Lärarenkäter samlas in under det första året som en ny provversionen används som ett led i utvärdering och uppföljning av proven. I enkäterna får lärare möjlighet att svara på frågor om de olika provdelarnas innehåll, relevans och svårighetsgrad. De får också svara på i vilken utsträckning provet i sin helhet, såsom bedömningsmatriser och betygsatta exempel på skrivuppgifter har fungerat som stöd vid bedömningen. Lärare som återkopplar till provgruppen i enkäterna kan därmed vara med och påverka framtida prov. Enkäterna, tillsammans med resultaten för proven som skolorna skickar för varje nytt prov, sammanfattas i en uppföljning som publiceras på provgruppens webbplats. Lärare som arbetar inom sfi har också möjlighet att ansöka om att medverka i provens referensgrupper. 

De skolor som medverkar i utprövningarna bidrar också till att utveckla provet. Proven prövas ut i olika delar av landet, i både små och stora kommuner samt hos olika typer av anordnare.

Här kan du läsa mer om lärarenkäten.
Här hittar du provets uppföljningsrapporter
Information om deltagande i referensgrupper och utprövningar

Proven görs på uppdrag av Skolverket och provgruppen gör förändringar i proven i enighet med de beslut som tas där. Skolverket har ett långsiktigt mål att digitalisera samtliga nationella prov, men det har inte tagits något beslut vad beträffar sfi-proven.

Rapport om Skolverkets utredning om digitalisering av sfi-proven

Det är Skolverket som tar beslut om att utveckla nya prov. Inget tyder på att det kommer tas fram prov för A-kursen inom den närmaste framtiden. 

Det är obligatoriskt att göra de nationella proven i slutet av kurs B, C och D, och proven ska särskilt beaktas i betygsättningen. Men provresultaten ska också kompletteras med annat underlag som läraren samlar in under kursens gång eftersom alla betygskriterier inte berörs i proven. 

Betygskriterierna för sfi är formulerade utifrån fem kunskapsområden som de olika delproven prövar: Läsa (läsförståelse), Höra (hörförståelse), Skriva (skriftlig produktion) och Tala (muntlig interaktion och muntlig produktion). De enskilda delproven är dock inte tillräckliga för att läraren ska kunna avgöra vilka delar i betygskriterierna som eleverna har uppfyllt. De olika färdigheterna ska inte heller bedömas fristående från varandra vid betygssättningen på kursen. Läraren behöver därför göra en bedömning av elevens samlade uppnådda kunskaper för att kunna bedöma en elevs hela språkliga förmåga. 

Skolverket svarar på varför elever kan få godkänt på provet trots att de inte klarar av ett delprov 

Skolverkets hemsida om betygsättning inom sfi.

Det är viktigt att proven hanteras enligt Skolverkets föreskrifter, det vill säga att de förvaras i ett låst skåp före och efter genomförandet. Det är också viktigt att lärarna samlar in samtliga provdelar efter att de har genomförts. Eleverna bör heller inte få någon möjlighet att ta bilder av provuppgifter med mobilkamera. Skolverket betonar att det är rektor som ansvarar för att det finns goda rutiner för att ta emot leverans av nationella prov och att säkerställa att de inte sprids under lagring och genomförande. 

Skolverkets dokument och riktlinjer om hur spridning av proven kan undvikas.

Om spridning upptäcks är det av stor hjälp om det rapporteras till skolverket: (mejl)

Om en lärare konstaterar att en elev har fuskat kan provresultatet inte tas med i den samlade bedömning av elevens kunskaper vid betygssättningen. Eftersom de nationella proven inte är examensprov behöver det inte betyda att eleven inte får godkänt betyg på kursen då läraren bör ha andra underlag inför betygssättning. 

Skolverkets föreskrifter vid misstanke om fusk och plagiat.

Ja, men endast för elever som har genomfört proven. I de fall eleverna har svarat fel på uppgifter får inte läraren avslöja rätt svar. Sammanställningsblanketten som visar elevens poäng på provet kan kopieras och delas ut till elever som har genomfört provet. Eleverna får inte lämnas ensamma med proven eller ta med genomfört prov hem på grund av spridningsrisken.

Nej, delprov från olika provversioner ska inte kombineras. Eftersom proven är framtagna som en helhet ska samtliga provdelar i varje enskilt prov genomföras i nära anslutning till varandra. Innehållet i de olika delproven varierar från prov till prov. Om en lärare sätter samman delprov från olika versioner kan innehållet komma att överlappa i olika delprov. Elever som saknar ett ordförråd kopplat till ett visst ämne kan då komma att gynnas alternativt missgynnas.

Skolverkets dokument om hur proven ska genomföras och bedömas.

Tanken är att proven ska skrivas en gång i slutet av kurserna B, C och D. I praktiken kan det ändå vara möjligt att en elev får en andra chans att skriva provet efter fortsatta studier.

Skolverkets dokument om hur proven ska genomföras och bedömas.

Ett kriterium på ett bra prov är att det uppnår sitt syfte, det vill säga att det stödjer lärares betygsättning. Ett bra prov bör alltså mäta elevernas språkkunskaper i relation till kunskapskrav och kriterier på ett tillförlitligt samtid. Andra egenskaper som kännetecknar ett bra prov är att det är varierat beträffande texttyper och uppgifter och att det engagerar eleverna. Dessutom bör instruktionerna vara tydliga så att det är enkelt för alla elever att genomföra provet. Ett bra prov är anpassat till målgruppen och upplevs som rättvist av elever och lärare. Det är också angeläget att det upplevs som inkluderande och att eleverna inte känner sig kränkta eller diskriminerade.

När provgruppen tar fram nya uppgifter är målet att de ska återspegla vanligt förekommande aktiviteter som eleverna kan ställas inför i sitt dagliga liv. Det kan till exempel handla om att läsa igenom annonser för att söka efter viss information eller att skriva ett meddelande till en specifik mottagare, en familjemedlem eller en granne. I den teoretiska modellen som proven bygger på förs ett resonemang om hur olika språkfärdigheter är relaterade till varandra. I texten framgår att provgruppen i möjligaste mån strävar efter att proven ska påminna om autentisk språkanvändning och att de bör ge en varierad bild av samhälls-, vardags- och arbetsliv i Sverige.

(Här finns texten som beskriver den teoretiska modell som provet bygger på)

Det har inte funnits någon avsikt att förändra provens svårighetsgrad. En konsekvens av det nya betygsystemet är att det inte längre finns några provuppgifter som specifikt mäter de högre betygen. 

En viss skillnad mellan olika provversioner inom samma kurs förekommer över tid. För att säkra att provens likvärdighet tar provgruppen fram nya prov enligt noggrant beskrivna specifikationer och rutiner. Vid utprövningarna – som äger rum i olika delar av Sverige, på såväl små som stora samt privata och kommunala anordnare – är det endast elever som av sin lärare har bedömts uppnått målen som deltar. Det görs också statistiska analyser (klassisk testteori och Rasch-analys) efter varje utprövningstillfälle för att säkerställa att proven prövar det de avser att pröva. Dessutom samlas dubbla resultat in vid huvudutprövningen, vilket innebär att resultat från elevernas ordinarie prov kan jämföras med resultatet från utprövningen. På så sätt kan samstämmighet i resultat mellan nya prov och redan existerande prov säkra provens stabilitet. Sådana dubbla resultat ökar alltså chanserna att få en hög likvärdighet mellan olika provversioner. Proven granskas också av referenslärare, forskare och Skolverket i flera led under konstruktionsprocessen. För att proven inte heller ska ändra utseende används alltid Skolverkets mallar för terminologi och layout av text.