Årskurs 4–6

Menyn är indelad enligt det centrala innehållet i kursplanen i kemi, Lgr22. Arbetsmaterialet är placerat endast under en flik men kan, beroende på syfte, användas i flera sammanhang.

Hemsidan uppdateras fortlöpande. Hör av dig till krc@krc.su.se om något specifikt saknas

 

Bakgrund

Under 2002 höll KRC fortbildning för lärare i lägre åldrar. Kursen togs väl emot och uppgick senare i lärarutbildningen på flera högskolor/universitet.

Om du är intresserad av att bidra till den pågående revideringen av Kemiskafferiet (2023) är du välkommen att höra av dig till jenny.olander@krc.su.se

Kursdag om kemi i årskurs 4-6, den 16 oktober 2023

Innehåll

Kompendiet i sin helhet:  Kemiskafferiet (14841 Kb)

Kompendiet (från 2002) är uppdelat i tio moduler, som var och en innehåller kemididaktik, teori, elevexperiment samt lärardemonstrationer.

  1. Allmänt om naturvetenskap, sortering, luft och gaser. 
  2. Förståelse för materien och dess tillstånd. Vatten och luft, begreppskartor, concept cartoons. 
  3. Kemins historia, experiment med atomer och joner. Fair test. 
  4. Svårlösliga och andra salter. Rena och separera. 
  5. Hur håller allt ihop? Lika löser lika. 
  6. Bränslen, batterier och energi. Kemi förr och nu. 
  7. Vad är det som brinner? Om kol och kolföreningar. Kemisk ordlista. 
  8. Syror och baser, pH. 
  9. Om polymerer.
  10. Om bläck och skrivmaterial.
 

Kemi i naturen, i samhället och i människokroppen åk 4-6

Kunskapsområdet lyfter fram ett innehåll där kunskaper i kemi kan bidra till lösningar. Det handlar om ren luft, rent vatten, klimat­ och energifrågor samt hur människan vid behov kan omvandla materien.

Partikelmodeller kan vara ett stöd för att förstå materien och de kemiska processerna som har betydelse i ett specifikt sammanhang. Vad som utgör partiklar i en modell beror av sammanhanget. Sand och saltkorn är partiklar vi kan se med ögonen. När vi pratar om faser och fasövergångar är partiklarna molekyler och atomer. 

Periodiska systemet_pdf (84 Kb)

Periodiska systemet (78 Kb)

 

Hur ämnen och material kan delas in utifrån egenskaperna löslighet, ledningsförmåga, surt eller basiskt. Eleverna får använda olika metoder för att undersöka material som de möter i omgivningen och klassificera dessa utifrån olika egenskaper.

Kunskaper om vattnets olika former, fast, flytande och gasform från NO i årskurserna 1–3, leder vidare till vattnets egenskaper och kretslopp i årskurserna 4–6. 

I årskurserna 4–6 tar man upp luftens egenskaper och sammansättning. Luft består av något och tar plats. Luften består av en blandning av olika gaser.

 

Vad innebär en kemisk reaktion? Genom naturens mest grundläggande kemiska reaktioner – fotosyntes och förbränning, kan eleverna i årskurserna 4–6 utveckla medvetenhet om reaktionernas innebörd. 

 

Genom att utveckla kunskaper om vad maten består av får eleverna förståelse för hur maten de äter påverkar hälsan. De får också möjligheter att studera människors beroende av växternas fotosyntes. 

 

Om vanliga kemikalier i hemmet. Deras användning och påverkan på miljön och människan, samt hur de är märkta och bör hanteras.

Människans hantering av naturresurser beskrivs vanligen genom förloppet ”råvara–produkt–avfall”. Kursplanen lyfter fram råvarors förädling till produkter. Hur produkterna kan återanvändas eller återvinnas.

 

 

Systematiska undersökningar i åk 4-6

Kunskapsområdet handlar om planering, utförande, värdering och dokumentation av observationer och experiment samt kritisk granskning av information. Eleverna ska lära sig om naturvetenskapens karaktär, dess betydelse och att den är föränderlig över tid samt om sambandet mellan undersökningar i kemi och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. 

Planering, utförande och värdering av resultat. I årskurs 4–6 ska en undersöknings olika delar behandlas på ett mer systematiskt sätt.

 

Eleverna möter några upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. Historiska och nutida upptäckter som har lett fram till utvecklingen av olika slags mediciner och nya material, exempelvis tvål och plast. 

Eleverna i årskurs 4-6 ges möjligheter att utveckla sitt kritiska tänkande genom att både söka och bedöma olika källors användbarhet.

På denna sida