Får jag jobb lättare om jag har en doktorsexamen? Hur hittar jag ett projekt och en handledare som jag trivs med?  Vad händer om det visar sig att jag inte passar för forskning?

Många studenter brottas nog med dessa frågor. Nästan alla masterstudenter som var med på Future Ecologists nätverksträff den 7 februari medgav att de var osäkra på vad de skulle satsa på efter sin examen: forskarutbildning eller direkt ut i arbetslivet?

Studenter, lärare och inbjudna gäster

Ett tiotal studenter från ekologiprogrammet hade mött upp, liksom några av deras lärare och ett par studievägledare från BIG. Träffen hade som vanligt ordnats av Niklas Janz och Birgitta Åkerman och de hade dessutom bjudit in följande tre personer som delade med sig av sina erfarenheter. 

Isabelle Siemers. Foto: Margareta Ohné.

Isabelle Siemers är sen ett halvår doktorand på Zootis. Att doktorera var hennes mål, hon älskar att vara i labbet och ville absolut inte lämna miljön på institutionen. Nu deltar hon i ett projekt om hur olika miljöfaktorer påverkar fjärilars livscykler. 

Rasmus Erlandsson. Foto: Margareta Ohné

Rasmus Erlandsson disputerade 2019 på Zootis på en avhandling om fjällräv. Han har också tillbringat längre forskningsperioder i Tromsö och i Helsingfors. Nu är han på DEEP och forskar om spindlar på tundran, tack vare ett anslag från Formas.  

Cathy Hill. Foto: Margareta Ohné.

Cathy Hill gick den allra första biologlinjen som startade hösten 1977 och kan se tillbaka på ett långt yrkesliv. Efter examen arbetade hon på Fiskeriverkets Sötvattenslabb men återvände till universitetet för att 1991 disputera på en avhandling om amfipoder i Östersjön. Därefter har hon arbetat på många ställen, bl a Naturvårdsverket, WWF, Länsstyrelsen i Stockholm samt Formas. Nu har hon ett eget miljökonsultföretag. 

Lång diskussion

Efter presentationen vidtog en lång och bra diskussion där studenterna ställde många relevanta frågor. Här följer ett axplock av de råd och synpunkter som förmedlades av lärarna och de inbjudna gästerna.

• Genom forskarutbildning lär man sig en massa generella saker som kan användas på många arbetsplatser. Det är dock inte självklart att doktorsexamen är en extra merit överallt, för vissa jobb räcker det med kandidatexamen. Kolla hur man tänker på din drömarbetsplats!
• Det finns flera sätt att förbereda sig för valet av handledare och projekt. Det är inte ovanligt att man fortsätter med samma handledare och projekt som man hade under examensarbetet. Å andra sidan är det ju mer av en intellektuell utmaning att byta forskargrupp, institution eller till och med universitet mellan olika faser av utbildningen.
• Om du vill testa andra miljöer kan det vara en god idé att göra forskningspraktik där. Du kan också fråga om någon forskare behöver hjälp i labbet eller i fält under en period. Det kan till och med vara bra att jobba utanför universitetet ett tag. Allt man gör ger erfarenheter och man lär sig mycket om sig själv.
• Det är bra att försöka lära känna handledaren innan man bestämmer sig. Prata gärna med andra studenter som handleds av den forskare du funderar på. 
• Om du ska mejla till potentiella handledare, bör du lägga ner tid på att formulera dig väl. Det får absolut inte se ut som ett massutskick! Var gärna personlig men inte överdrivet vördnadsfull.
• När din ansökan bedöms är såklart examensarbetet viktigt. Men vilket betyg du fått på arbetet spelar mindre roll, olika institutioner har så olika kriterier. Det allra viktigaste är intervjun! Referenser kan också betyda en hel del.
• Sök inte bara en doktorandtjänst, sök flera!
• Det är viktigt att kunna sluta om man inte trivs med sin situation, vare sig det är på universitetet eller ute i arbetslivet. Men om du kan: försök att avsluta det du håller på med, det ser bättre ut på ditt cv. 
• Valet mellan forskarutbildning och arbete utanför akademin är inte ett val för livet, du kan jobba några år först och återvända till forskningen. Tänk på Cathy!

Nästa nätverksträff blir den 11 april kl 16:30 i E314 med temat ”The Ecologist´s Role outside Academia”.