En ekologs karriär kan börja med korallstudier i Röda havet. Foto: WWF

I september bildade BIG ett nätverk för ekologer, kallat Future Ecologists. Syftet är skapa regelbundna kontakter mellan studenter, lärare och alumner och på så sätt förbereda studenterna för arbetslivet. Med studenter menas här i första hand de som går på masterprogrammet Ekologi och biodiversitet.

Nätverket hade sin första träff i slutet av september men då var det inte så många som hade möjlighet att delta. Det blev betydligt bättre uppslutning på den andra träffen som hölls den 20 november.

Studenter och lärare

I novembermötet deltog elva studenter. Några av dem började på ekologiprogrammet i höstas men de flesta började redan för ett år sen och håller nu på med sitt examensarbete. På frågan om vilka förväntningar de hade på nätverket, svarade nästan alla att de ville få veta mer om vilka möjligheter det finns att få jobb ”där ute”. Vilka arbetsuppgifter finns och hur får man sitt första jobb?

Två av lärarna på programmet, Niklas Janz och Peter Hambäck, deltog också, liksom Birgitta Åkerman och Ann-Christin Lindås från BIG. Minnesanteckningar skrevs av Margareta Ohné.

Alumner

Till mötet kom också fyra alumner. Två av dem arbetar på konsultföretag: Jonas Rune på WSP som är ett mycket stort företag med global verksamhet (67 000 anställda i 40 länder!) och Mikaela Boltenstern på Ecogain, ett mycket mindre men växande företag med huvudkontor i Umeå.

De två andra alumnerna kom från väletablerade icke-statliga organisationer: Maria Bergström som arbetar med Stockholms naturguider på Naturskyddsföreningen och Inger Näslund som är senior rådgivare inom Hav och fiske på WWF Sverige.

Alla fyra berättade utförligt om sina karriärer och arbetsuppgifter. I samband med detta fick studenterna några råd på vägen:
-    Var inte rädd för att byta inriktning på dina studier!
-    Det är inte fel att ta korttidsanställningar, de ger erfarenhet och leder ofta vidare.

Hur nätverket ska fungera

Syftet med mötet var att konsolidera nätverket, så när alla presenterat sig diskuterades formerna för den fortsatta verksamheten. Man kom överens om att tills vidare ha två träffar per termin. Inför kommande vårtermin siktar vi på träffar i februari och i april. Att ses halv fem på eftermiddagen verkar fungera bra.

Alla som är med i nätverket har en lista med de övrigas e-postadresser och det betonades på mötet att det är helt ok att mejla varandra mellan träffarna. Studenterna är alltid välkomna att kontakta alumnerna för att få råd och stöd!

I fortsättningen kommer varje nätverksträff att ha ett särskilt tema. Förslag till teman efterlystes och det blev en lång diskussion där både studenter och alumner hade många bra idéer. Ett exempel är forskarutbildning; flera av studenterna sa att de var osäkra om de vill doktorera och de ville gärna ha mer information om vad det innebär att vara doktorand i ekologi. Det lutar därför åt att forskarutbildning blir februariträffens tema.

Några kloka ord

Under diskussionen hördes många kloka ord om hur det är att arbeta som ekolog. Här kommer avslutningsvis några exempel.

• Det finns ett skriande behov av ekologer utanför akademin!
• Det är viktigt att människor lär sig hur naturen fungerar och det är vi ekologer som måste lära dem det! Men det är en utmaning att få naturvetare och samhällsvetare att förstå varandra och tala samma språk.
• Att arbeta med ekologi (utanför akademin) är att arbeta med människor. Att förstå sig på människor och att kunna kommunicera är viktigt – så det är inte fel att lära sig litet pedagogik eller psykologi också.