2006:10 Utvärdering av försöksverksamhet för vissa nyanlända invandrare – ett randomiserat experiment.
Under publicering i Scandinavian Journal of Economics som "Intensive Coaching of New Immigrants: An Evaluation Based on Random Program Assignment".
I detta projekt utvärderar vi försöksverksamhet för vissa nyanlända invandrare som kommer att bedrivas vid arbetsförmedlingar i tre län: Stockholm, Kronoberg och Skåne. Beslut om en sådan försöksverksamhet och utvärdering av denna har beslutats av Näringsdepartementet. Försöksverksamheten ska pågå i totalt två år. Syftet med försöket är att minimerar tiden från invandringstidpunkt till inträde på arbetsmarknaden. För att kunna utvärdera försöksverksamheten är försöket upplagt som ett experiment. Efter identifiering av målgruppen, d.v.s. de som uppfyller kriterierna för deltagande i försöksverksamheten, väljs deltagare ut slumpmässigt till försöksgruppen och kontrollgruppen. Kontrollgruppen deltar i arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet medan försöksgruppen deltar i försöksverksamheten. Försöksverksamheten skiljer sig från den ordinarie verksamheten på flera sätt, t.ex. så syftar försöksverksamheten till att man avsevärt ska korta tiden från permanent uppehållstillstånd till att man påbörjar ett introduktionsprogram. Deltagare i försöksverksamheten kommer att ha en intensivare kontakt med arbetsförmedlare än vad som sker inom den ordinarie verksamheten. Inom försöksverksamheten lägger man också vikt vid att deltagande i språkundervisning sker parallellt med annan verksamhet och inte som i den ordinarie verksamheten där man i större utsträckning avslutar språkundervisning innan man påbörjar andra aktiviteter.
Deltagande forskare: Pernilla Andersson Joona och Lena Nekby.
2006:8 Arbetskraftsrörlighet och segregation
Inom en stad tenderar det att finnas bostadsområden med höga andelar utrikesfödda personer som också kännetecknas av att många saknar arbete. Arbetsmarknader i segregerade områden kan därför ofta betraktas som ganska statiska enheter. Men dessa områden är också särskilt dynamiska, och karaktäriseras av hög rörlighet, både socialt och geografiskt. Det här projektet syftar till att analysera rörlighetsprocesser för utrikes födda personer i utsatta bostadsområden i Stockholm och Malmö. I synnerhet undersöker projektet hur individer kommer in på arbetsmarknaden från sårbara positioner, som arbetslöshet och socialbidrag, samt hur detta hänger samman med intern migration. Projektet använder sig av den longitudinella databasen PLACE, som omfattar alla individer i Sverige med uppgifter om både bostad och arbete. Inom projektet genomförs också en kvalitativ intervjuundersökning med både invånare i utsatta bostadsområden samt med utflyttare därifrån.
Deltagande forskare: Charlotta Hedberg och Tiit Tammaru (Tartu universitet)
2006:1 Lika möjligheter för lika utbildning – övergången från skola till arbete
Det finns stora skillnader i arbetsmarknadssituationen mellan infödda och invandrare och barn till invandrare. Syftet med detta projekt är att undersöka om dessa skillnader kan förklaras med skillnader i utbildningsval och utbildningsresultat i utbildning efter grundskolan. Med data avseende ett urval av elever med och utan invandrarbakgrund som gick ut från grundskolan i Sverige år 1988, undersöks om invandare och infödda med liknande utbildningsbakgrund får liknande arbetsmarknadsutfall. Ett annat syfte är att undersöka om det finns systematiska skillnader i val av utbildning på gymnasienivå och vad gäller högre utbildning mellan infödda elever och dem invandrarbakgrund.
Deltagande forskare: Lena Nekby och Gülay Özcan.
Publikation: Nekby, Vilhelmsson & Özcan (2008) "Do Domestic Educations Even Out the Playing Field? Ethnic Labor Market Gaps in Sweden", Journal of Immigrant & Refugee Studies, Volume 6, Issue 2, pp. 168-196.
2006:7 Etnisk identitet och arbetsmarknadsutfall
Vi använder surveydata från 1995 för en kohort av studerande med invandringsbakgrund som gick ut från grundskolan i Sverige 1988 kombinerat med registerdata från 1995-2002, för att studera identitetsutvecklingen hos dessa elever och dess effekter för deras framgång på arbetsmarknaden. Unikt för denna studie är att identitet är definierat i två dimensioner både med styrkan i identifikationen med den (etniska) minoriteten och med majoritetskulturen. Resultaten pekar på att det som har betydelse för arbetsmarknadsutfallet är styrkan i identifikationen med majoritetssamhällets kultur oberoende av styrkan i identifikationen med den (etniska) minoritetens kultur. Arbetsmarknadsutfallet varierar mycket litet mellan dem som är assimilerade och integrerade i majoritetssamhällets kultur oavsett om de har en identifikation med en minoritetskultur eller inte. Korrelationen mellan identitet och arbetsmarknadsfall återfinns emellertid endast för män.
Deltagande forskare: Lena Nekby och Magnus Rödin.
Working Paper: Acculturation Identity and Labor Market Outcomes
