Foto: Marie Dacke.

Vad ser en humla?

Hur ser egentligen en humlas värld ut? Så enkelt kan man beskriva Emily Bairds forskning - men att besvara frågan är förstås inte lika enkelt. Emily har i många år försökt förstå vilken betydelse den visuella informationen har för insekter, framför allt bin och humlor. 

Dessa små steklar är fantastiskt skickliga på att navigera, både ut till pollen- och nektarrika växter och tillbaka hem till boet. Men vad ser de egentligen? Genom att insekter är så små, och har så små hjärnor, har vi faktiskt en chans att förstå hur de fungerar genom jämförande studier av beteende och anatomi. Hur man bär sig åt rent konkret ska vi strax återkomma till.

Från södra Australien till norra Europa

I motsats till humlorna har Emily själv inte varit så bra på att navigera hem, tvärtom - hon bor nu så långt bort från det ursprungliga boet man kan tänka sig. Hon växte upp på en gård i Australien, omgiven av hästar och kor, höns och hundar och katter. Inte så konstigt att hon blev intresserad av djur! 

Men intresset för psykologi och neurovetenskap var minst lika stort så när hon började på universitetet i Canberra var det omöjligt att välja; det blev dubbla kandidatexamina efter studier i såväl biologi som filosofi, antropologi mm. Det som intresserade Emily allra mest var hur hjärnan fungerar, ur alla tänkbara aspekter. 

Som tur var blev hon engagerad i det hon kallar “det optimala projektet”: att träna tambin i olika visuella miljöer. Arbetet ledde så småningom till en doktorsexamen om synstyrd flygkontroll hos bin. Projektet hade också en teknisk aspekt, något som fortfarande intresserar Emily. Om man lyckas förstå hur insekter navigerar, kan man kanske också förbättra flygande robotars navigation?

Efter en kort vistelse i Bielefeld i Tyskland blev Emily erbjuden en postdok i Lund. Där har man länge haft en livaktig forskning om sinnesbiologi med tonvikt på jämförande synforskning, så det var ju den bästa tänkbara forskningsmiljön för Emily. 

Avancerad avbildningsteknik

För att kartlägga de anatomiska strukturerna i insektshjärnan har Emily och hennes medarbetare använt en teknik som kallas mikro-CT. CT betyder computed tomography, på svenska datortomografi eller skiktröntgen. Tekniken innebär att man får en stor mängd röntgenbilder, tagna ur olika vinklar. Utifrån dessa kan man sedan rekonstruera den tredimensionella uppbyggnaden av till exempel ett organ och metoden är numera vanlig inom medicinsk diagnostik. 

Mikro-CT fungerar på samma sätt men ger bilder med mycket högre upplösning, så att det är möjligt att avbilda ett insektsöga på mikrometernivå. Den viktigaste modellorganismen i Emilys forskning har hittills varit mörk jordhumla (Bombus terrestris), en art som är lätt tillgänglig eftersom den utnyttjas kommersiellt som pollinerare i tomatodlingar i växthus. Men Emily kastar också blickarna norrut och undrar om fjällvärldens speciella humlearter ser på sin omvärld på ett annat sätt; de lever ju i en miljö som badar i ljus hela sommaren. Förutom humlor har Emily också använt dyngbaggar och platthornsmyggor som försöksorganismer. 

Mörk jordhumla. Foto: Emily Baird.

Till Zootis i Stockholm

Efter tio år i Lund kom Emily till Stockholms universitet 2018 och byggde upp sitt eget labb på Zootis med mikro-CT och annan utrustning. Hon säger att hon blev imponerad av fakultetens resurser inom till exempel mikroskopi och hon talar entusiastiskt om en “vibrant international community” med stora möjligheter till fruktbara samarbeten. 

Hur lär sig studenterna bäst?

Under åren i Lund blev det en hel del undervisning för Emily. Det var kurser för nybörjare och kurser på masternivå och allt däremellan. Ofta behövde hon läsa in sig på områden hon inte var särskilt insatt i och det var förstås en utmaning. Men hon säger att då fick hon större förståelse för hur studenterna upplever sina studier och vilka svårigheter de kan möta.

Inlärning och beteenden är för övrigt något som intresserar Emily mycket, inte bara hos insekter utan också hos studenter - det är ju återigen en fråga om hur hjärnan fungerar. Emily tror inte att traditionella föreläsningar är det optimala sättet att utnyttja lärarna. Hon känner sig därför lockad att pröva den metod som kallas “omvänt klassrum”, där studenterna först ser inspelade föreläsningar och sen diskuterar och bearbetar stoffet tillsammans med lärarna. Det finns ju redan fantastiskt bra föreläsningar på nätet!

På fritiden

På fritiden är Emily helst ute i naturen, om hon inte är på resande fot. Under uppväxten var hon hästtokig men hon slutade rida när hon lämnade Australien. Så när hon nu utforskar sin hemstad eller naturen är det apostlahästarna som gäller.