Niklas Janz. Foto: Ingmarie Andersson, SU.

Hur Niklas blev ekolog

Vägen till Zootis och ekologin har varit krokig, säger Niklas. När han började studera var ämnesvalet inte alls givet, han började på Kulturvetarprogrammet men hoppade av och jobbade ett tag. Det var först när han i slutet av 1980-talet fick ett nyväckt miljöintresse som han växlade spår och började på dåvarande Naturvetarlinjen.

Niklas valde en inriktning mot geovetenskap men dess första år innehöll en biologikurs med fokus på ekologi och miljöfrågor och då trillade polletten ner: det var ju biologi som han var intresserad av på allvar. Därmed blev den krokiga vägen spikrak: Niklas avslutade sin grundutbildning med fristående kurser i biologi, disputerade i zooekologi 1999 och förutom en postdokperiod i USA har han blivit kvar på Zootis ända sedan dess.

Studier av praktfjärilar

Trots det stora miljöengagemanget har Niklas forskning inte fokuserat på miljöproblem. Han menar att dagens miljöfrågor handlar mer om politik och ekonomi än om biologi och för övrigt har vi redan all biologisk kunskap vi behöver för att agera. I stället har hans forskning inriktats på ekologiska och evolutionära interaktioner mellan insekter och deras värdväxter.

Niklas grupp arbetar främst med arter inom familjen Praktfjärilar och dit hör bland annat den äggläggande vinbärsfuksen på bilden. Dessa fjärilar varierar mycket, både vad gäller antalet värdväxter som de utnyttjar och vilka värdväxterna är. En central fråga som gruppen studerar är vad som påverkar fjärilarnas specialiseringsgrad och hur den är kopplad till evolutionära processer som artbildning.

Vinbärsfuks. Foto: Niklas Janz.

Pedagogiska intressen

Niklas är ställföreträdande prefekt för BIG sedan juni 2021. I den rollen har han tagit ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet. Hans stora intresse för pedagogiska frågor tar sig också många andra uttryck. Det var exempelvis han som tog initiativ till att bilda Biologiska sektionens pedagogiska råd. Bakgrunden var att Niklas – och många andra – tyckte att det saknades en levande pedagogisk diskussion inom biologiämnet.

Förslaget om ett pedagogiskt råd fick snabbt gehör och det bildades våren 2020. Tyvärr hann rådet bara ha ett enda fysiskt möte innan pandemin tvingade all aktivitet ut på nätet. Digitala seminarier har dock vissa fördelar, säger Niklas, och man fortsätter gärna med en del on-line-aktiviteter efter pandemin. Men rådet vill också satsa på lärarinternat. Om man ska prata om det som är genuint svårt i lärarrollen, till exempel examination, behöver man resa bort tillsammans så att man får gott om tid att diskutera och lära av varandra.

Fältundervisning och IKT

Niklas driver också tillsammans med Cilla Kullberg och Kristoffer Hylander ett projekt, finansierat med rektors kvalitetsmedel, för att utveckla fältundervisningen på Tovetorp. Syftet är att lägga en grund för långtidsstudier av miljön runt stationen.

Niklas intresse för pedagogiska frågor har gjort att han engagerat sig i flera IKT-projekt. Han deltog till exempel i ett pilotprojekt när den nya lärplattformen Athena skulle införas på universitetet. Att han var så tidigt i gång med Athena gjorde att han snabbt kunde corona-anpassa sin undervisning när pandemin slog till och även hjälpa andra. Han har också varit delaktig i införandet av Inspera, en plattform för digital examination som kommer att vara tillgänglig inom hela universitetet.

Hur arbetar en bra lärare?

Vad gör en lärare till en bra lärare? Niklas menar att det framför allt handlar om att ta studenterna på allvar. Inte försöka vara ”pappa” och ta hand om dem utan behandla dem som vuxna personer, låta dem ta eget ansvar och stötta dem i deras lärande. Det är det synsättet som ligger bakom den nuvarande uppläggningen av grundkursen Ekologi I 15 hp.

På denna kurs har nästan alla obligatoriska moment tagits bort; i stället har man infört ett slags poängsystem. Det innebär att studenterna får ”belöning” (poäng) för närvaro, samtidigt som läraren slipper vara polis och ”bestraffa” frånvaro. Dessutom har sluttentan ersatts av löpande examination som gör att studenterna börjar läsa kurslitteraturen redan första kursveckan.

Författare på fritiden

Om man googlar på Niklas Janz tror man kanske att skärmen ska fyllas av länkar till hans fjärilsforskning men där tar man fel. Det är i stället hans författarskap som lyfts fram. Hittills har han skrivit två ungdomsböcker som båda har fått fin kritik.

Niklas har själv sagt att ”mina historier utspelar sig gärna i gränslandet mellan verkligheten och overkligheten, eftersom det är där jag tycker att världen är som mest spännande”. Nu arbetar han, när tiden och orken räcker till, på flera nya böcker. Vi får hoppas att hans stora pedagogiska engagemang inte kommer att dämpa skrivlusten utan snarare ge ny inspiration!