Vad behöver en biologilärare kunna? Det är något som har stötts och blötts vid ett antal seminarier som BIG har ordnat sedan förra våren. Bakgrunden är frågan om hur man ska tolka förkunskapskravet till Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för blivande biologilärare.

Vad gäller ämneskunskaper är kraven för behörighet till KPU desamma som för att bli behörig lärare, dvs 90 hp biologi för undervisning på högstadiet och 120 hp för undervisning i gymnasiet, förutsatt att man har biologi som ämne 1. Men vad ska ingå i dessa 90 eller 120 hp? Det är det som har diskuterats ingående vid seminarierna, där både verksamma biologilärare, undervisningsråd och handläggare på Skolverket samt biologer och NV-didaktiker från Stockholms universitet har deltagit. Det sista seminariet hölls i slutet på april och resulterade i ett gemensamt förslag till hur behörighetskraven ska formuleras (förslaget finns i sin helhet i slutet av denna artikel).

Därmed är projektets första etapp avslutad. Nästa steg är att undersöka om övriga lärosäten i landet kan ställa sig bakom det. Idag erbjuder hela nitton svenska lärosäten KPU för blivande biologilärare och för närvarande kan tolkningarna av behörighetskraven skilja en hel del på olika orter. Syftet med projektet är nå en nationell samsyn i frågan och BIG:s förslag har därför skickats ut till de andra berörda lärosätena. Det blir spännande att höra vad de tycker!

Förkortad KPU

Förutom behörighetskraven diskuterades också några andra saker på aprilseminariet, framför allt den förkortade variant av KPU som startar i höst. Regeringen beslöt i vintras att införa en ny och kortare KPU på bara 75 eller 60 hp (nuvarande KPU omfattar 90 hp). Syftet är förstås att göra något åt lärarbristen och snabbt få fram fler utbildade lärare. Den nya KPU-utbildningen ska bygga på en generell examen eller yrkesexamen om 180 hp från universitet eller högskola och leda till grundlärarexamen (efter KPU 75 hp) eller ämneslärarexamen (efter KPU 60 hp). Innehållet ska omfatta ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier, den utbildningsvetenskapliga kärnan samt verksamhetsförlagd utbildning.

Satsningen beskrivs som en försöksverksamhet och ska, trots stark kritik, starta på tio lärosäten nästa läsår. Förkortad KPU med inriktning mot ämneslärare i biologi kommer inte att finnas vid Stockholms universitet men vid Högskolan i Halmstad, Högskolan Väst samt universiteten i Linköping och Malmö. Stockholm kommer dock att ha en förkortad KPU som leder till grundlärarexamen i Matematik, NO och teknik.

Fortsatta seminarier om skolan

Seminariet i april avslutades med en diskussion om hur vi i fortsättningen ska utforma kontakterna mellan BIG, Skolverket och de verksamma biologilärarna. Alla var överens om att det senaste årets seminarier har varit värdefulla och bör fortsätta. Det finns ju så mycket förutom KPU som behöver diskuteras, till exempel läroplaner och kursplaner och lärarnas kompetensutveckling. Därför blir det ett nytt möte i höst och denna gång förhoppningsvis på en skola. Föreslå gärna ämnen att diskutera!

Förslag på behörighetskrav i biologi till KPU

För behörighetskraven 90 hp och 120 hp ska krävas baskunskaper om minst 60 hp, därav 5 hp floristik och faunistik, 5 hp ekologi, 10 hp fysiologi inklusive humanfysiologi, 10 hp biodiversitet och evolution samt 10 hp cell-och molekylärbiologi inklusive genetik samt fördjupning om minst 30 hp där Självständigt arbete i biologi eller motsvarande ska ingå för dem som ska ha biologi som ämne 1.

För behörighetskraven 45 hp och 60 hp ska krävas baskunskaper om minst 5 hp floristik och faunistik, 5 hp ekologi, 10 hp fysiologi inklusive humanfysiologi, 10 hp biodiversitet och evolution samt 10 hp cell-och molekylärbiologi inklusive genetik.

Syftet med de föreslagna behörighetskraven är att garantera att alla blivande biologilärare har bredd i ämnet och att de som har biologi som ämne 1 också har viss träning i vetenskapligt arbetssätt i ämnet.”

Trafikskylt vid skola. Foto: Margareta Ohné