Artikeln "Activating learning at scale: A review of innovations in online learning strategies." publicerad i tidskriften Computers & Education analyserar publikationer där man studerat olika strategier i "Massive Open Online Courses" (MOOC:s) men resultaten är också tillämpbara på andra onlinekurser, oavsett antal studenter.
Kollaborativt lärande
Genom att arbeta i grupper finns många fördelar för lärande eftersom det tvingar deltagarna att bearbeta kursinnehållet i högre grad, det bidrar till att skapa högre motivation genom det sociala sammanhanget, och möjliggör för att studenter hjälpa varandra att utveckla sin förståelse och utveckla team-kompetens.
Team-kompetens är en central kompetens i de flesta yrken och kollaborativt lärande kan bidra till att utveckla teamkompetens. Men tyvärr har många studenter negativa erfarenheter från grupparbeten, där de kanske har upplevt att de behandlats illa, eller fick göra allt jobbet själv. Om man ska arbeta med kollaborativt lärande är det viktigt att fundera över
- Hur ska grupperna etableras?
- Vilka regler ska gälla för gruppernas arbete?
- Vad ska man göra om en grupp ’inte fungerar’?
Det finns en stor mängd forskning om skillnaden på att vara en grupp och ett team liksom att det finns en stor mängd forskning om gruppers utveckling.
Skillnaden mellan grupp och team kan beskrivas på följande sätt: Team har till skillnad från grupp ett gemensamt mål, specifika uppgifter som var och en i teamet bidrar med. Team-medlemmar är beroende av varandra och medvetna om varandras styrkor och svagheter.
En grupps utveckling följer oftast en process som går från artighet, konflikter, konsensussökande till presterande.
Läs mer om gruppers utveckling
Ett tips för att få en grupp att utvecklas mot team är att i förväg tydliggöra vad det innebär att vara en bra team-medlem, och att utvärdera detta i slutet av dagen/veckan/arbetet med regelbundenhet:
- Var förberedd
- Bidra till teamets arbete
- Hjälp andra att bidra till teamets arbete (de kanske har svårt att uttrycka sig, eller få sin röst hörd)
- Lyssna på vad andra har att säga
- Var flexibel – alla behöver anpassa sig i ett team
Simulering och spel
Fördelen med simuleringar och spel är att de möjliggör att man synliggör studentens progression i sitt lärande genom att erbjuda automatiserad återkoppling på uppgifter som är relevanta för kursen i relation till lärandemålen. Här följer en kort beskrivning av vad som menas med simuleringar och spel.
Simuleringar kan vara digitala, men de kan också vara helt analoga och innebär att en verklig situation imiteras för att lära en något. Exempel på analoga simuleringar är till exempel att studenter får träna specifika färdigheter i en trygg miljö: Inom sjukvårdsutbildningar finns många exempel på analoga simuleringar, där studenter får lära sig sutur-teknik, att sy igen ett sår på en wettex-duk.
Det kan vara svårt att förvandla abstrakta begrepp och kursinnehåll till simuleringar. Här hittar du en film där en lärare resonerar kring hur han omvandlade ett abstrakt begrepp "förhandling" till en simulering.
Att engagera studenter i sitt lärande är centralt för deras lärande. Spel är ett sätt att engagera studenter, så att det blir mer spännande och roligt att engagera sig i lärandet av ett visst innehåll. Om man tycker det är roligt lär man sig mer. Vi kan alla fundera över möjligheten att spelifiera undervisningen, vilket innebär att använda en del av mekanismerna som finns i spel (tävling, belöning, tidspress, team tävlar mot varandra och så vidare).
Film som introducerar spelifiering av utbildning. "Gamifying Education - How to Make Your Classroom Truly Engaging" by Extra Credits
Spelbaserat lärande handlar om att göra om innehållet till ett spel, som till exempel äventyrs- och byggdatorspelet Minecraft. Minecraft är ett spel som skapades för sitt underhållningsvärde, men som kanske också leder till ett visst lärande. Detta kan ha väldigt stor inverkan på lärandet, men det är dyrt, eftersom det handlar om att skapa en spelmiljö kring ett innehåll.
Interaktiv multimedia
Studier som rapporteras i denna forskningsöversikt har bland annat identifierat följande:
- Det spelar ingen roll för lärandet om lärarens ansikte syns eller inte syns i inspelade videoföreläsningar.
- Integration av quizzar, diskussionsaktiviteter och samarbetsuppgifter leder till mer engagemang och lärande.
- Studenter lär sig när de får skapa visualiseringar av kursinnehåll och dela med varandra än när de bara får text eller videoföreläsning.
För närmare beskrivning av initiativen, se artikeln: Davis, D., Chen, G., Hauff, C., & Houben, G. J. (2018). Activating learning at scale: A review of innovations in online learning strategies. Computers & Education, 125, 327-344.
