Granskningen ingår i universitetets interna system för kvalitetssäkring. De biologiprogram som granskas i den här omgången är alla de tre kandidatprogrammen (Biologi, Marinbiologi och Molekylärbiologi) samt två av masterprogrammen (Mikrobiologi och Molekylära livsvetenskaper). I november lämnade BIG in utbildningsrapporter, en sorts självvärderingar, för programmen.

Utbildningsrapporterna har nu granskats av en grupp med ledamöter utsedda av Områdesnämnden och Studentkåren. I gruppen har ingått professorerna Mattias Edén (Institutionen för material- och miljökemi) och Annemarie Luger (Matematiska institutionen), universitetslektor Qiong Zhang (Institutionen för naturgeografi) samt studentrepresentanten Laya Gohari. Annemarie Luger har varit ordförande i gruppen.

Foto: Margareta Ohné

Vad tycker granskarna?

Gruppen har valt att skriva en enda rapport om alla de fem programmen, omväxlande på svenska och engelska. Rapporten innehåller ett antal omdömen och rekommendationer, däremot föreslås inga nödvändiga åtgärder och inte heller någon fördjupad granskning, dvs det finns ingen allvarlig kritik mot utbildningarna.
Gruppens sammanfattande omdöme är att det finns gemensamma styrkor för alla de granskade utbildningsområdena: ”stark och tydlig forskningsanknytning, stark koppling mellan teori och praktik och mycket bra studentadministration”.

Vidare säger man att ”flexibiliteten i utbildningarna anses vara en styrka, men medför även vissa svårigheter i bedömningen huruvida det kan garanteras att alla examensmålen kan uppfyllas av alla studenter. Det sista gäller masterutbildningarna, och i viss mån studiegång 2 av kandidatprogrammet i biologi”.

Gruppens rekommendationer rör bland annat graden av progression i olika program, formerna för bedömning av självständiga arbeten, uppföljning och utvärdering av hela program samt könsfördelning av den undervisande personalen.

Några röster om rapporten

Björn Birgersson är ordförande i programråden för de tre kandidatprogrammen medan Ann-Beth Jonsson och Uli Theopold leder programkollegierna för Mikrobiologi respektive Molekylära livsvetenskaper. Alla tre har arbetat med utbildningsrapporterna och har nu också läst granskningsgruppens rapport.

Ann-Beth säger att ”rapporten som vi skickade in för masterprogrammen tog upp många positiva sidor av programmen, men också flertalet svagheter och pekade på förbättringsmöjligheter. Det var fint att se att granskningsgruppen höll med om det vi skrivit”. Björn instämmer: ”Man kan säga att granskningsrapporten bekräftar många av de utvecklings- och förbättringsområden som uppmärksammades i utbildningsrapporten, vilket är bra och ger oss ökad motivation att prioritera dessa områden”.

Uli håller med om det, men framhåller samtidigt att han inte är överens med granskningsgruppen när det gäller kritiken mot det stora valfria utrymmet i programmen. Han har viss förståelse för gruppens synpunkt att det skulle vara lättare att säkerställa att alla studenter uppfyller examensmålen om det fanns fler obligatoriska kurser. Men han vet också att många studenter verkligen uppskattar bredden och den stora valfriheten.

Vad gäller rapportens utformning säger Björn att han inte tycker det var så lyckat att gruppen valde att skriva en gemensam rapport för alla de fem utbildningarna. Dessutom hade han önskat sig ”mer tydliga rekommendationer, nu kan man tolka dessa som en blandning av skarpa rekommendationer, förslag, råd och tips”.

Vad händer nu?

Nästa steg i processen är att Områdesnämnden ska besluta om vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av granskningen. Nämnden har en åtgärdsgrupp som förbereder frågan och lämnar förslag till beslut, baserat på både utbildningsrapporterna och granskningsrapporten. Ann-Beth säger att ”det blir intressant att se vad som händer framöver och det är alltid kul att förbättra kurser och program”.