Målmedveten akvarist

Niclas Kolm på Stenshuvud i Skåne. Foto: Sofia Berlin Kolm.

Somliga barn vet precis vad de vill ägna sig åt i livet. Ett sådant barn var Niclas Kolm, som bara sju år gammal startade sitt första saltvattensakvarium, påhejad av sina föräldrar. Han skulle bara ha vetat att han fyrtio år senare skulle ha flera tusen akvarier! Då var han inspirerad av Cousteaus undervattensfilmer. Nu är han professor i etologi på Zootis och lika intresserad av fiskars beteenden som när han var barn.

En spikrak karriär

Man kan nog säga att utbildningen och karriären har gått som på räls. Eftersom Niclas växte upp i Sandviken låg det närmast till hands att läsa biologi i Uppsala. Visst var kurserna i zooekologi roliga men de verkliga ögonöppnarna var statistikkurserna. Då upptäckte Niclas att han tyckte statistik var mycket roligare än han trodde, ett användbart intresse. 

Niclas kallar sig själv ”extremt egensinnig” och lyckades få designa ett doktorandprojekt alldeles själv, något som ingen skulle få göra idag. Projektet handlade om partnerval och investering i föräldravård hos en munruvande kardinalfisk som bara finns på centrala Sulawesi. Det blev många experiment i labbets akvarier men också några fältresor.

Efter disputationen 2003 var Niclas ett par år i Norwich och Edinburgh innan han återvände till Uppsala och en VR-forskarassistenttjänst 2006. Sommaren 2013 kom han så slutligen till Zootis i Stockholm som professor och några år senare slutade han arbetspendla och flyttade hit privat. Det har han inte ångrat. Det känns nästan ovant att höra någon lovprisa Stockholm så mycket; Stockholm är en riktigt ”häftig” stad, säger han. 

Att forska på fiskar

Niclas forskning är helt inriktad på hjärnan, närmare bestämt hjärnans evolution och sambandet mellan hjärnans morfologi och individens beteende. Det innebär både labbexperiment och jämförande fylogenetiska analyser. De senare bygger på litteraturdata och inbegriper tusentals arter av vertebrater. Men för de praktiska experimenten är det mest fiskar som gäller, framför allt guppys. 

Niclas har egentligen svårt för djurförsök. Ändå handlar det här om ”snälla” djurförsök, för om man ska göra inlärningsförsök får djuren absolut inte vara stressade. Att Niclas är svag för sina försöksdjur framgår när han beskriver hur de kommer fram och vill jobba när forskarna dyker upp vid akvarierna. ”De är betydligt mer hundlika än man kan tro”, säger Niclas, ”och en guppy kan göra mycket för att få en nytinad Artemia”.

Bra med stor hjärna?

Guppyhjärna. Foto: Alexander Kotrschal

Vi som läst Nalle Puh vet att han är en björn med ”mycket liten hjärna” och inte alltid så klyftig. Men stämmer det att man är smartare om man har en stor hjärna? Ja, säger Niclas, i alla fall i vissa avseenden. Hjärnan hos en guppy väger normalt 0,5 mg men Niclas och hans medarbetare har avlat fram fiskar med större hjärnor och sett att det visst kan påverka beteendet. 

De har också visat att en enskild region av hjärnan, i detta fall telencephalon (det inringade området på bilden) kan evolvera oberoende av övriga hjärnregioner. Sådana banbrytande upptäckter är bara möjliga om man har tusentals akvarier och gott om tålamod. Och naturligtvis krävs det mängder av dissektioner.   

Nödvändigt och roligt att undervisa

Vi lämnar hjärnorna och övergår till Niclas övriga arbetsuppgifter. Att undervisa är både nödvändigt och roligt, tycker han, och tror starkt på att man blir en bättre forskare av att undervisa och en bättre lärare av att forska. Det är också självklart att man ska dela rättvist på undervisningen - alla måste dra sitt strå till stacken! Själv undervisar han ca 15 % av sin arbetstid. 

Fakultetsuppdragen

Niclas har flera uppdrag inom fakulteten: som vice sektionsdekan ingår han till exempel i Områdesnämnden och IT-beredningen och från 2024 är han ordförande för Informationsberedningen. Han menar att de två beredningarna hänger intimt ihop när det gäller centrala frågor som hur man attraherar nya studenter och sprider information både inom och utanför universitetet. 

Rekrytering är mer än någonsin en IT-fråga, säger Niclas, vi kan inte göra underverk genom att besöka skolor, vi måste ha webbsidor av toppklass och vi måste synas på sociala medier. Vi behöver dessutom utveckla samarbeten med internationella toppuniversitet och locka hit deras bästa studenter, något som kräver mycket tid och arbete.

Många fritidsintressen

Niklas i arbete i undervattensläge. Foto: Anders Berglund

När Niclas talar om sig själv och sitt arbete använder han gärna ord som ”fanatisk”, så man börjar undra om han kan ha någon energi över till fritidsintressen. Men jodå: även som hobbyutövare säger han sig vara fanatisk med intressen som avlöser varandra. Han är en ivrig samlare och han tillbringar mycket tid i trädgården på landet. Hans största intresse är dock att resa och äta god mat, gärna samtidigt. Ibland har arbetet förenats med nöje, som till exempel under hans tid som doktorand då han var på fältarbete i indonesiska övärlden.