Pedagogiska rådet konstituerades av Biologiska sektionen i januari 2020.

Rådet består av två representanter från varje biologiavdelning och SRC.

DEEP – Sara Rydberg och Johan Eklöf
BIG – Jessica Slove Davidson och Björn Birgersson
Zoology – Niklas Janz och Mikael Carlsson
MBW – Mattias Mannervik och Stefan Åström
SRC – Miriam Huitric
Studentrepresentanter– Michelle Verstraaten, Therese Sivertsson och Marina Lasic

Andreas gav en översikt över vad generativ AI är och hur sådana verktyg kan användas av lärare och studenter för att förbättra inlärningen. Han gav konkreta exempel på "prompt engineering", det vill säga hur man effektivt skräddarsyr den uppmaning som ges till AI-chattboten för att få användbara resultat.
Här hittar du en länk till bilderna från presentationen och till en inspelning av själva presentationen.

Presenterat av Emily Baird

Textbooks in teaching (64 Kb)

Vi var först och främst överens om att läroboken är eller bör vara en viktig del av kursen, speciellt på de mer grundläggande kurserna. På mer avancerade kurser kommer fokus istället i allt högre grad att flyttas till andra typer av texter, till exempel vetenskapliga artiklar. Men för att framgångsrikt kunna läsa och smälta en vetenskaplig artikel behöver studenterna träning i att utvinna relevant information ur stora mängder text. Läroböcker kan vara mycket användbara för att utveckla denna färdighet.

Vi diskuterade också om vi kunde göra det lättare att skaffa läroboken, till exempel en bokmässa för att sälja begagnade böcker. Å andra sidan, om studenterna inte tycker att läroboken är relevant eller nödvändig spelar det ingen roll hur lätt vi gör det för dem att få den. Vi behöver också se till att boken är relevant och nödvändig i kurserna.

Kan vi förbättra möjligheten för studenter att köpa och använda läroböcker om vi använde samma bok över kurser?

En gemensam lärobok för alla grundkurser skulle sannolikt ha stora fördelar för studenterna: det skulle få ner litteraturkostnaderna, de skulle lära sig och bekanta sig med bokens skrivstil och struktur, och det skulle vara lättare att stimulera till användningen av onlineresurser och verktyg för just den här boken. Det har dock visat sig vara svårt tidigare att få lärare att komma överens om en bok, och det skulle det nog fortfarande vara. Om det ska bli framgångsrikt måste vi som lärare acceptera att boken kanske inte kan ge allt läromedel, men kanske också att vi inte ska sätta ribban för högt. Det är bättre att studenterna lär sig grunderna väl, än att de skummar igenom mycket information som de senare inte kommer ihåg.

Skapar vi våra tentamen på ett sätt så att läsning av läroböcker krävs?

Tydligen är vi inte så bra på det här, det verkar i alla fall vara studenternas uppfattning. Här finns ett uppenbart utrymme för förbättring!

Vad kan vi göra för att underlätta eller uppmuntra studenterna att använda läroböcker?

Emily gav några exempel i sin presentation som finns i hennes bilder. Utöver detta var exempel som kom upp i diskussionen: skapa studiefrågor från boken (eller låna dem från bokens resurser) och gå igenom dem med studenterna, ha frågesporter på kursboken (dessa kan eller kanske inte bidrar till betyget, men bör vara obligatoriskt), och gör boken relevant genom att organisera övningar kring innehållet.

Kom ihåg att detta är en teknik som utvecklas snabbt, och det viktigaste rådet är förmodligen att försöka hålla sig informerad.

Se även riktlinjer och råd på Medarbetarwebben

Ska vi vara allvarligt oroliga för ökningen av AI-bots, eller är risken överdriven?

• Vi måste överväga detta, vi måste testa verktygen själva, och vi måste göra det nu. Studenterna använder redan verktygen och de utvecklas ständigt.
• Vi kommer förmodligen att få se en period av sondering och testning, innan vi – kanske – kan sätta oss in i en situation som liknar det som hände med fickkalkylatorn, datorerna, stavningskontrollen …
• Studenter kommer ofta att lura sig själva genom att använda verktygen, men vi måste också behålla integriteten för att ha en examen.

Ska vi överge uppsatser/hemtentor, och i så fall, hur kan vi examinera de typer av färdigheter som vi vanligtvis använder dem för?

• Blanda olika tentamensformer – använd åtminstone inte *bara* hemtentor
• Fler muntliga prov
• Be om grafiska sammanfattningar (inte möjligt för närvarande)
• Be om en processbeskrivning – beskriv vad de gjorde, visa söktermer, skissera
• Använd GPTZero eller liknande verktyg

Ska vi prata om detta med studenterna? Om så är fallet, hur?

• Ja absolut.
• Vi måste betona behovet av att vara kritiska. Bottarna har ingen insyn och resultatet är inte alltid tillförlitligt.
• Viktigt att förstå att AI:n inte "vet" eller "förstår" någonting. Det är bara prediktiv textgenerering baserat på massor av data.
• Prata med dem som vi gör om plagiat. Vad är accepterat och vad är det inte? Detta kan behöva vara kursspecifikt.
• Vi måste förmedla till studenterna att de lär sig att tänka genom att skriva (vi inser ofta först vad som saknas i vår förståelse när vi börjar skriva upp det)

Kan du tänka dig några positiva sätt att använda AI-bots i undervisningen, antingen som lärare eller som en del av inlärningsupplevelsen för studenterna?

• Kan vara användbart för studenter med inlärningsutmaningar tex, dyslexi
• Sammanfatta långa texter
• Korrekturläsning
• Övningar som jämför produktionen av bots
• Hjälp studenterna att skriva och felsöka kod
• Hjälp att hitta referenser (inte än, men kanske snart)