Fjärde spaningen inför EU-valet: Havsfrågor i de svenska partiernas valmanifest

9 juni väljer svenskarna representanter till Europaparlamentet. Hur viktigt är det här valet? Och hur fungerar parlamentet? I en artikelserie går Östersjöcentrums omvärldsanalytiker igenom valprocessen, EU:s organisation, hur parlamentarikerna arbetar och vilken betydelse valet har för havet. I den fjärde och avslutande delen går vi igenom vad de svenska partierna vill göra för havet, enligt deras egna valmanifest.

Nu ska vi strax gå till valurnorna. Förhoppningsvis blir det många som den här gången väljer att rösta i valet till ett nytt Europaparlament, EP. Om man är havsvän finns det all anledning att göra sin röst hörd. Havspolitiken styrs i hög grad av EU-lagstiftning och kommer att påverkas av om ledamöterna prioriterar havsfrågor eller inte. Men vad tycker då de svenska politiska partierna i olika havsfrågor? För att få reda på det har vi tagit del av partiernas valmanifest eller andra dokument som finns på deras hemsidor. I sammanställningen har vi valt att begränsa oss till denna information som är tillgänglig för alla.

Havsmiljöns väl och ve påverkas av olika faktorer: klimatet, övergödning, kemikalier, fisket. Vilka frågor som lyfts i den politiska diskussionen om havsmiljön går i vågor. Ibland är det övergödning som är på agendan, men just nu är det i hög grad fiske som är i fokus för den svenska debatten.

 

Stora skillnader mellan partierna

Fem av de åtta riksdagspartierna tar upp havsfrågor i sina valmanifest. De som inte omnämner havet alls är Vänsterpartiet (V), Kristdemokraterna (Kd) och Sverigedemokraterna (SD). De två sistnämnda diskuterar dock några enskilda frågor som har bäring på havet. Både Kd och SD vill stoppa den omdiskuterade naturrestaureringslagen och vill att jaktfrågor ska beslutas nationellt. Kd nämnder specifikt jakt på skarv och anser att Sverige själva ska bestämma om och hur den ska jagas.

Bland de fem partier som skriver om havet i valmanifesten skiljer det sig åt hur mycket och på vilket sätt man tar upp frågorna. Centerpartiet (C) vill att EU tar fram ett Östersjöpaket där problem som övergödning, farliga ämnen och överfiske ska hanteras. C vill få bukt med algblomning och miljögifter i fisk så att haven kan nyttjas fullt ut. Gemensamma åtgärder från alla länder runt om Östersjön betonas. Miljöpartiet (Mp) vill ha en havslag som ses som en räddningsplan för havet. Ett flertal problemområden pekas ut, bland annat överfiske, föroreningar, klimatförändringar och gruvdrift som samlat ska hanteras genom nämnda havslag. Förslaget om en havslag känns igen från miljömålsberedningens betänkande ”Havet och människan” som presenterades i januari 2021. 

Socialdemokraterna (S) begränsar havsfrågorna till att allmänt skriva att ett stärkt innanhav behövs och att överfiske ska stoppas.

Liberalerna (L) betonar att läget för Östersjön är allvarligt och akut för sill och strömming. L är det enda parti som lyfter frågan om skydd av vår natur. Samtidigt pekar man på att äganderätten ska värnas.

Moderaterna (M) lyfter att hav, sjöar och vattendrag är utsatta för stora påfrestningar och att man vill bedriva en målmedveten politik för att återställa havs- och vattenmiljöer. Fisket betonas.

Vilka som ska ta plats i den här salen avgörs av EU-valet i början av juni. Foto: Elisa Putti/Mostphotos
 

Fiske

Som framgår ovan tar alla fem partier (Mp, S, C, L och M) som skriver om havsfrågor i valmanifesten upp fisk och fiske och vill stoppa överfiske. Att den svenska debatten om havsfrågor länge har dominerats av fiskefrågor – särskilt sill/strömming – har troligen påverkat valmanifesten. Partierna har olika detaljgrad i valmanifesten, men flera betonar att fiskekvoterna måste sättas på vetenskaplig grund.

Det finns några fiskerelaterade frågor som flera partier lyfter specifikt, till exempel bottentrålning. Både M och Mp vill förbjuda bottentrålning. L säger nej till trålning i marina reservat och C vill mer allmänt ta bort skadliga fiskemetoder. 

 

Övergödning

Direkt eller indirekt pekar alla fem partier på att övergödningen måste hanteras. Men konkreta förslag är ovanliga. L och Mp vill fokusera jordbrukspolitiken på ersättningar för landsbygds- och miljöpolitik, medan C inte tar upp jordbrukets roll i övergödningen alls Även hos Kd och SD, som inte tar upp havet, finns jordbruksfrågorna med, men då med fokus på regelförenklingar, produktionshöjning och ökat självbestämmande. 

 

Kemikalier

S och C är de enda som nämner kemikaliefrågorna. S vill skärpa kemikalielagstiftningen och betonar särskilt vikten av att begränsa PFAS. C ser kemikaliefrågorna som en del av sitt föreslagna Östersjöpaket, och tar även indirekt upp kemikaliefrågan genom att sätta upp mål om säker mat från Östersjön. Mp, V, L, M, Kd och SD nämner inte kemikalier.

 

Utfrågningar ger mer information

Genom att studera valmanifesten och annan information på hemsidor får man åtminstone en bild av vad partierna prioriterar. Mer detaljer kan man få om man aktivt söker upp partierna eller tar del av de utfrågningar som görs av medier och intresseorganisationer. 

Det är tydligt att det finns flera områden där de kommande svenska ledamöterna från åtminstone flertalet partier bör kunna hjälpas åt i Europaparlamentet. Fiskekvoterna är det tydligaste exemplet. Med andra ord borde svenska ledamöter från flera partier kunna samarbeta och driva på för ett mer hållbart fiske i sina respektive partigrupper i parlamentet, såsom flera gjorde i samband med fiskereformen för 10 år sedan.

Låt oss nu hoppas att nästa Europaparlament vill jobba för ett friskare Östersjön! Vi på Östersjöcentrum kommer att följa valutgången med spänning och fortsätter att bevaka vad som händer med havsfrågorna på EU-nivå.

Text: Gun Rudquist (policychef), Ellen Bruno och Charles Berkow (omvärldsanalytiker) 

Tidigare artiklar i serien:

Valet till Europaparlamentet spelar roll för havet (2024-02-23)

Så går arbetet i EU-parlamentet till – spaning nummer två inför EU-valet (2024-03-22)

Så har parlamentet hjälpt havet – och då satte de käppar i hjulet (2024-04-24)