Grundläggande taluppfattning med akronymen FoFN (Foundational Number Sense), har vi identifierat genom en omfattande och systematisk analys av den internationella forskningslitteraturen. FoNS är grunden för matematiskt lärande, särskilt aritmetik och algebra och barn som inte förvärvar FoNS tenderar att misslyckas senare i skolan. Därför är det viktigt att alla barn ges möjlighet att utveckla goda FoNS-kunskaper.
Barns lärande beror inte bara på vad och hur de undervisas, även kulturen avgör vilka möjligheter barnen får. Lärares, elevers och föräldrars agerande begränsas av kulturella normer. Många av dessa kulturellt bestämda beteenden, inklusive hur föräldrar stödjer sina barn hemma, upprepas i flera generationer vilket skapar en kultur som gör att utbildningstraditioner i ett land skiljer sig från en annat. Till exempel klipper de svenska matematiklärarna av hörnen från sina elevers böcker för att markera att en sida i boken har avslutats. Denna tradition, okänd på andra håll, är en del av en skolkultur som inte har någon grund i forskning och som kan ha inverkan på lärandet. Därför är det viktigt att förstå dessa och andra dolda kulturella influenser.
FoNS-projektet har fyra övergripande mål:
- Att undersöka hur svenska och engelska lärare uppfattar och undervisar i grundläggande taluppfattning (FoNS) i årskurs ett.
- Att undersöka hur kulturellt betingade traditioner som förekommer i svenska och engelska matematikklassrum för årskurs ett främjar barnens lärande i matematik i allmänhet och FoNS i synnerhet.
- Att undersöka hur traditioner som förekommer hos svenska och engelska föräldrar stödjer deras barns lärande i matematik i allmänhet och FoNS i synnerhet.
- Att stödja lärarnas professionella utveckling genom att identifiera och kategorisera god FoNS-relaterad undervisningspraktik i de två länderna.
I FoNS-projektet studerar vi lärares uppfattningar och undervisningspraktiker, både i matematik i allmänhet och i förhållande till FoNS, genom intervjuer, enkäter och videoinspelade klassrumsobservationer. Föräldrars uppfattningar om matematiklärande och hur de praktiskt stöttar sina barn, både i matematik i allmänhet och i förhållande till FoNS, undersöks genom intervjuer och enkäter. Enkätstudierna kommer att ge data för kvantitativ analys med syfte att kunna göra statistiskt säkerställda generaliseringar. Intervjuer och observationer kommer att bearbetas med både kvalitativa och kvantitativa analyser. Dessa olika former av analys, såväl kvantitativa som kvalitativa, ger tillsammans en detaljerad bild av hur lärare och föräldrar bidrar till utvecklingen av barns FoNS-kunskaper. De kommer också att ge oss möjlighet att förstå på vilket sätt lärare och föräldrar interagerar med barnen samt hur kulturella faktorer hjälper respektive hindrar lärandet.
Att jämföra Sverige med ett annat land skapar möjligheter att synliggöra vilka unika egenskaper som finns i svensk klassrumspraktik och hur svenska föräldrar stödjer sina barns lärande. England, till exempel, delar många sociala, politiska, utbildningsmässiga och kulturella likheter med Sverige. De engelska elevernas prestationer i internationella kunskapsmätningar i matematik var tidigare jämförbara med de svenska. På senare år har dock nedgången av de äldre engelska studenternas resultat stoppats och resultatet för elever i årskurs fyra har stigit till att vara bland de bästa i Europa. Sammantaget gör detta England till ett lämpligt land för jämförelse och identifiering av överförbara pedagogiska insikter.
Förutom att skriva konferensbidrag och artiklar till akademiska tidskrifter, kommer projektet att etablera och upprätthålla en webbplats där material, avsett att stödja lärares professionella utveckling, kommer att publiceras.