2008:10 Xenofobi - orsaker och effekter
På senare år har rasisitiska och främlingsfientliga grupper vunnit ett ökat gehör i de flesta europeiska länder och även blivit representerade i olika parlamentariska församlingar. Varken Sverige eller Danmark är något undantag från den regeln. Målet med detta projekt är att få fram teoretiska modeller och använda ekonometriska metoder för att studera ekonomiska effekter av diskriminering mot invandrare och orsakerna till det det starka stödet för invandrarfientliga politiska partier. I den empiriska analysen använder vi data från intervjuundersökningar om attityder till invandrare. Även om vi är medvetna om att inte alla icke-invandrare med negativa attityder mot invandrare är benägna att diskriminera, tror vi att attityder kan vara relaterade till förekomsten av diskriminering på det lokala planet. Vi identifierar effekten av attityder genom att använda det ”naturligt experiment” som utplaceringspolitiken av flyktingar på 1990-talet utgjorde. En dålig arbetsmarknad kan orsaka både låga löner för invandrare och negativa attityder mot invandrare. Det är emellertid inte denna effekt vi vill mäta, utan den kausala effekten av negativa attityder på invandrarnas arbetsmarknadsutfall. Därför kommer vi att använda attityder tio år innan undersökningstillfället och använda invandrare från industriländer som ”placebo-grupp”. Tidigare studier har identifierat ett samband mellan rasistiska kulturer och dåliga ekonomiska förutsättningar som viktiga förklaringar till rasistiskt våld och framgångar för rasistiska partier i politiska val. Att vissa områden i Sverige skulle ha en djup tradition av mer rasistiska attityder har emellertid svagt empiriskt stöd och i Danmark har invandrarfientliga rörelser haft framgångar trots att ekonomin gått bra. Dessa motsägelser kräver en fördjupad teoretisk och empirisk analys. Vi planerar arr använda variation över tid och mellan Sveriges kommuner för att studera vilka faktorer som kan förklara det ökade rasistiska våldet och framgången för invandararfientliga politiska rörelser. Att förstå de bakomliggande orsakerna är vitalt för att kunna motverka främlingsfientlighet och rasism.
Deltagande forskare: Gisela Waisman
2008:5 Har Mohammed och Sabina samma chans att få jobb som Sven och Kerstin?
Vi har genom två fältexperiment – s.k. ”correspondence test” – undersökt förekomsten av etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Det innebär att man skickar in jobbansökningar från fiktiva personer, en med ett utländskt klingande namn och en med ett svenskt klingande namn till utannonserade tjänster. Om arbetsgivaren kontaktar de sökande (via den e-postadress eller mobiltelefon som angivits i ansökningarna) tackar man så snabbt som möjligt nej till intervju. Det är således diskriminering vad gäller att bli inkallad till intervju) som testats, inte i anställningsbeslutet i sig. Totalt sett skickades ca 4000 ansökningar ut till annonser inom 15 yrken på Platsbankens hemsida. I det första experimentet skickades två ansökningar in som hade likvärdiga meriter, en med ett svenskt namn och en med ett arabiskt eller afrikanskt (icke-muslimskt) namn. Det var antingen två mansnamn eller två kvinnonamn som sändes in per ledig plats. I genomsnitt fann vi att en person med utländskt namn måste söka ungefär dubbelt så många jobb som en person med svenskt namn för att bli kontaktad av en arbetsgivare. I det andra experimentet undersökte vi styrkan i arbetsgivarnas fördomar genom att låta ansökningarna med utländska namn (bara arabiska namn) ha 1-3 års längre arbetslivserfarenhet än asökningarna med svenska namn. Vi fann att skillnaden i respons från
arbetsgivarna kvarstod för ansökningar med mansnamn, medan skillnaden i respons mellan ansökningarna med kvinnonamn försvann helt och hållet.
Deltagande forskare: Mahmood Arai, Moa Bursell, Carl le Grand och Lena Nekby
2008:2 Polisens arbete med ungdomar: Betydelse av etnicitet, social klass och genus vid ingripanden
Det är väl känt att hur en person bemöter polisen i ett initialt skede kan få betydelse för hur ingripande polisens åtgärder mot en person blir. Internationella studier har även visat att vissa grupper, kanske i synnerhet unga män från etniska minoriteter, diskrimineras inom delar av rättsväsendet och att polisen tenderar att ha en ökad misstänksamhet mot dessa grupper. I undersökningen studeras polisens möten med ungdomar och interaktionen mellan dessa grupper med syftet att se vilken betydelse olika interaktionsmönster får för polisens ingripanden mot ungdomar. Interaktionsmönstren analyseras utifrån Goffmans dramaturgiska tankegångar. Ungdomar liksom poliser kan antas ha olika definitioner av situationen då de möts, definitionerna influerar i sin tur den interaktion som uppstår dem emellan. Centrala frågor är vilken betydelse etnicitet, socioekonomisk bakgrund och kön får för interaktionen och hur detta kan få betydelse för polisens ingripanden på en mer generell nivå. Studien är en öppet deltagande etnografisk studie, som pågår i två olika polisdistrikt. Befolkningen i de områden som ingår har olika demografisk struktur vilket möjliggör att de poliser som följs möter ungdomar med olika etnisk och socioekonomisk bakgrund.
Deltagande forskare: Tove Pettersson
