redan behöriga lärare som började 2007 till 2010, upphandlad av Skolverket. I Lärarlyftet fick institutionen 2013 fortsatt uppdrag att erbjuda speciallärarutbildningen med specialisering mot utvecklingsstörning. 2016 erbjöds de tre specialiseringarna mot döv eller hörsel, syn och språk och läs- och skrivutveckling. I de här fallen hade institutionen kapacitet att utbilda fler studenter än antalet som sökte.

Specialpedagogikens dag

2009 inbjöds för första gången studenter, lärare, forskare och andra intresserade in till Specialpedagogikens dag där institutionen presenterar forskning och, i samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten, specialpedagogiska frågeställningar. Första konferensen lockade 90 deltagare och åren efter det var maxantalet satt till 500 personer. 2021, när konferensen sändes digitalt följde utgjorde deltagarna cirka 4500 personer. 

Läs mer om Specialpedagogikens dag

Flyttprocesser

Frågan om att flytta har varit återkommande för institutionens medarbetare. Först två månader efter att institutionen bildades, i februari 2008, samlades alla medarbetarna i gemensamma lokaler i Campus Konradsberg. Det dröjde fram till december 2013 innan flytten gick till universitetet i egen byggnad på Campus Frescati Hage. 

Institutionen har expanderat sedan dess och behövt utöka lokalerna. Inför planeringen om sammanslagningen av Lärarhögskolan och Stockholms universitet var målet 2007: ”År 2012 ska all lärarutbildning vara samlad i Frescati. Det är målet med den flyttprocess som nu påbörjats och som innefattar nya byggnader i Albanoområdet” (Universitetsnytt, december 2007). Det blev alltså ytterligare tio års väntan innan lokalerna står färdiga för inflyttning.

Expansivt och berikande

Institutionen har, från bildandet, utvecklats i en riktning som har varit både expansiv och berikande för ämnet och kunskapen om specialpedagogik.