En trave med läroböcker. Foto: Margareta Ohné.

Seminariet inleddes av Björn Birgersson, studierektor på BIG. Han förklarade översiktligt hur arbetsminnet och långtidsminnet fungerar och reflekterade sedan över fördelar och nackdelar med utantillkunskaper.

Därefter föreslog Björn några diskussionsfrågor med fokus på biologiämnet. Är utantillkunskaper viktiga inom biologin och i så fall inom vilka områden? Och vad är biologiämnets ”kärna” som alla måste lära sig? I kemiämnet är reaktionsformler och modeller av atomer och molekyler ett fundament för att förstå vad kemi är - vad är motsvarande fundament för att förstå vad biologi innebär?

Den efterföljande diskussionen kom till stor del att handla om biologiämnets särart och om skillnaden mellan ”att kunna” och ”att förstå”. Här följer några spridda synpunkter från diskussionen.

Många nivåer

Biologiämnet är ju litet speciellt genom att det i så hög grad bygger på andra ämnen, framför allt kemi, men också fysik och matematik. Dessutom innefattar biologin i sig olika nivåer som bygger på varandra (molekyler, celler, vävnader osv).

I skolan tycks det framför allt vara stoff från de lägre nivåerna som hamnar i långtidsminnet som utantillkunskaper. Några exempel som nämndes var DNA (och andra molekyler) samt fotosyntes och cellandning. Men där finns även stoff från högre nivåer som kroppens organ och artkunskap.

Kunna och förstå

Utantillkunskaper är bra att ha och de kan snabbt plockas fram ut långtidsminnet när de behövs. De är också en förutsättning – men inte en garanti – för förståelse; bara för att man har lärt sig saker utantill är det ju inte säkert att man förstår dem. Det kan bli problem i ett ämne som biologin, som är så tydligt strukturerat i nivåer som bygger på varandra. Den som inte har förstått de grundläggande nivåerna får svårt att bygga vidare på dem.

Att läsa biologi innebär också att lära sig många begrepp utantill. Men har man inte förstått definitionen av ett begrepp, kan man ju inte använda det på rätt sätt.

Hur man ska få eleverna att både förstå och lägga sina kunskaper i långtidsminnet är ingen enkel fråga och den fick heller inget svar under seminariet. Men diskussionen snuddade litet vid sådant som studieteknik, lärostilar och undervisningsmetoder.

Nästa möte

Tiden gick fort och frågan om vad som är ämnets kärna hanns inte med, inte heller den omvittnade stoffträngseln. Den får vi väl leva med, både i skolan och på universitetet, och hur man ska prioritera i den stora stoffmängden kan vara svårt att enas om.

Nästa seminarium blir torsdagen den 7 december kl 16:30 på BIG. Förslag till diskussionsteman är mycket välkomna!