2007:3 Studier av namnbyten bland utrikesfödda i Sverige
Arai och Thoursie (2006) jämför inkomstutvecklingen för en grupp utrikesfödda som byter namn till svenskt eller neutralt klingande namn med inkomstutvecklingen för utrikesfödda från samma region som behållit sina ursprungliga namn. Resultaten visar en betydande inkomstskillnad efter namnbytet, till namnbytarnas fördel, även då inkomsterna före namnbytet varit likvärdiga. Denna skillnad kan bero på (förväntat) diskriminerande behandling av personer med vissa utländskt klingande namn på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med denna undersökning är att genom djupintervjuer med ett litet antal namnbytare identifiera motiv, förväntningar och erfarenheter hos personer som valt bort sina utländska efternamn under 1990-talet. Att granska de mekanismer som leder till ett namnbyte är nödvändigt för den som vill förstå integrationsprocessen i det svenska samhället.

Deltagande forskare: Mahmood Arai och Shahram Koshravi.

2007:2 Diskriminering beroende på namn, utseende eller språkbruk.        

Syftet med detta projekt är att utföra en rad experiment för att studera om och i vilken grad observerbara attribut i form av namn, utseende och språkbruk leder till etnisk diskriminering. Projektet syftar även till att undersöka betydelsen av hur dessa attribut kombineras, t ex hur effekten av ett arabiskt klingande namn i kombination med en felfri svenska utan brytning förhåller sig till effekten av det omvända. Ett flertal empiriska studier har indikerat förekomsten av etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden, men ett vetenskapligt legitimt bevis för diskriminering är dock svårt att uppnå med empiriska metoder. Forskningen har under senare år därför börjat använda experiment för att kunna påvisa etnisk diskriminering dvs. olik behandling på basis av etnisk bakgrund. Många av dessa studier har fokuserat på huruvida utländskt klingande namn leder till diskriminering. Hur och ifall ett utländskt utseende och ett bruk av svenska språket med utländsk brytning leder till diskriminering är fortfarande ett okänt område inom nationalekonomin. På samma sätt som utländskt klingande namn kan leda till diskriminering kan även utländskt utseende och brytning ge liknande effekter om dessa kopplas ihop med olika etniska bakgrunder och stereotyper.

Deltagande forskare: Mahmood Arai, Lena Nekby, Magnus Rödin, Gülay Özcan.

2007:1 Hemspråksanvändning, identitet och utbildningsutfall
Syftet med denna studie är att undersöka samspelet mellan hemspråks-användning, kulturell identitet och utbildning för individer med utländsk bakgrund i Sverige. Kulturell identitet och hemspråksanvändning kan båda ha följder för en individs utbildning, men då de enligt tidigare studier kan antas samvariera är det viktigt att studera deras respektive samband med utbildning givet nivån i den andra. Eventuella samband kan dessutom skilja sig åt beroende på vilken typ av utbildningsutfall som studeras (nivå, inriktning eller betyg), formen för hemspråksanvändningen (i tal, skrift eller läsning) samt typ av identitet (identifikation med minoritetskulturen respektive majoritetskulturen). För att undersöka dessa frågeställningar används en enkätundersökning från 1995 riktad till samtliga individer med utländsk bakgrund som gick ut grundskolan i Sverige 1988, vilken sedan har matchats till registerdata för åren 1995-2002.

Deltagande forskare: Lena Nekby, Magnus Rödin och Gülay Özcan.