Genetik i skolan - klassisk eller molekylär?

Genetik brukar intressera eleverna i skolan. Men hur mycket genetik kan man pressa in i de få timmar som står till buds? Och vilken genetik är viktigast?

Kvinna står framför en projicerad föreläsnngsbild med texten Cellulär molekylärgenetik.
Ann-Kristin Östlund Farrants. Foto: Margareta Ohné.

Det är tacksamt att undervisa om genetik. Det tyckte alla som deltog i BIG:s seminarium för biologilärare den 15 februari. Förutom tre representanter för BIG och en handläggare från Skolverket deltog åtta biologilärare i olika faser av sitt yrkesliv. Syftet med seminariet var att diskutera hur man undervisar i genetik, som ju är en viktig del av det centrala innehållet i gymnasiebiologin.

 

Genetik i går och i dag

BIG:s prefekt Ann-Kristin Östlund Farrants, som själv undervisar blivande biologilärare, inledde med att illustrera hur ämnet utvecklats från den klassiska genetiken till dagens molekylärgenetik. De medverkande lärarna kunde bekräfta att det skett en enorm förändring i vad man tar upp i genetiken i skolan i dag jämfört med för tio-tjugo år sedan. En av deltagarna vittnade om att det är lätt att som gammal lärare falla tillbaka på det man undervisat om länge för det kan man ju så bra – men mycket är faktiskt mossigt och kan tas bort! Samtidigt framhölls behovet av fortbildning om ”det senaste” inom ämnet.

Genetiken blir lätt abstrakt och diskussionen kom därför också in på hur man kan ”laborera” i genetik och göra ämnet mer konkret. Det behövs bra bildmaterial, helst interaktivt, tyckte flera. Men att rita långsamt på tavlan kan också fungera, särskilt om man kombinerar med animeringar från t ex Youtube. Bioresurs har också länkar till olika uppsättningar med data som man kan arbeta vidare med. Och för den som har möjlighet är förstås ett besök på Vetenskapens hus mycket givande.

 

Förslaget till ny ämnesplan

Ett stort problem är att genetikämnet vuxit så mycket. Inget försvinner, böckerna blir tjockare, begreppslistorna allt längre - vad ska man fokusera på? Detta är i och för sig inte unikt för genetiken utan gäller stora delar av biologin. Därmed kom diskussionen in på Skolverkets förslag till ny ämnesplan i biologi som vid tidpunkten för seminariet var ute på remiss. Representanten för Skolverket underströk hur viktigt det är att vi svarar på remissen och framför våra synpunkter, både på vad som är bra i förslaget och vad vi är kritiska mot.

Och visst var seminariedeltagarna kritiska. Framför allt riktades stark kritik mot hur det centrala innehållet har lagts upp. Enligt förslaget ska all biologi tas upp på nivå 1 för att sedan återkomma i nivå 2, dvs. ”först litet om allt och sen litet mer om allt”. Resultatet kan bli att de elever som bara läser nivå 1 får alltför grunda kunskaper medan de som även läser nivå 2 inte når fram till någon fördjupning. Det blir inte bra för någon.

Den nyss nämnda stoffträngseln gör också att man bör överväga att stryka vissa delar av innehållet. Men frågan om vad som i så fall ska tas bort är komplicerad och kräver naturligtvis mer diskussion.

 

Nästa seminarium

Nästa seminarium för biologilärare blir onsdag den 26 april klockan 16.30 – ca 18.00 och kommer att handla om skolans undervisning om artkunskap.