- Det bara blev så här, säger Björn om sitt yrkesliv, det har inte varit några aktiva val. Fast nog verkar det ha varit ett ganska aktivt val han gjorde när han för tjugo år sen lämnade den osäkra framtiden som forskare på Zootis för att bli studierektor på BIG. Han ville ha en fast tjänst, ett ”vanligt kontorsjobb” och få tid att ägna sig åt sina barns fritidsaktiviteter. Det valet har han aldrig ångrat.

Högstadielärare

Björn var tidigt intresserad av naturvetenskap men att han skulle bli biolog var inte givet. Tvärtom, som barn drömde han om att bli meteorolog. Men när han tagit studenten var han mer osäker om vad han ville och jobbade som brevbärare i fem år, samtidigt som han läste grundkurser i kriminologi och nationalekonomi.

Så småningom bestämde han sig för att bli lärare och 1985 började han plugga på ämneslärarlinjen. I den inriktning han valt ingick en grundkurs i biologi och då ökade intresset för ämnet. Han fullföljde dock lärarutbildningen och arbetade som högstadielärare i matte, kemi och biologi i flera år. - Att följa en klass genom hela högstadiet var så roligt, säger Björn, vi fann varandra till slut.

Etolog

Men biologiintresset var ju väckt och forskningsmiljön på universitetet lockade, så parallellt med lärarjobbet gjorde Björn ett examensarbete i etologi. Biologiintresset hade han i viss mån redan tidigare efter att ha läst några författare som var mycket omtalade på den tiden: Richard Dawkins, Stephen Jay Gould och Desmond Morris (som skrev ”Den nakna apan”). Böckerna väckte Björns intresse för att förstå människan och då var steget inte så långt till etologin.

Björn började doktorera på deltid, parallellt med lärarjobbet, men när han några år senare fick en doktorandtjänst slutade han som högstadielärare. – Ett lätt val, säger han nu. Doktorandprojektet handlade om dovhjortshindens reproduktionsstrategier och ledde fram till en avhandling 1997. Sen blev det mycket kursadministration och undervisning för Björns del men någon fast lärartjänst var inte i sikte.

Studierektor

Under de tjugo år som Björn har jobbat som studierektor på BIG har arbetsuppgifterna förändrats, framför allt genom Bolognareformen 2007. Det som tar mest tid idag är allt arbete med kursplaner, utbildningsplaner och examensbeskrivningar. Styrdokumenten har fått en helt annan tyngd och det är Björn som bevakar att det finns en tydlig koppling mellan kursmål och undervisning och mellan betygskriterier och examination.

Engagerad i lärarutbildningen

Något som kanske inte alla känner till är Björns stora engagemang i lärarutbildningen. Redan som ny studierektor var han BIG:s kontaktperson mot dåvarande Lärarhögskolan. Med tiden kom engagemanget att breddas till hela det naturvetenskapliga området, bland annat beroende på att Björn i alla år varit ledamot av fakultetens grundutbildningsberedning. Han medverkade till exempel i arbetet med att integrera Lärarhögskolans verksamhet i Stockholm universitet och när det var genomfört 2008 blev han snart ordförande i fakultetens beredning för lärarutbildning.

Vid senaste årsskiftet blev det stora förändringar i hur lärarutbildningen organiseras vid SU. All lärarutbildning ligger nu inom det humanvetenskapliga området. Det innebär att alla frågor som rör lärarutbildningen vid universitetet behandlas av den humanvetenskapliga områdesnämnden och dess nya lärarutbildningsberedning (LUB). Ordförande för LUB är Lena Hübner, vicedekan på Samhällsvetenskapliga fakulteten.

För att säkra det naturvetenskapliga områdets inflytande i LUB har man bestämt att dess förste vice ordförande ska vara naturvetare och det viktiga uppdraget har nu gått till Björn. Han är positiv till den nya organisationen, som också innebär att de tre tidigare didaktikinstitutionerna har slagits ihop till en enda, Institutionen för ämnesdidaktik.

Björns engagemang i lärarutbildningsfrågorna är nu så omfattande att fakulteten betalar 30% av hans tjänst. Att han själv är utbildad ämneslärare och har erfarenhet av undervisning i skolan ser han förstås som en stor tillgång.

Fotbollstränare och husbyggare

Att vara studierektor är kanske inte precis något nio-till-fem-jobb men Björn tycker ändå inte att han jobbar för mycket, han verkar ha en bra balans mellan arbetsliv och fritid. Och nu måste vi komma in på fotbollen, som i många år tagit så stor plats i Björns liv. Alla de fyra barnen – två söner och två döttrar – ”ville” nämligen börja spela fotboll så fort de kunde gå och då byggde Björn upp en förening för att organisera deras fotbollsintresse.

Björn Birgersson. Foto: Joakim Hall.

Föreningen heter IFK Aspudden-Tellus och har genomgått en imponerande utveckling; nu har den ett tusental spelare, från femåringar till veteraner. Björn har under olika perioder fungerat som kassör, tränare och lagledare, ett ideellt arbete som tagit massor av tid. Han betonar att syftet absolut inte är att odla fram proffsspelare som tjänar en massa pengar, det viktiga är att föräldrarna umgås med sina barn och deltar i deras fritidsaktiviteter.

Så vad gjorde Björn med all sin nya fritid när fotbollsträningen stoppades av pandemin? Som många gånger förr, lärde han sig något nytt: han började bygga ett hus på sitt lantställe och nu är huset nästan klart. Huset var inte planerat att byggas just nu, allt berodde ju på smittläget, men som Björn kanske skulle säga: ”det bara blev”.