Samhällskunskap har primärt varit det skolämne som ska ge eleverna medborgarkompetens i form kunskaper och förmågor som eleverna behöver för ett aktivt och informerat deltagande i samhället. Medborgaruppdraget har dock stärkts i historieämnet där historiemedvetande blivit ett bärande begrepp för att beskriva ämnets syfte. Genom disciplinära kunskaper och historiebruksperspektiv ska eleverna få redskap att utveckla sitt historiemedvetande och därmed skapa större förståelse för nuet och orientera dem i framtidsfrågor. De historiska perspektiven har också stärkts i samhällskunskapsämnet och ämnena kan därmed sägas ha ett tydligare gemensamt uppdrag. Skillnaderna mellan ämnena har ofta beskrivits i temporala termer, det vill säga samhällskunskapen har haft ett fokus på samtiden, medan historieämnet koncentrerat sig på det förflutna. Få har dock gjort ämnesdidaktiska studier på vilka skärningspunkter ämnena har i ljuset av medborgarkompetens. Genom att undersöka lektionsplaneringar där samhällskunskapslärare planerar demokratimålet i samhällskunskap undersöks och diskuteras hur samhällskunskapsämnet kan tänkas förhålla sig till historiemedvetande i termer av då-nu-sedan.

Läsare och diskutant är Agneta Bronäs.

För information och för textdistribution kontakta Johan Sandahl, johan.sandahl@cehum.su.se.