Undervisning med ”storyline” i historia – vad händer med elevernas tänkande och förståelse? Hur konstruerar gymnasieelever sin historieförståelse?

Onsdagen 1 december kl. 15.00-17.00, O334, Konradsberg, Kungsholmen

Janina Lagstam, lärare vid Blommensbergsskolan, Stockholms stad och John Toler, lektor vid Kungsholmens gymnasium inleder. De båda har sedan höstterminen 2009 deltagit i forskningscirkeln Learning-study i historia/samhällskunskap. Inom denna genomför lärare individuellt eller i grupp ett projekt där egen undervisning och elevernas lärande dokumenteras. Vid seminariet presenteras resultat från detta arbete.

Janina har genomfört historieundervisning i årskurs 7 med olika arbetssätt i tre olika grupper kring temat ”flodkulturer”; dels mer ”traditionella” former där lärarens föreläsning och lärobokens text varit utgångspunkt, dels former där ”storyline” varit ledmotiv i lärarinstruktionen. Vad händer med elevernas historiska tänkande och historieförståelse? Janina har skrivit utkast till en rapport kring detta arbete och anmälda seminariedeltagare kommer att få denna per e-post en vecka innan seminariet! Vid seminariet kommer vi diskutera denna text.

John, har genomfört historieundervisning i gymnasieskolans B-kurs i historia. Han har låtit eleverna arbeta med källmaterial i Stockholms stadsarkiv kring temat ”Sverige och Stockholm 1917”. Eleverna har skrivit essäer där dessa händelser varit utgångspunkt och där de använt källmaterial och andra typer av texter. Hur konstruerar dessa elever sin historieförståelse? John har också skrivit utkast till en rapport kring detta arbete och anmälda seminariedeltagare kommer att få denna per e-post en vecka innan seminariet! Vid seminariet kommer vi diskutera denna text.

Hur planerar man historieundervisning? Hur skapas interkulturell kompetens i undervisningen?

Onsdagen 17 november kl. 15.00-17.00, O332, Konradsberg, Kungsholmen

Katarina Schiöler (Frans Schartau gymnasium) och Maria Johansson (Globala gymnasiet) inleder. De två är f n licentiander vid forskarskolan för lärare i historia och samhällskunskap i Karlstad. De kommer presentera resultat från sina pågående projekt.

Katarinas projekt heter Konstruktörer på realiseringsarenan. Projektet är en studie av hur två lärare planerar historieundervisning i ett mål- och kunskapsrelaterat system. Studiens syfte är att belysa och diskutera det givna friutrymmet. - Hur förs samtalen om friutrymmet ute på skolorna? Finns svårigheter och hur ser de i så fall ut? - Är det någon skillnad att planera för historieundervisning jämfört med att planera för undervisning i andra ämnen?

Marias projekt heter Interkulturell kompetens i historieundervisningen. Hon har gjort en fallstudie av planläggning och genomförande av en Historia A-kurs på gymnasiet där målet var att utveckla ”interkulturell kompetens”. Maria kommer diskutera/visa hur hon försöker analysera undervisningen och säga något om vad det blev för historieundervisning.

Allmänna frågor som har aktualiserats och som vi kan diskutera vid seminariet är också:

Vad kan och borde skolforskning bidra med?
Vilken forskning efterfrågar lärare?
Vilken forskning efterfrågar lärarutbildningen vid universitetet?

”Att studera det förflutna i ett klassrum av idag: Att förstå och att utveckla historieundervisning”

Tisdagen 21 september kl. 15.00-17.00, O305, Campus Konradsberg, T-bana Thorildsplan

Anna-Lena Lilliestam, doktorand i forskarskolan CUL (Centrum för utbildningsvetenskap lärarforskning) vid Göteborgs universitet och lärare på gymnasieskolan i Göteborg, presenterar och diskuterar sitt pågående forskningsprojekt.

Anna-Lena intresserar för historieundervisning i praktiken och vad elever får möjlighet att lära. I sitt forskningsprojekt har hon arbetat tillsammans med tre historielärare på gymnasiet med momentet revolutionstiden och upplysningstiden. Hon har intervjuat lärarna om deras avsikt med undervisningen, samlat texter som eleverna skrivit, videofilmat lektioner under åtta veckor och samlat proven som genomfördes efter momentet. Under analysarbetet, som pågår för fullt, har det blivit tydligt att för att kunna förstå och resonera om historieundervisning är det nödvändigt att utveckla teoribildningen kring elevers lärande.

Denna teoriutveckling ger en grund för lärares vidare arbete med att utveckla ämnet, exempelvis i samarbete med kollegor eller i forskningscirklar. I Göteborg finns en livaktig miljö som arbetar med Learning study som skolutvecklingsmodell, och med variationsteori som teoretisk bas, men bara i matematik och naturkunskap. Anna-Lena menar att teoriutvecklingen gör det möjligt att genomföra målinriktad utveckling även av ett så komplext ämne som historia.

Vid seminariet kommer projektet presenteras och vi kommer också att diskutera hur arbetet med att utveckla historieämnet i skolan kan bedrivas.